Hoppa till huvudinnehåll

Beröva inte barnet sin förälder vid skilsmässa - kan vara värre än död för föräldern

Farmor tittar på foto av barnbarn
Farmor tittar på foto av barnbarn Bild: Mikael Crawford/Yle barnbarn,Skilsmässa

Efter en konfliktfylld skilsmässa är det lätt att längta efter hämnd: Barnet ska jag åtminstone ha! Men det lönar sig att tänka noga efter, att fjärma ett barn från sin förälder kan få allvarliga konsekvenser, varnar en expert.

– Det kan ske en stor tillbakagång i utvecklingen. Barnet kan åter börja kissa i sängen om nätterna, drömma mardrömmar och känna sig skyddslös, beskriver Helinä Häkkänen-Nyholm som är docent i rättspsykologi.

Varje år är det omkring 30 000 barn som berörs av en skilsmässa. Ungefär 2 000 skilsmässor slutar med vårdnadskonflikter i rätten varje år. I värsta fall leder gräl och hat till att den ena föräldern aktivt fjärmar barnet från föräldern som bor på annat håll.

Ofta ligger en önskan om hämnd bakom de allvarliga fallen.― Helinä Häkkinen-Nyholm, docent i rättspsykologi

Det kan till exempel handla om att föräldern som bor med barnet kan manipulera och på alla sätt försöka påverka barnet och barnets möjlighet till kontakt med sin andra förälder. Det här är mycket skadligt för barnets hälsa.

– Barnet börjar tro på minnen och minnesbilder som den fjärmande föräldern skapar i barnets sinne. Barnets minnen börjar handla om den andra förälderns ondska, säger Helinä Häkkänen-Nyholm.

Barn med mamma i lekpark.
Fjärmande leder till depressionssymtom hos 60 procent av de utsatta ungdomarna. Barn med mamma i lekpark. Bild: Mikael Crawford/Yle barnbarn,skilsmässa

Barnet blir deprimerat och får ångest

Av de barn som har upplevt fjärmande från sin andra förälder anser bara 17 procent att de har en god livskvalitet.

Vart tionde ung person mellan 15 och 20 år har upplevt någon form av fjärmande, visar Marjaana Sorokins pro gradu-avhandling (Helsingfors universitet, pedagogiska fakulteten, 2015).

– Av dem kände omkring 40 procent ångest och nästan 60 procent hade depressionssymtom. Siffrorna är dubbelt så höga i jämförelse med andra unga, säger Helinä Häkkänen-Nyholm.

Att leva utan sitt barn kan vara värre än döden

Erfarenheten är oftast också mycket traumatisk för föräldern.

– I vår forskning led 90 procent av föräldrarna av traumatiskt stressymtom. Hälften av föräldrarna hade frånvaro från jobbet och sjukskrivningar bakom sig. En tredjedel hade övervägt självmord och åtta procent hade försökt ta livet av sig.

Ju längre tid det har gått sedan mötet, desto större är risken att föräldern blir traumatiserad.
― Helinä Häkkinen-Nyholm, docent i rättspsykologi

Att inte få träffa sitt barn under en längre tid kan kännas värre än barnets död.

– Ju längre tid det har gått sedan det förra mötet, desto större är risken att föräldern blir traumatiserad. De här föräldrarna blir värre traumatiserade än de föräldrar som förlorar sitt barn i dödsfall, säger Häkkänen-Nyholm.

– Sorgeprocessen kommer inte i gång eftersom hoppet om att barnet återvänder i förälderns liv lever vidare.

Finländsk film är full av lidande.
Finländsk film är full av lidande. Bild: YLE/Håkan Sandblom lidande

Hämndlystna föräldrar ser ej barnets bästa

Nuförtiden känner de flesta myndigheter igen fjärmande i samband med skilsmässa, men många saknar medel för att ingripa. Familjerådgivningen borde stöda utvecklingen av barnets och den fjärmade förälderns relation. I domstolarna borde man tänka på om man modigare kunde låta barnet bo hos den fjärmade föräldern.

Unga kunde få lära sig en kritisk hållning till föräldrarnas manipulation.
― Helinä Häkkänen-Nyholm, docent i rättspsykologi

Helinä Häkkänen-Nyholm skulle vilja öka barns och ungas kunskaper i att känna igen och behandla manipulation.

– Skolorna borde lära barn konflikthantering och att lösa gräl. Unga kunde få lära sig en kritisk hållning till föräldrarnas manipulation och försök att påverka deras åsikter, säger Häkkinen-Nyholm.

Tyvärr bryr sig en del av de föräldrar som fjärmar sina barn inte om barnets välmående. Då hjälper varken utbildning eller snack om vad som är bäst för barnet.

– Ofta ligger en önskan om hämnd bakom de allvarliga fallen. Jag ska hämnas att hen lämnade mig eller att hen behandlade mig dåligt. Barnet blir ett instrument för hämnden.

Artikeln är skriven på finska av Paula Tiessalo och översatt till svenska av Svenska Yle.

Läs mer om hur det går till när en förälder börjar manipulera sitt barn här (på finska).

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes