Hoppa till huvudinnehåll

Kortspel, sång och mat kan ge Svenskfinland en plats på Unesco-lista

Man sitter i vardagsrum.
Johan Langels missar ogärna en spelkväll. Pidro-spelarna i Nämpnäs samlas varje vecka. Man sitter i vardagsrum. Bild: Yle pidroentusiast,Pidro,kortspel,Österbotten,Nämpnäs,Närpes,Sydösterbotten

Kortspel, körsång och matlagning är tre vitt skilda finlandssvenska traditioner, som lever starkt i Svenskfinland och har förutsättningar att leva vidare länge ännu.

Det är spelkväll i Nämpnäs by i Närpes. Varje tisdag kväll samlas herrar i olika åldrar i ungdomsföreningslokalen för att utmana varandra i pidro.

Kortspelet pidro är populärt bland österbottningar. Det är ett anrikt spel, som enligt vissa källor spelades i England redan under 1600-talet. På 1800-talet hämtades spelet till Österbotten av USA-emigranter.

pekplatta med bild av pidrospel
Genom möjligheterna att spela pidro elektroniskt, hoppas man att också barn och unga ska börja spela spelet aktivt. pekplatta med bild av pidrospel Pidro,applikationer,Södra Österbotten,Närpes

Johan Langels är en hängiven pidro-spelare. Lotten har avgjort vem han spelar mot.

- Det är intressant och avkopplande, säger han. Det är ett intressant sällskapsspel. Inga pengar inblandade. Det är ett rent och skärt sällskapsspel.

Johan började spela pidro i högstadiet, men som för många andra aktiva pidrospelare hade han sett föräldrarna spela det hemma. I dag, några tiotal år senare, är han en aktiv spelare.

- Det är så det går, säger Tommy Westlin. I många hushåll sätter man sig ner på fredags- eller lördagskvällar och tar en ”pider”. Äldre och yngre generationer spelar tillsammans.

man i sitt arbetsutrymme
Tommy Westlin är snart klar med den uppdaterade spelappen för Pidro. man i sitt arbetsutrymme tommy westling,Pidro,applikationer,kortspel

Man har kunnat spela Pidro digitalt i över tio år redan. Männen bakom den första digitala versionen heter Mattias Hästbacka och Andreas Doktar.

Våren 2016 köpte Tommy Westlin rättigheterna till online-versionen.

Nu är det dags för en uppdaterad version med spelanvisningar och videor om hur man spelar spelet. Målet är förutom att nå tonåringar att föra spelet vidare till ännu yngre personer.

- Det är en väldigt kulturell grej i Sydösterbotten bland finlandssvenskarna, säger han.

Pidro utgör en stor del av Svenska Österbottens ungdomsförbunds verksamhet. Förbundets representanter åker runt i skolor och lär ut spelet och det ordnas också världsmästerskap i spelet.

Alla bidrag är välkomna

Bakgrunden till jakten på ett levande kulturarv i Svenskfinland är att Finland för tre år sedan ratificerade Unescos lista över immateriellt kulturarv som behöver få ett särskilt omnämnande. Unesco är FNs organisation för fostran, vetenskap och kultur.

Med ett levande kulturarv menas traditioner och färdigheter som är närvarande i vardagen och förmedlas vidare från generation till generation. Julfirande, påsktraditioner, sommarteater och bärplockning är exempel på sådana.

Katriina Siivonen i en vävsal
Katriina Siivonen vid Åbo Univesitet hoppas att föreningarna är aktiva. Hon välkomnar allt från kunskapen att sticka tröjor till att bygga träbåtar och dansa runt midsommartången i registret. Katriina Siivonen i en vävsal Bild: Yle/Maud Stolpe nb katriina siivonen

Varje land får högst en tradition per år med på Unescos lista. Finland har ännu ingenting på listan.

Förutsättningen är nämligen att landet först har en nationell lista över sitt levande kulturarv. Det är den listan som Museiverket håller på att göra upp.

För att hitta underlag för listan gör Museiverket upp ett Wiki-register. I det kan organisationer, föreningar och samfund fritt skriva in lokala traditioner och seder.

Bland de finlandssvenska bidragen på listan finns artiklar om hur man stickar korsnäströjor, bygger klinkbyggda träbåtar båtar och dansar runt midsommarstången. Många fler traditioner skulle rymmas med i registret.

Katriina Siivonen från Åbo Universitet uppmanar finlandssvenska föreningar och organisationer att vara aktiva.

- Pidrospel, körsång och mattraditioner skulle passa väldigt bra i wiki-registret, säger hon.

Museiverket väljer sedan bland de traditioner och färdigheter som ingår i wiki-registret vilka som föreslås för den nationella förteckningen.

"Amatörerna håller liv i körsången"

Ett annat finlandssvenskt kulturarv som skulle kunna platsa på den nationella listan är körverksamheten.

Finlandssvenskarna är ett körsjungande folk. Det finns omkring 360 körer i Svenskfinland utöver kyrko- och skolkörerna.

Marit Seppäläinen är aktiv i damkören Eviva i Helsingfors.

- Kören är mitt andningshål, den är ett avbrott från vardagen. Den gör veckorna värda att leva. Ibland känns det faktiskt så, säger Seppäläinen.

Dirigent Hanna Kronqvist och damkören Eviva.
Hanna Kronqvist med damkören Eviva. Dirigent Hanna Kronqvist och damkören Eviva. Bild: Yle/Mira Myllyniemi närbild foton

Evivas dirigent, Hanna Kronqvist, gjorde en kartläggning av finlandssvenska körer för ett par år sedan. Den sociala gemenskapen och glädjen att få sjunga tillsammans är viktiga orsaker till att körsången har ett så starkt fotfäste i Svenskfinland.

- En annan aspekt är ju förstås att körsången i Svenskfinland av tradition är väldigt språkpolitiskt bunden, säger hon.

Damer sjunger i kör.
Evivakören förbereder sig för konsertsäsongen. Damer sjunger i kör. evivakören,körsång

De finlandssvenska fondernas och stiftelsernas betydelse för körverksamheten ska inte heller underskattas.

- Vi kan verkligen finansiera vettig verksamhet, säger Kronqvist. Vi kan avlöna dirigenter samt ordna konserter och resor på ett helt annat sätt än man kan i finska Finland.

Det som Kronqvist ändå saknar är en professionell körverksamhet, både i Svenskfinland och landet i övrigt. Hon nämner Key Ensemble och Helsingin kamarikuoro som exempel på körer som håller professionell standard, men som inte avlönas som de skulle förtjäna.

- När vi jämför med orkestersidan eller teatersidan så finns det både institutionsorkestrar och -teatrar samt amatörverksamhet. På vokalsidan är det amatörerna som helt och hållet upprätthåller hela fältet.

Kronqvist önskar också en större satsning på klassiskt material i körerna.

- Vår bekvämlighetszon i dag är populärmusiken. Det skapar en allt större tom fläck på körkartan när allt färre körer sjunger klassiskt material.

Musikskolorna avgör körsångens framtid

Ett kriterium för att ha en chans att platsa på den nationella listan över det levande kulturarvet är att traditionen förs vidare till nästa generation. Det gäller alltså att få ungdomar engagerade i det finlandssvenska körlivet. Det är en utmaning.

- Svenskfinland har i dag en ganska stor brist på både barn- och ungdomskörer, säger Kronqvist. Det kunde finnas betydligt fler, speciellt mot det mera ambitiösa hållet.

Hon ser orsaken till att det har blivit så i musikundervisningen i skolorna och i musikinstitutens inriktning. Musikundervisningen är numera mera spel- än sångbetonad

- Jag skulle vilja skicka en brandfackla till musikinstituten i Svenskfinland att grunda körer, säger hon. De har ett fint elevmaterial och en stor kompetens bland lärarna, så att jag upplever nog att det är musikinstitutens uppgift att utbilda nya körsångare. Det lyckas väldigt väl på finskt håll, så jag kan inte säga att det inte skulle lyckas också i Svenskfinland i dag.

Klimpsoppa och sylt välkomnas i registret

Fördelarna för föreningar och organisationer som skriver in sig på wiki-registret "immateriellt kulturarv" är att det höjer självförtroendet och ger synlighet för det man håller på med.

Bland kategorierna i registret finns bland annat matkultur. Mathantverk är ett exempel på det.

Mathantverkare Margot Wikström kokar sylt
Margot Wikström kokar prisbelönta sylter och safter. Mathantverkare Margot Wikström kokar sylt Bild: Yle/Maud Stolpe nb margot wikström

Begreppet mathantverk är relativt nytt hos oss. I korthet handlar det om att människans hand och kunnande är med i hela processen, samt om produkter som kan spåras till sitt ursprung. Ofta handlar det om att ta tillvara gammal matkunskap.

- Mathantverk är ett sätt att förädla, det är alltid frågan om en förädlad produkt, förklarar Margot Wikström, som är aktiv mathantverkare i Nagu. Man förädlar i huvudsak produkter från sin egen gård vidare till ett format som ger längre försäljningstid och lång hållbarhet.

Wikströms produkter är främst sylter, geléer, marmelader och safter. De framställs enligt traditionella metoder, men har en hållbarhet som motsvarar dagens krav.

- Vi använder inga tillsatsämnen eller konserveringsmedel utan bara råvarorna rakt av som de är. Med den kunskap vi har inom hygien och kokkunskap får vi en hållbar produkt helt utan tillsatsämnen, förklarar hon.

Margot har vunnit flera priser för sina produkter båda i Sverige och i Finland. Trots det fortsätter hon att utveckla sina recept och sitt kunnande hela tiden.

Mathantverket kategoriseras i fem kategorier. De är bär, frukt och grönsaker; fisk och fiskprodukter; kött och charkuteriprodukter; mejeriprodukter samt spannmålsprodukter, alltså bröd och bakverk.

Producenterna väljer en eller flera branscher som de jobbar inom. De får sedan lära sig om råvaran, tillredningsmetoderna, hygien, hållbarhet, mikrobiologi samt försäljningstekniska detaljer som etikettering och livsmedelslokaler.

Margot Wikström tror att trenden med mathantverk har kommit för att stanna.

- Vi håller på att söka oss tillbaka till de rena, ursprungliga produkterna bort från de processade produkterna man får köpa i butiken, säger hon. Det skulle vara jätteroligt om mathantverket kunde komma med på Unescos lista.

Den nationella förteckningen över det levande kulturarvet publiceras år 2017.

Undervisnings- och kulturministeriet beslutar sedan vad som tas med i den nationella listan och vad som nomineras till Unescos lista.

Se programmet här:

Sänds även i Yle Fem, måndag 21.11.2016 kl 20.00 samt tisdag 22.11.2016 kl. 17.25.

Artikeln har uppdaterats med en namnrättelse.
5.12.2016 Artikeln har uppdaterats med uppgifter om upphovsmännen bakom den första digitala versionen av pidro.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten