Hoppa till huvudinnehåll

Analys: Försvarspolitisk rapport banar väg för miljardinvesteringar

Flygvapnets Hornet-plan under en militärövning 2012
Flygvapnets Hornet-plan under en militärövning 2012 Bild: Oskari Tähtinen f/a-18 hornet,McDonnell Douglas F/A-18 Hornet,jaktplan

Finlands försvar står inför stora förändringar i framtiden. Den försvarspolitiska redogörelse som väntas bli färdig kring årsskiftet banar väg för stora omställningar. Speciellt emotsedda är linjedragningarna i fråga om införskaffandet av nya stridsfartyg och jaktplan, två investeringar i miljardklassen.

Kutymen att göra upp säkerhets- och försvarspolitiska redogörelser går tillbaka till år 1995, då Paavo Lipponens (Sdp) nyvalda regering presenterade den första redogörelsen i sitt slag. Sedan dess har riksdagen en gång per regeringsperiod fått en redogörelse över förändringarna i Finlands omvärld och deras inverkningar på landets säkerhet.

De tidigare regeringarna har valt att behandla säkerhets- och försvarspolitiken inom ramen för en och samma redogörelse. Juha Sipiläs (C) regering har valt att avvika från den här traditionen genom att ge riksdagen två separata redogörelser: en utrikes- och säkerhetspolitisk och en försvarspolitisk.

Regeringen Sipiläs utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelse som till stora delar fokuserar på det förändrade läget till följd av den ryska annekteringen av Krim, presenterades av utrikesminister Timo Soini (Sannf) i juni. Nu väntar man på den försvarspolitiska redogörelsen som ska komplettera regeringens säkerhetspolitiska vision.

Miljardinvesteringar i bakgrunden

Att regeringen valt att rikta speciellt fokus på försvarspolitiken beror på de omfattande investeringar som det finländska försvaret står inför. Under 2020-talet kommer drygt 60 Hornet-jaktplan att bli föråldrade, vilket kommer att kräva jättelika nyinvesteringar. Därtill kommer flera stridsfartyg att nå slutet av sin livscykel, vilket också kräver en satsning i miljardklass.

Redogörelsen kommer med största sannolikhet inte att ta ställning till enskilda leverantörer eller penningbelopp. Däremot kan man förvänta sig en analys av den säkerhetspolitiska miljö som ligger som grund för investeringsbehovet.

Försvarsminister Jussi Niinistö (Sannf) har försäkrat att redogörelsen kommer att presenteras för riksdagen i slutet av 2016, eller allra senast i början 2017. I ett tal för föreningen Maanpuolustuskurssiyhdistys i medlet av oktober efterlyste Niinistö linjedragningar som är "tillräckligt konkreta och som kan få ett möjligast brett parlamentariskt stöd."

En militärmusikkår går vid en kaj med instrument i händerna.
Nya vindar blåser inom försvaret. En militärmusikkår går vid en kaj med instrument i händerna. Bild: Yle/Malin Valtonen marinens årsdag,Västnyland,militärmusik,militärmusikkårer,Finlands försvarsmakt,Ekenäs
Försvarsminister Jussi Niinistö 20.06.2016.
Försvarsminister Jussi Niinistö efterlyser ett brett samförstånd. Försvarsminister Jussi Niinistö 20.06.2016. Bild: All Over Press/ Petteri Paalasmaa Jussi Niinistö,Niinistö,försvarsministrar

Hornetarna blir gamla

Det har i november gått 21 år sedan de första Hornet-jaktplanen landade på Tammerfors-Birkala flygplats. I dag ingår 62 amerikansk-tillverkade F-18 Hornetplan i Finlands jaktplansflotta.

Hornetarnas prestationsförmåga har uppgraderats i flera repriser, och jaktplanen anses nu vara på toppen av sin prestationsförmåga. Från och med 2025 räknar man ändå med att Hornet-planen kommit till vägs ände en gång för alla. Det här innebär att man till dess bör ha ersatt den befintliga Hornet-flottan med nya jaktplan.

I en rapport från 2015 föreslår en arbetsgrupp vid Försvarsministeriet att Hornetarna ersätts med så kallade multifunktionella jaktplan. Planen ska med andra ord kunna användas för jakt- attack- och spaningsuppdrag på ett flexibelt sätt och ha en "en betydande roll när det gäller att förhindra att Finland utsätts för militära maktmedel eller militärt anfall."

Jaktplanen har en betydande roll när det gäller att förhindra att Finland utsätts för militära maktmedel eller militärt anfall.

Vidare konstaterar arbetsgruppen att man inte kan räkna med att förlänga livscykeln för Hornetarna eftersom det "skulle medföra betydande tilläggskostnader och inte ge flera alternativ vad gäller att ersätta prestationsförmågan."

Någon billig affär blir de nya jaktplanen inte. Man räknar med att kostnaderna för en ny jaktplansflotta går på fem till tio miljarder euro. Utöver det här tillkommer löpande kostnader, som kan uppgå till 20-30 miljarder euro. Klart är att pengarna inte kan tas ur försvarsmaktens löpande budget på 2,7 miljarder euro, utan att det kommer att behövas särskild finansiering för ändamålet.

Målet är att anbudsförfrågningar till lämpliga tillverkare ska skickas ut under den pågående riksdagsperioden (2015-2019). Beslutet om anskaffningen av de nya jaktplanen faller därmed på nästa regering.

Flygvapnets F-18 Hornet-plan
Hornetarna måste ersättas före 2030. Flygvapnets F-18 Hornet-plan Bild: Försvarsmakten stridsflygplan

Sex nya fartyg

Av marinens stridsfartyg kommer sex stycken att bli gamla i mitten av 2020-talet. Det handlar om robotbåtar i Rauma-klassen samt minfartyg i Hämeenmaa-klassen. Dessutom kommer man att ersätta minfartyget Pohjanmaa som togs ur drift år 2013.

Inom försvaret går förnyelsen av stridsfartygen under namnet Flottilj 2020. Tanken är att byggnadsfasen ska komma igång år 2019. Tidigare i höst blev det klart att försvarsmaktens logistikverk gjort en preliminär beställning på fyra fartyg av varvet Rauma Marine Constructions i Raumo.

Kostnaderna för de nya stridsfartygen uppgår till drygt en miljard euro.

Minfartyget Hämeenmaa.
Minfartygen i Hämeenmaa-klassen blir gamla inom några år. Minfartyget Hämeenmaa. Bild: Karri Wihersaari marinen,Hämeenmaa (minfartyg, 1992),minfartyg,Finlands marin

Säkerhetspolitisk dimension

Det är ingen slump att de nya stridsfartygen med största sannolikhet kommer att byggas i Finland. En bakomliggande orsak är det finländska kunnandet i att bygga isgående fartyg.

Att kunnandet finns i Finland är också viktigt ur strategisk synvinkel. Försvarsminister Jussi Niinistö har beskrivit samarbetet med Raumovarvet som en "på alla sätt bra lösning, inte minst med tanke på den finländska sysselsättningen och försörjningssäkerheten."

För de nya jaktplanens del ser ekvationen annorlunda ut. Planen måste beställas av utländska tillverkare, vilket ger affären en säkerhetspolitisk dimension.

Beslutet att köpa de nuvarande Hornet-jaktplanen från den amerikanska tillverkaren McDonnell Douglas (numera Boeing) motiverades bland annat med de säkerhets- och handelspolitiska fördelar som ansågs hänga ihop med affären.

Beslutet att köpa de nuvarande Hornet-jaktplanen motiverades bland annat med de säkerhets- och handelspolitiska fördelarna.

Enligt en arbetsgrupp vid Försvarsministeriet borde besluten om att ersätta Hornetarna (det så kallade HX-programmet) basera sig på "utrikes- och säkerhetspolitiken, prestandan, kostnaderna under livscykeln och försörjningssäkerheten inklusive det industriella samarbetet."

Arbetsgruppen betonar också vikten av att kunnandet och servicekapaciteten upprätthålls i Finland "i den mån det är kostnadseffektivt, möjligt och nödvändigt."

Vilka tillverkare kan då komma i fråga när det blir dags att idka affärer? Enligt arbetsgruppen kommer valet sannolikt att landa på någon av följande modeller: Boeing Super Hornet (USA), Dassault Rafale (Frankrike), Eurofighter Typhoon (Storbritannien, Tyskland, Italien, Spanien), Lockheed Martin JSF F-35 eller Saab JAS Gripen (Sverige).

Enligt rapporten från 2015 har alla dessa tillverkare uttryckt ett "stort intresse för det kommande ersättandet av Hornet-materielet."

JAS-39 gripen lyfter från Åbo Flygplats 6 juni 2015
Bland andra svenska JAS Gripen... JAS-39 gripen lyfter från Åbo Flygplats 6 juni 2015 Bild: Alexander Granholm gripen-c
Bestyckad Dassault Rafale utanför en Hangar
...franska Dassaults Rafale... Bestyckad Dassault Rafale utanför en Hangar Bild: EPA dassault rafale
Bild på jaktplanet F 35 Lightning
...och amerikanska Lockheed Martins F35 ses som potentiella ersättare till Hornetarna. Bild på jaktplanet F 35 Lightning F-35A Lightning II

Binder flera regeringar

Tidsperspektivet för försvarets nyinvesteringar är hisnande. Man räknar med att de nya jaktplanen ska vara en trovärdig del av försvaret ända till 2050-talet, möjligen längre. Livscykeln för de nya stridsfartygen är 35 år.

Investeringarnas ekonomiska dimensioner, särskilt för jaktplanens del, är likaledes enorma. Om kostnaderna för planen går på tio miljarder euro rör det sig om den i särklass största enskilda affären som staten någonsin gjort. En misslyckad upphandling kan få negativa återverkningar som märks i decennier framöver.

Av största vikt är också att försöka förutse de totala kostnaderna för investeringarna. Priset på offerterna måste vägas mot kostnaderna för jaktplanen över tid.

Försvarsminister Niinistös vädjan om ett brett samförstånd kring de försvarspolitiska lösningarna måste ses mot bakgrund av de väldiga investeringar som den sittande regeringen och de kommande måste ta ställning till. Hur samarbetsviljan tar sig uttryck konkret klarnar då den försvarspolitiska redogörelsen presenteras för riksdagen.

Skribenten är politisk reporter vid Svenska Yle.