Det västnyländska turismsamarbetet Lumo, eller Länsi-Uudenmaan matkailu, knakar i fogarna. Lumo är ett samarbetsprojekt som föddes år 2014 och skulle involvera de västnyländska kommunerna Hangö, Raseborg, Ingå, Sjundeå och Lojo.
En stor del av finansieringen skulle skötas av lokala turismföretag. Så gick det inte utan i dagens läge står kommunerna för huvuddelen av finansieringen enligt en modell där de betalar en euro per invånare och år. Raseborg har hittills sammanlagt betalat 87 000 euro för samarbetet.
Orättvis fördelning
Det var tänkt att Raseborgs stadsstyrelse skulle behandla ärendet på måndagen (21.11), men ärendet drogs bort från föredragningslistan under dagen.
Enligt ledande turistsekreterare Viveca Blombergs beredning var förslaget att Raseborg ska dra sig ur samarbetet.
- Det är frågan om resursfördelning. Endast sex företag från Raseborg är med i samarbetet. Stadens stöd borde ju rikta sig till alla företag, säger Blomberg.

Blomberg påpekar att det nu är viktigt att fundera över olika möjligheter för turismen i Raseborg.
- Lumo är en relativt stor ekonomisk satsning under svåra ekonomiska tider. Det blir allt viktigare att det finns mätare som kollar upp vilken insats som ger mest resultat. Nu handlar det om att få så mycket som möjligt ut av pengarna man har lagt ut på någnting.
Av de fem medlemskommunerna Hangö, Raseborg, Ingå, Sjundeå och Lojo har kommunstyrelsen i Ingå redan tidigare fattat beslut om att gå ur samarbetet.
Eftersom det är så få företagare som har valt att vara med i Lumo blir situationen svår för kommunerna, menar Blomberg.
- Vi har många små företag som upplever att summan man betalar för att vara med i Lumo är ganska stor. Sedan tänker de kanske på vad man egentligen får för pengen.
Lumo ansvarar för utvecklingen och främjandet av utvecklandet av turismen i Västnyland. Målet är att lyckas locka en större andel utländska turister till regionen. Lumo upprätthåller bland annat webbsidan http://www.visitsouthcoastfinland.fi/
Lumos avtalsperiod med kommunerna upphör 30.4.2017.
Lumo ger synlighet
Blomberg nämner synlighet som en klar fördel med Lumo-medlemskapet. Bland annat syns kommunerna på den gemensamma webbplatsen.
- Dessutom får man besök av en researrangörer eller bloggare. Företagsutbildning är faktiskt ett av de viktigaste innehållen som vi har fått via Lumo. Det kan handla om olika typer av utbildning, kvalitetsutbildning till exempel.
Marknadsföring tar tid
Lumos vd Jukka Punamäki hoppas att kommunerna stannar kvar nu när Lumos arbete ha börjat bära frukt.
- Under Lumos tid har turismen i regionen utvecklats väldigt positivt. Under år 2015 ökade övernattningarna i regionen med 8,8 procent när motsvarande siffra för hela landet är 0,2 procent på minus. Västnylands attraktionskraft har alltså ökat väldigt mycket mer än resten av landet, säger Punamäki.
Svårigheten för Lumo har varit att locka med företagen i verksamheten. Ett större företag har fått betala över 6 000 euro per år för att vara med medan medlemsavgiften för de mindre företagen varit 700 euro. Inför nästa år ska ändå en ny verksamhetsmodell tas i bruk och då sjunker medlemsavgiften till 220 euro + moms.
- Om det går så att Raseborg drar sig ur samarbetet måste vi fundera på nytt på hur vi ska sköta samarbetet. Det är klart att de här små kommunerna inte har resurser att ensamma utveckla turismen i all synnerhet som andra aktörer i landet satsar hårt på samarbete, säger Punamäki.

Punamäki berättar att Lumo bland annat lockat turister från Ryssland, Holland och Kina till Västnyland. Också bloggare har ivrigt besökt regionen och marknadsfört den.
Enligt beräkningar som Lumo presenterar har turismen i Västnyland kammat in hela 310 miljoner euro i år.
- Vi kan så klart spekulera om turismen hade vuxit oberoende av Lumo. Själv tror jag att Lumo är en bidragande faktor till att turismen har ökat.
Punamäkis utgångspunkt är att verksamheten fortsätter eftersom den enligt honom gett goda resultat.
I Hangö håller turischef Marika Pulliainen med om att turismen i Hangö har vind i seglen även om antalet utländska besökare fortfarande är litet. Det är något som Lumo jobbar på, men hittills ännu inte lyckats få synliga resultat.
- Att utveckla turismen är ett långsiktigt projekt. Resultatet av vårt internationella arbete kan ses först om några år och det är synd om samarbetet slutar här, säger Lumos vd Jukka Punamäki.
Tack till företagarna
Inkomsterna av turismen beräknas i Hangö ha ökat med 31 procent de senaste tre åren. Pulliainen tror att den största orsaken till det är att marknadsföringen riktats till penningstarka grupper, bland annat företagskunder.
- Det största tacket går till Hangö företagare, säger Pulliainen.
Från Hangö stads sida finns ett krav att fler företag måste vara med för att Hangö ska vara med och fortsätta betala till Lumo.
- Grundtanken var ju att företagarna skulle vara aktivt med och finansiera Lumo, men så har inte varit fallet utan kommunerna har stått för den störta delen. Endast tre av Hangös turismföretag är medlemmar i Lumo.

Pulliainen understrycker att samarbete är väldigt bra.
- Men frågan är om det behövs en enskild organisation. Det går för mycket pengar till personalkostnader och fasta kostnader. Man kunde istället sätta pengarna på direkta marknadsförningsåtgärder, säger Pulliainen.
Stadsstyrelsen fattar beslut för Hangös del senast i början av året.
I Lojo är staden däremot nöjd med Lumo-samarbetet. Staden bidrar till Lumo med 47 000 euro per år. Inkomsten från turismen uppskattas ge turismnäringen i staden 150 miljoner euro.
- Lumo ger oss synlighet och marknadsföring av hög kvalitet, utbildning för företagare och samarbete med andra områden i Finland och utomlands, berättar Lojos turistchef Minna Ermala.