Hoppa till huvudinnehåll

"Hur kan en korsning kosta 10 miljoner?" Nya kommundebatter blomstrar på Facebook

Kvinna surfar på sin mobiltelefon.
Diskussionen på Facebooks kommungrupper har hög gräsrotsfaktor. En efterlyser sin katt, den andra vill rädda sin byskola och den tredje är sur på föraren som betedde sig dåligt i trafiken. Vill kommundirektörerna hänga med här? Kvinna surfar på sin mobiltelefon. Bild: Pixabay telefoner,smarttelefoner,iPhone,Apple Inc.,internet,Facebook,Roaming,surfa

Facebookgruppen Lohjalaiset har blivit Lojos viktigaste diskussionskanal. Kommunens tjänstemän bör därför delta i diskussionen där, säger stadsdirektören. Men kollegan i Raseborg ser ingen idé med att delta i diskussioner på Facebook där han tycker det handlar mera om känslor än om fakta.

Endast två av fem kommundirektörer i Västnyland deltar i debatter om sin kommun i sociala medier. Det visar Yle Västnylands enkät. Men också de som inte deltar i somedebatter tycker att de har tillräcklig kontakt med kommunernas invånare.

Den nya kommunpolitiska diskussionen

Hangös stadsdirektör Denis Strandell och Lojos Mika Sivula tycker det är viktigt att delta i diskussioner som uppstår i Facebooks populära kommungrupper så som Hangöbo/Hankolainen och Lohjalaiset.

Raseborgs Tom Simola, Ingås Jarl Boström och Sjundeås Juha-Pekka Isotupa ger sig inte in i Fb-debatter om aktuella saker i kommunen. De tycker dels att det är lönlöst att försöka förklara saker på sociala medier och dels att trovärdigheten lider om man deltar.

Har någon sett mina bilnycklar?― Facebookflödet innehåll allt mellan himmel och jord.

På sociala medier blomstrar en ny typ av kommunpolitiska diskussioner. I dem har invånarna initiativet. De kommenterar beslut, diskuterar och debatterar med varandra. Det kan gälla aktuella skolplaner, vägbyggen och planering av olika områden. Åsikterna är ofta spontana men också noggrant övervägda synpunkter med ny information förekommer. I kommungrupperna delas också mycket annat än traditionell kommunpolitik, egentligen allt mellan himmel och jord: Vem säljer en viss produkt i en viss kommun? Har någon sett mina bilnycklar? Här är bilden jag tog i mitt kvarter i morse.

Samtidigt har många partier svårt att hitta kandidater till kommunalvalet som ordnas i vår. Valdeltagandet brukar heller inte bli allt för högt. För fyra år sedan använde knappt 60 procent sin rösträtt.

”Obegripligt att hålla sig borta”

Stadsdirektören Mika Sivula i Lojo tycker ändå att det är omöjligt att inte delta i Fb-diskussioner. Gruppen Lohjalaiset på Fb har över 16 000 medlemmar.

- Det har blivit den viktigaste diskussionskanalen i Lojo.

En medelåldedersman i vit skjorta och blå kavaj, han pratar med mikrofon i handen.
Mika Sivula: Lojo ska bli Finlands mest invånarvänliga kommun. En medelåldedersman i vit skjorta och blå kavaj, han pratar med mikrofon i handen. Bild: Lojo stad västnyland,Lojo,Mika Sivula

En skärmdump från en diskussion på Facebook i gruppen Lohjalaiset (Lojobor). Stadsdirektören går in och kommenterar diskussionen.
Invånare undrade i gruppen Lohjalaiset över rykten om vad som hänt med dem som förlorade sin bostad i en brand. Mika Sivula förklarade vad staden har gjort. En skärmdump från en diskussion på Facebook i gruppen Lohjalaiset (Lojobor). Stadsdirektören går in och kommenterar diskussionen. Västnyland,Lojo,Facebook,Mika Sivula,kommuner,kommunpolitik

Sivula säger att det inte finns något annat forum där så många kommuninvånare är med.

- Det skulle vara fullständigt obegripligt om tjänstemannaledningen höll sig borta!

”Jag har verkligen grillats på Facebook”

Sivula har under en vecka i Fb-gruppen Lohjalaiset hunnit förklara till exempel varför den planerade nya korsningen i Tynnismalmen ska kosta så många miljoner euro.
Han har också bedyrat att staden nog – i motsats till vad som påstods i gruppen - hjälper dem som förlorade sitt hem i en brand.

