Hoppa till huvudinnehåll

Är det någon idé att integreras på svenska i Finland?

Porträtt av Misha von Numers
Maria von Numers Porträtt av Misha von Numers Bild: Privat bild misha von numers,Integration,integrationsutbildning

Maria Kramar von Numers flyttade för tre år sedan till Finland från Slovenien. Hon är gift med en finlandssvensk man, men det var inte den enda anledningen till att hon valde att integreras på svenska.

- Jag fick ju höra att Finland är ett tvåspråkigt land, och jag kände att det var viktigt att välja svenska. Jag hörde bland annat om små svenskspråkiga skolor som var nedläggningshotade och kände att svenska var rätt val för mig. Man ska kämpa för svenskan.

Omöjligt att klara sig på svenska

Nu, tre år senare, är Kramar von Numers inte lika säker på att hon valde rätt språk,

- Man klarar sig ju inte med svenska i det här landet! Jag försöker tala svenska i affärer och på caféer men ingen kan språket. Min frisör blev förvånad när jag försökte tala svenska med henne och sa ”Oj nej, ingen kan svenska fast alla läser det i skolan”. Oftast byter de jag försöker tala svenska med om till engelska. Hemma pratar jag mest slovenska och engelska med min man, så jag har faktiskt ingen nytta av svenskan. Jag inser nu att det skulle ha varit lättare för mig att lära mig finska från första början.

Arbislärarna för snälla

När Maria Kramar von Numers flyttade till Finland var hennes son nio månader gammal. Helsingfors Arbis erbjöd kurser för föräldrar, och hon nappade på.

Arbiskurserna var trevliga, men gjorde Kramar von Numers lite besviken. Målet för hennes del var att lära sig svenska för att kunna få ett jobb och för att kunna umgås på svenska.

- Lärarna var lite för snälla. Jag skulle ha behövt någon som var lite mera sträng och verkligen krävde att jag arbetade och lärde mig. Jag har bekanta som gått motsvarande kurser på finska, och där verkar kraven vara mycket högre. Dessutom var nivåskillnaderna inom gruppen stora, och det gjorde att undervisningen blev ganska ineffektiv.

Att lära sig svenska och finska parallellt tror Kramar von Numers inte är någon bra idé.

- Finska kräver så mycket, om man vill lära sig det måste man kunna satsa helt på det. Att försöka lära sig svenska och finska samtidigt blir för svårt.

Ansvaret ligger hos eleven

Ann-Jolin Grüne är invandrarkoordinator på Helsingfors stad, och har bland annat utvecklat de integrationsprogram som ordnas på Arbis.

Att lärarna är snälla tycker hon bara är bra.

Porträttbild av Ann Jolin-Grüne utanför radiostudion
Porträttbild av Ann Jolin-Grüne utanför radiostudion Bild: Yle/Joakim Rundt ann-jolin grüne,Helsingfors,integrationsutbildning

- Man måste komma ihåg att Arbis är ett medborgarinsitut, så man utgår ifrån att vuxna människor själva ska ta ansvar för lärandet. Vi vet att det ofta blir stora nivåskillnader inom grupperna, det är svårt att komma ifrån det eftersom deltagarna är så pass få. Om man hade många elever skulle det ju vara enklare att dela in grupperna så varje elev fick undervisning på precis lagom nivå. Nu får vi lösa det på andra sätt, till exempel genom att erbjuda dem som har mest svårigheter stödundervisning.

Stor motivation att lära sig svenska

I vilken utsräckning förbereder då Arbis eleverna på att det språk de ämnar lära sig inte är lika användbart som majoritetsspråket finska?

- Vi är väldigt tydliga med det här, säger Grüne. Vi erbjuder ju inga standarslösningar, utan sitter ner med alla elever före kursstarten för att diskutera vad eleven egentligen vill och så anpassas utbildningen enligt det. I det här skedet brukar jag också fråga om eleven är medveten om att det exempelvis inte finns lika mycket arbetsmöjligheter på svenska som på finska. Och de allra flesta är väl medvetna om detta men har ändå motivationen att integreras på svenska.

Grüne räknar upp flera olika anledningar till att eleverna föredrar att lära sig svenska framom finska.

- Den vanligaste är att det redan talas svenska i familjen. Den som har ett modersmål som är besläktat med svenska, till exempel ett språk som hör till den indoeuropeiska språkgruppen, tycker svenskan känns lättare att ta till sig. En del invandrare har tidigare bott i ett nordiskt land och hunnit påbörja språkstudierna där, då är de naturligt att fortsätta med svenska istället för finska.

Grüne tycker det är viktigt att fortsätta att utveckla möjligheterna för inflyttade att integreras på svenska och att via Arbis kunna hjälpa eleverna ut i arbetslivet med de kunskaper de har sedan tidigare.

- Finland är ett tvåspråkigt land, vi måste också bygga upp integrationspolitiken enligt det.