Hoppa till huvudinnehåll

Hangö hamn och Tvärminne zoologiska station samarbetar

Koverhar hamn
Snart ska Koverhar hamn få nytt liv. Koverhar hamn Bild: Yle/ Jonas Sundström koverhar hamn

Hangö hamn stöder Helsingfors universitets forskningsstation i Tvärminne i Hangö med en summa pengar. Orsaken är att hamnen vill utveckla verksamheten i Koverhar på ett miljömässigt klokt och hållbart sätt, säger vd Anders Ahlvik.

Kunskapen finns på Tvärminne zoologiska station och stationen kommer följa med hur arbetena i Koverhar hamn påverkar vattenmiljön, säger Ahlvik.

- Vi har definierat ett behov av att få mera kunskap och de har lovat ställa upp och hjälpa oss få fram den kunskapen. Vi vill få fram metoder genom vilka vi kan ha så liten inverkan som möjligt på miljön.

Ahlvik hoppas att de forskningsresultat som kommer fram i Koverhar kan användas också i Västra hamnen i Hangö, men också nationellt vid byggarbeten i hamnar.

Ingen kommentar om summan

Hur stor summan Hangö hamn stöder forskningsstationen med vill Ahlvik inte avslöja, men han säger att summan är marginell i förhållande till de kostnader stationen har för forskningen.

Anders Ahlvik.
Hangö hamns vd Anders Ahlvik säger att både hamnen och miljön vinner på samarbete. Anders Ahlvik. Bild: Yle/Petra Thilman hangö hamns vd

Pengarna ska bland annat användas till att utveckla nya, automatiska mätinstrument som behövs för att analysera förändringarna i havet och de processer som ligger bakom.

Hangö hamn är särskilt intresserad av att få fram information om vad större fartyg kan betyda för miljön.

Idén till samarbetet kom från bägge parter.

- Det som är spännande i den här frågan är att vi egentligen båda ungefär samtidigt tog initiativ för det här samarbetet. Vi hade båda behov att prata med varandra och ganska naturligt fann vi varandra, säger Ahlvik.

Genuint intresse för miljön

För Hangö hamn innebär satsningen naturligtvis god pr, men Ahlvik försäkrar att hamnens engagemang är djupare än så.

- Vi har nog ett genuint intresse att göra saker och ting på ett rätt sätt genast från början i Koverhar.

Tvärminne Zoologiska station i Hangö.
Vid Tvärminne zoologiska station finns ett brett kunnande inom forskning av Östersjön. Tvärminne Zoologiska station i Hangö. Bild: YLE/Petra Thilman tvärminne zoologiska forskningsstation

Hangö hamn drog nyligen bort en ansökan om att bland annat bygga en ny brygga och utvidga farleden till Koverhar hamn efter att hamnens planer ändrades.

Men från Närings- trafik och miljöcentralen hann det komma ett preliminärt besked om att en djupare farled med större fartyg kan utgöra ett problem för Naturaområdena som ligger intill hamnen.

Hamnens vd Anders Ahlvik tror ändå fullständigt på att en livlig handelshamn och värdefulla naturområden kan verka sida vid sida.

- Samhället håller på att förändras och har redan förändrats. För att saker och ting ska vara hållbara och framgångsrika på lång sikt så kräver det att alla intressen kan sammanjämkas, både de ekonomiska intressena och naturvärdena. Utan en blomstrande ekonomi och en god ekonomisk bas att stå på lider nog miljöskyddet av en enorm brist på kapacitet att göra någonting.

Ahlvik säger att hamnen i Hangö på lång sikt kan vara mest framgångsrik om man beaktar naturvärdena.

- Jag är helt övertygad om att genom samarbete och diskussion kan vi hitta "best practice" på saker och ting. Då kan vi alla leva i symbios på området.

Tvärminne forskningsstation nöjd över samarbete

Det behövs några viktiga investeringar för att Tvärminne Zoologiska station ska bli ännu bättre på att mäta olika marinbiologiska variabler i havsvattnen utanför Tvärminne, säger Marko Reinikainen som är direktör för forskningsstationen.

Han konstaterar att Östersjöns kanske mest undersökta havsområde finns just utanför Tvärminne och Koverhar.

Hangö hamn och forskningsstationen kom tillsammans fram till att man har gemensamma intressen i frågan och därför har Hangö hamn lovat skjuta till pengar för att hjälpa till med anskaffningarna, säger Reinikainen.

- Det vi saknar just nu är någon form av mätinstrument som kan mäta väldigt snabba processer som förändras till och med under ett dygn. Det handlar om automatiska mätinstrument och det är just här Hangö hamn kommer in.

Reinikainen säger att man också söker finansieringshjälp från andra parter för de automatiserade mätinstrumentet.

Genom stöd från hamnen kan stationen i Tvärminne också ha en större personalstyrka som kan analysera resultaten.

- Vi producerar ganska mycket data och kunskap. Den här kunskapen gör man inte så mycket med om det inte finns folk som har tid och möjlighet att förädla den till något vi kan använda både i forskning och bredare i samhället.

Respekterar hamnen

Att Hangö hamn inte vill offentligöra vilken summa man skjuter till med respekterar Reinikainen. Han hänvisar till att hamnen är ett affärsbolag

Samtidigt konstaterar han att hamnen och forskningsstationen ska samarbeta en längre tid och därför vet ingen egentligen hur stor summan sist och slutligen blir.

- Vi kommer att ha diskussioner hela tiden om olika behov. Under kommande år kommer det nya frågeställningar som är intressanta för bägge parter.

Porträttbild av Marko Reinikainen.
Marko Reinikainen säger att det är viktigt att parterna respekterar varandra. Porträttbild av Marko Reinikainen. Bild: Yle/ Bubi Asplund grön politiker,Ekenäs,Raseborg,Västnyland,Tvärminne,Direktör,De Gröna

Reinikainen understryker att man tydligt har sagt till Hangö hamn att man inte är ett konsultföretag. Men trots det kan hamnen ha nytta av den forskning man kommer fram till vid Tvärminne Zoologiska station.

- Det finns faktiskt mycket sådant vi mäter som är högintressant och högaktuellt med tanke på den fortsatta planeringen av Koverhar hamnen och dess fortsatta verksamhet.

Trots att pengar är en viktig fråga, är det också värdefullt att man har en dialog och ett samarbete mellan två helt olika aktörer, säger han.

- Det finns en respekt från hamnens sida för den kunskap vi står för. Vi respekterar hamnens goda vilja i den här frågan vad gäller miljön.

Samarbeten allt vanligare

Att forskare och affärsbolag samarbetare hör numera till vardagen, konstaterar Reinikainen.

- Det är till och med väldigt uttalat från universitetens strategier att man ska samarbeta mera med företagsvärlden. Det handlar ju mycket om att pengarna tryter för universiteten.

Det unika i samarbetet med Hangö hamn är att det finns två marina aktörer bredvid varandra med helt olika profiler, forskning och affärsverksamhet, men med gemensamma intressen, konstaterar Reinikainen.

- Vi är ju glada över att det uppenbarligen är så att det också inom hamnbranschen och fartygstrafiken har det här med miljö och hållbarhet blivit ett affärskoncept i sig. Det borde ju rimligtvis gynna alla parter.

Reinikainen berättar att det till exempel i Medelhavet finns städer som inte alls tar emot fartyg, som inte uppfyller vissa stränga miljökrav. Också en del rederier ser över vilka hamnar de samarbetar med.

Natura vid Tulludden delar åsikter

I Hangö har frågan om att utvidga Naturaområdet vid Tulludden blivit en het potatis där bland annat hamnens behov har ställts mot behovet av skydd.

Från Tvärminne Zoologiska station ser man gärna att havsbottnen utanför Tulludden ingår i Naturanätverket, säger Marko Reinikainen.

Samtidigt håller han en diplomatisk linje.

- Sedan får man ju jobba lösningsorienterat på sådana frågor där det eventuellt kan uppstå någon form av konflikter i fråga om användandet. Det ska säkert gå att lösa.

Reinikainen vill också framhåll att det främst är Hangö hamns ägare, Hangö stad, som har varit mot ett utvidgat Natura. Hamnen har inte varit lika ljudlig i frågan.

Det har också funnits oro efter det negativa utlåtandet från Närings-, trafik- och miljöcentralen (NTM) om vad man får göra i vattnen utanför Koverhar hamn, konstaterar Reinikainen.

Men också till det problemet finns säkert lösningar, säger han.

- Det kostar förstås ofta pengar att göra saker på ett miljömässigt mera vettigt sätt, men det brukar finnas lösningar.

Artikeln uppdaterades klockan 18.35 den 22.11 med kommentarer från Tvärminne Zoologiska stations direktör, Marko Reinikainen.

Läs mera:

Djupare farled till Koverhar kan störa Naturaområde

Mardrömsvisionen är att Koverhar hamn inte kan användas till det den är köpt till, säger Hangös kanslichef Lasse Tallqvist. Han syftar på ett preliminärt utlåtande från Närings, trafik- och miljöcentralen (NTM) i Nyland om att en djupare farled utanför Koverhar kan påverka Naturaområdena negativt.