Också Lojos övriga ledande tjänstemän deltar aktivt i diskussionerna på sociala medier. Pekka Puistosalo leder Livskraft, den ena av stadens två framtida sektorer. Puistosalo har på Facebook under samma vecka visat och förklarat de nyaste planerna för Haikari-området nära Lojo centrum och svarat på frågor som uppstår där.

Det är bara jag som är där - jag, tjänstemannen.― Katri Kalske, ledande tjänsteman i Lojo

Katri Kalske leder den andra enheten i Lojo, Välfärd. Hon är med i samma Fb-grupp och nämner också en annan grupp som föräldrar i Lojo har för att kunna påverka beslut som gäller skolnätet.

- Jag är med i Lohjalaiset och i Kouluverkon vaikuttajat. Många gånger har jag verkligen grillats där. Men jag har också fått jättemycket positiv respons för att vi är där och diskuterar med Lojoborna.

En medelålders kvinna står och intervjuar äldre personer som sitter på stolar i ett köpcentrum. Intervjuaren med ansiktet mot kameran.
Katri Kalske vill veta vad Lojoborna tänker. Hon ska leda den ena av två enheter i Lojo efter årsskiftet. En medelålders kvinna står och intervjuar äldre personer som sitter på stolar i ett köpcentrum. Intervjuaren med ansiktet mot kameran. Bild: Lojo stad katri kalske,Västnyland,Lojo

Kalske tycker att alla tjänstemän borde delta på Facebook trots att det inte alltid är lätt.

- Man kan inte vara en tjänsteman där och människa någon annanstans. Det är bara jag som är där - jag, tjänstemannen.

Stadsdirektören förklarar att Lojo söker goda sätt för stadens tjänstemän att vara med. Han säger att det till exempel är möjligt att skapa en separat Fb-profil för att inte blanda ihop den privata och tjänstemannarollen.

Hangö stadsdirektör korrigerar missuppfattningar

Denis Strandell i Hangö förklarar att han har både en egen profil och en officiell sida på Facebook. Den officiella sidan ska snart bytas ut mot en stadsdirektörsprofil som alla Hangöbor och andra intressegrupper kan bli vän med. På det viset kan Strandell freda sin privata profil för släkt och nära vänner.

För det mesta faller det i god jord men ibland blir det bara värre vad än man gör.― Denis Strandell, stadsdirektör i Hangö

Strandell deltar bland annat aktivt i debatten om Roxx café och pub i Östra hamnen.
En skärmdump från en diskussion på Facebook i gruppen Hangöbo/Hankolainen. Stadsdirektören går in och kommenterar diskussionen.
Denis Strandell deltar i debatten i Hangö. En skärmdump från en diskussion på Facebook i gruppen Hangöbo/Hankolainen. Stadsdirektören går in och kommenterar diskussionen. Hangö,Facebook,sociala medier,Denis Strandell,kommunalpolitik

Strandell beskriver sitt engagemang på Facebook som informerande och korrigerande.

- Jag försöker tillföra fakta till diskussioner som spårat lite ut. För det mesta faller det i god jord men ibland blir det bara värre vad än man gör och det är lite frustrerande. Folk borde inte låta sig provoceras.

Ibland får stadsdirektören ta emot förolämpningar.

- Jag har tyvärr utsatts för regelrätta påhopp och kallats för allt möjligt av människor som inte känner mig eller någonsin träffat mig och sådant är inte trevligt. Synd att vissa människors beteende blivit rätt Trumpaktigt.

Det har ändå inte fått Strandell att släcka lampan och lämna det virtuella sociala rummet.

- Jag ser flera fördelar än nackdelar.

”Det är ingen idé”

Strandells och Sivulas kolleger i Västnyland har en annan syn på diskussionerna om kommunens angelägenheter.

Tom Simola, stadsdirektör i Raseborg.
Tom Simola deltar på många sätt i Raseborg men inte i debatter på Facebook. Tom Simola, stadsdirektör i Raseborg. Bild: Yle/Tove Virta stadsdirektör tom simola,Raseborg

Tom Simola i Raseborg är med på flera sociala medier. Mest aktiv är han på Instagram som han tycker är enkel och samtidigt lockar unga. Facebook är för medelåldersmänniskor, vet Simola.
Ju mindre man vet eller vill veta, desto lättare är det att tycka eller bilda sig en bestämd åsikt.― Tom Simola, stadsdirektör i Raseborg

Simola förklarar varför han väljer att inte delta i debatterna på Facebook.

- Det är ofta ingen idé. Det handlar så mycket om känslor och tyckande och sällan om fakta.

Simola ser fler nackdelar än fördelar med att debattera i sociala medier eller some.

- Some är nog ett av de enklaste sätten att sprida info, också att sprida fel och vinklad info, på gott och ont. Ju mindre man vet eller vill veta, desto lättare är det att tycka eller bilda sig en bestämd åsikt.

Ingås Jarl Boström är nöjd med andra kontaktformer och med den responsruta som finns på Ingå kommuns webbplats.

Jarl Boström.
Det blir för mycket jomen-nejmen i Facebook-debatter, tycker Ingås Jarl Boström. Jarl Boström. Bild: Yle/Petra Thilman ingås kommundirektör jarl boström

Sjundeås kommundirektör Juha-Pekka Isotupa på invigningen av ABC Pickala i Sjundeå.
Sjundeås Juha-Pekka Isotupa (till vänster) tycker liksom Boström att informationen i en liten kommun fungerar bra. Han hinner inte debattera på Facebook. Bilden togs vid invigningen av den nya servicestationen i Pickala. Sjundeås kommundirektör Juha-Pekka Isotupa på invigningen av ABC Pickala i Sjundeå. Bild: Yle/Marica Hildén juha-pekka isotupa

Facebookdebatter till exempel i gruppen Ingå Inkoo eller Inkoon keskustelupalsta tar han bestämt avstånd ifrån.

- En gammal regel är att ge sig i kast i en debatt enbart i mycket speciella frågor. I annat fall lider trovärdigheten ”jopass-eipäss”.

Juha-Pekka Isotupa i Sjundeå säger att han helt enkelt inte har tid med Facebookdebatter.

Deltar du i diskussioner i populära kommungrupper på Fb?Har du tillräcklig kontakt med invånarna?
DENIS STRANDELL HangöJa. Jag försöker tillföra fakta till diskussioner som spårat lite ut. För det mesta faller det i god jord men ibland blir det bara värre vad man en gör och det är lite frustrerande. Folk borde inte låta sig provoceras och komma ihåg att även på sociala medier respektera andra och olika åsikter utan att bete sig illa...... Jag har tyvärr utsatts för regelrätta påhopp och kallats för allt möjligt av människor som inte känner mig eller någonsin träffat mig och sådant är inte trevligt. Synd att vissa människors beteende blivit rätt Trumpaktigt. Jag ser dock flera fördelar än nackdelar.Jo det tycker jag nog.
TOM SIMOLA RaseborgNej. Är ofta ingen idé. Handlar så mycket om känslor och tyckande och sällan om fakta. Some är nog en av de enklaste sätten att sprida info, också att sprida fel och vinklad info, på gott och ont. Ju mindre man vet eller vill veta, desto lättare är det att tycka eller att bilda sig en bestämd åsikt.Det tycker jag, är nog daglig kontakt via olika kanaler, även veckoslut. Det är dock bara bra och man vänjer sig ju nog vid att svara lite under alla tidpunkter av dygnet.
JARL BOSTRÖM IngåNej. En gammal regel ge dig i kast i en debatt enbart i mycket speciella frågor. Annars lider trovärdigheten med jopass eipäss.Ja.
JUHA-PEKKA ISOTUPA SjundeåNej. Tidsanvändningen är en utmaning.Det tror jag. I en liten kommun fungerar det bra med informationen.
MIKA SIVULA Lojo Ja. På Fb kan vi till exempel ta någon utvecklingsfråga till diskussionsämne (de senaste dagarna har det handlat om planerna för Haikari), aktivera kommuninvånarna när det gäller att svara på utvecklingsenkäten för simahllen eller kommentera i diskussioner som gäller stadens verksamhet. På mitt eget Fb-konto försöker jag föra fram positiva Lojonyheter (många av vännerna bor utanför Lojo).Kan den någonsin vara tillräcklig?

Tjänstemannen i Lojo ska le

Kontakten mellan kommunen och kommuninvånarna handlar om många saker, inte enbart närvaro på sociala medier. Det är inget lätt uppdrag att ändra gamla mönster.

Lojo har bestämt sig för att bli den kommun i Finland som mest och bäst lyssnar på sina invånare.

- Lojo stad och dess anställda finns inte till för något annat än Lojobornas välfärd och stadens livskraft, påminner stadsdirektören Mika Sivula.

Så har det visserligen alltid varit. Men Sivula tror att Finland har glidit in på ett överbyråkratiserat sidospår. I den processen har också kommunerna fjärmats från vardagen. Nu ska Lojo bli gräsrotsvänligt igen.

Säg ordet tjänsteman och du tänker på en karaktär som verkligen inte talar samma språk som andra människor. Men det står ingenstans att det behöver vara så här.― Mika Sivula, stadsdirektör i Lojo

Regler och kommunal byråkrati har ofta uppstått eftersom man har velat uppnå något vettigt, medger Sivula. Det är till exempel motiverat med regler för hur man bygger. Men sedan har det gått överstyr.

- I något skede kan det hända att byråkratin skapar ny byråkrati. Då gäller det att stanna upp och tänka efter. Kan vi uppnå samma sak utan att i onödan försvåra människors liv?

Ett första mål på vägen till ett invånarvänligare i Lojo är att tjänstemännen alltid ska le när de möter en kommuninvånare – det må då vara på ett daghem, vid hälsostationen eller på ett kontor. Och kunden får gärna le tillbaka, säger Sivula. Det ska vara en god upplevelse att träffa en kommunal tjänsteman.

Tjänstemannatypen och tjänstemannaspråket i förändring

Lojo vill egentligen ändra hela den stela bild som många har av en kommunal tjänsteman.

- Säg ordet tjänsteman och du tänker på en karaktär som verkligen inte talar samma språk som andra människor. Men det står ingenstans att det behöver vara så här.

Det handlar med andra ord om kommunikation, menar Sivula. Språket spelar en stor roll.

- Det är ett gissel. Beslutstexter, brev, uttalanden, kungörelser – de följer tjänstemannaspråkets ideal. Målet är att använda korrekta och exakta begrepp men resultatet blir i värsta fall groteskt. Språket borde vara tydligt och exakt men det ska också gå att förstå. Lätt blir det inte, medger Sivula.

Två män och en kvinna i medelåldern står i ett köpcentrum. Männen har mörk kavaj och vit skjort, kvinnan mörk kavaja och blå tröja. Mannen längst till vänster håller en mikrofon i handen.
Stadsdirektören Mika Sivula (i mitten) samt sektorcheferna Pekka Puistosalo och Katri Kalske är de högsta tjänstemännen i Lojo. Två män och en kvinna i medelåldern står i ett köpcentrum. Männen har mörk kavaj och vit skjort, kvinnan mörk kavaja och blå tröja. Mannen längst till vänster håller en mikrofon i handen. Bild: Lojo stad Västnyland,Lojo,katri kalske, chef för sektorn välfärd i lojo,Mika Sivula

- Tjänstemannens uppgift blir nu att förstå vad kommunens invånare, företag och föreningar riktigt tänker på och önskar. Det blir heller inte lätt, förklarar Katri Kalske.

- Vi har försökt på många sätt. Det kan hända att det inte kommer så många som vill diskutera med oss hur servicen ska planeras.

Då gäller det för staden att tänka om och söka upp sina invånare i stället för att ordna informationsmöten.

- Vi måste gå dit som människorna är, om det sedan är på sociala medier, i ett daghem eller på ett torg.

Känner du att stadsdirektören att hen har tillräcklig kontakt med kommuninvånarna?

Kommundirektörerna i Västnyland använder många informationskanaler för att få reda på vad kommuninvånarna tänker. Också de som tackar nej till Facebookdebatter tycker att de känner sina invånare väl.

- Det tycker jag, är nog daglig kontakt via olika kanaler, även veckoslut. Det är dock bara bra och man vänjer sig ju nog vid att svara lite under alla tidpunkter av dygnet, berättar Tom Simola i Raseborg.

- Jag tror den är tillräcklig. Informationen rör sig lätt i en liten kommun med en låg organisation, säger Juha-Pekka Isotupa i Sjundeå.

Hangös stadsdirektör Denis Strandell och producent för Hangö Pride på scenen vid plagen i Hangö.
Kommundirektörerna tycker de har god kontakt med sina invånare - vare sig de debatterar kommunfrågor på sociala medier eller inte. På bilden Denis Strandell (i gula byxor) på Pride-evenemanget i Hangö. Hangös stadsdirektör Denis Strandell och producent för Hangö Pride på scenen vid plagen i Hangö. Bild: Yle/Malin Valtonen hangö pride 2016,Hangö,Prideparad

Lojos Mika Sivula tycker att man alltid komma närmare sina kommuninvånare.

- Kan kontakten någonsin vara tillräcklig?

Yle Västnyland skickade ut en enkät till kommundirektörerna och de ledande politikerna i regionens fem kommuner.Här kan du läsa alla svar.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland