Hoppa till huvudinnehåll

Finländarna har öppnat sina plånböcker - 12 nya miljoner till hjälparbete

Hungerdagen 2012
Hungerdagen 2012 Bild: Finlands röda kors/Niklas Meltio hungerdagen 2012

De senaste åren har stora hjälporganisationer fått in allt mera pengar av både företag, föreningar och privatpersoner i Finland. Flera uppmärksammade katastrofer och smidigare betalningsmetoder tros ligga bakom ökningen.

Stora katastrofer som konflikten i Syrien, jordskalvet i Nepal förra året och orkanen Matthews förödande framfart i Haiti tidigare i höstas har fått finländarna att skänka allt mera pengar till hjälporganisationerna.

De fem största organisationerna Röda Korset, Kyrkans utlandshjälp, Plan, Unicef och Rädda barnen drog tillsammans in 70 miljoner euro i donationer år 2015.

Det är en ökning på över 12 miljoner från år 2014.

Hjälporganisationernas medelinsamling i Finland 2011-2016.
Donationerna till hjälporganisationer i Finland har ökat de senaste åren. Unicef förutspår att trenden fortsätter år 2016. Hjälporganisationernas medelinsamling i Finland 2011-2016. Bild: Harri Vähäkangas hjälporganisationer,Bistånd,Finnish Red Cross,Röda Korset,Unicef,Kyrkans Utlandshjälp,Rädda Barnen,kyrkans utlandshjälp

Finlands Röda Kors drog in mest pengar, närmare 22 miljoner euro, vilket är 5 miljoner mer än året innan.

John Ekelund är direktör för medelanskaffning vid Finlands Röda Kors och tror att flyktingkrisen var den största enskilda orsaken bakom ökningen.

- Finländarna ville stöda vårt arbete på ett stort och fint sätt. Till exempel var Hungerdagens resultat på 4,3 miljoner euro exceptionellt.

Stora katastrofinsamlingar är effektiva

En bidragande orsak till att hjälporganisationerna fick in mer donationer än normalt förra året var det förödande jordskalvet i Nepal våren 2015.

Unicef, Plan och Röda Korset säger till Svenska Ylle att händelsen drog in stora summor.

- För Röda Korsets del handlade det om 2 miljoner euro, säger Ekelund.

Unicef uppger att de samlade in 1 miljon euro strax efter jordskalvet.

Men katastrofinsamlingar som brukar dras igång efter naturkatastrofer som jordskalvet i Nepal eller orkanen Matthew i Haiti har också visat sig vara effektiva på längre sikt.

- Folks vilja att stöda oss permanent har också ökat. Vi och vårt arbete syns i media vilket påverkar viljan att komma med och hjälpa långvarigt, inte bara under katastrofer.

Lägre trösklar ger mer pengar

Förutom katastrofernas inverkan på viljan att skänka pengar till välgörenhet nämner organisationerna också nya betalningsmöjligheter.

För Plan Finlands del har till exempel antalet månadsgivare ökat rejält det senaste året.

- Bidragsformerna har förändrats ganska mycket. Ännu år 2011 hade vi mest faddrar och fick inte in så många andra donationer, säger Ossi Heinänen, generalsekreterare på Plan Finland.

Också på Kyrkans utlandshjälp och Röda Korset har månadsgivarna blivit flera.

– Traditionellt har Röda Korset förlitat sig på hungerdagen, julkort och lotterier men sedan vi började med månadsgivare så tycker en del människor att det blivit lättare att donera på det sättet, säger Ekelund.

– Jag tror att alla organisationerna har hittat nya sätt för folk att stöda deras arbete.

På Rädda Barnen nämner medelanskaffningschef Sari Meller också en kampanj som organisationen drog igång då det stod klart att regeringen kommer att skära i biståndet.

– Vi lovade att inte svika de löften som Finland gett till barnen, säger Meller.

Företag kräver mer i utbyte mot sina donationer

Av de pengar som hjälporganisationerna samlar in kommer största delen av privatpersoner, och det är också vanligt folk som står för den största ökningen de senaste åren.

Företag och föreningar har under 2010-talet skänkt ganska jämnstora summor till hjälporganisationerna. För vissa organisationer har företagens stöd till och med minskat.

John Ekelund är direktör för medelanskaffning vid Finlands Röda Kors.
John Ekelund, Finlands Röda Kors John Ekelund är direktör för medelanskaffning vid Finlands Röda Kors. Bild: Yle / Victoria Wirén finlands röda kors,Röda Korset,Hungerdagen,penninginsamling

Ett exempel var under årets hungerdagsinsamling, då resultatet var svagare än ifjol på grund av att företagen inte satsade lika mycket.

Enligt Ekelund har understödet från företag ändå inte minskat märkbart. Men det har blivit allt viktigare för företagen att få konkret nytta ut av att skänka pengar till välgörenhet.

– Det är hårda tider och vi måste också kunna bjuda på synlighet eller någonting annat för att företagen ska komma med.

– Den typens donationer vi fick förr, där företagen inte krävde någonting, har minskat under årens lopp.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes