Hoppa till huvudinnehåll

Ingen vet vad som händer med de papperslösa i Västnyland

Svartvit bild på man bakifrån som går längs gata.
Alla papperslösa får stöd i Raseborg. Men i Raseborg som i många andra kommuner efterlyser man klarare direktiv av staten om vilka regler som gäller. Svartvit bild på man bakifrån som går längs gata. Bild: Yle/Helena von Alfthan papperslösa personer,asylsökande,Asyl,ensamhet

Ingen papperslös sparkas utan vidare ut på gatan i Raseborg. Men kommunen behöver klarare direktiv för hur de papperslösa ska behandlas. Det säger Maj Estlander från Raseborgs stad.

De papperslösa är personer som inte har beviljats asyl eller uppehållstillstånd, men som ändå väljer att stanna kvar i Finland. De får då inte längre bo kvar på en flyktingförläggning och får heller inte längre någon mottagningspenning.

För tillfället råder en viss förvirring kring vilka rättigheter de papperslösa har och vilka skyldigheter kommunerna och staten har gentemot dem.

Om vi inte snart får klarare direktiv från nationell nivå, måste de lokala politikerna börja fundera på vad vi ska göra.― Maj Estlander

Maj Estlander är enhetschef för vuxensocialarbetet i Raseborg. Hon är också chef för Västra Nylands invandrartjänst. Estlander efterlyser klarare direktiv från statligt håll. Enligt henne är det Social- och hälsovårdsministeriet som ska handleda i frågan.

- Tillsvidare har vi inte upplevt de papperslösa som ett problem i Raseborg. Men om vi inte snart får klarare direktiv från nationell nivå så måste de lokala politikerna börja fundera på vad vi ska göra.

Alla får stöd

Det är en lång process innan man får ett definitivt avslag på sin asylansökan. Alla har rätt att överklaga ett nekande asylbeslut och det kan dröja upp till ett år innan följande beslut fattas. Om också beslutet blir negativt har man 30 dagar på sig att fundera på vart man tänker ta vägen.

Invandrarbyrån jobbar i princip inte med dem som är papperslösa. Men byrån tar emot alla som behöver hjälp och råd oberoende av sin status, säger Maj Estlander. Hon lovar också att ingen hamnar på gatan efter ett nekande asylbeslut.

- Vi har alltid mänskor som råkar i kris i Raseborg och vi betalar åtminstone matpengar.

Kommuner agerar olika

De papperslösa har rätt till tillfälligt utkomststöd, säger Maj Estlander. Däremot är det oklart om de har rätt att också få grundläggande utkomststöd. Social- och hälsovårdministeriet och JO har tolkat lagen olika. Ministeriets tolkning har varit strängare mot till exempel papperslösa.

- Justitieombudsmannen rekommenderar att de ska få grundläggande utkomststöd, men kommunerna väntar på klarare direktiv. Det är viktigt att de papperslösa behandlas på lika villkor.

Närbild på Margherita Zilliacus och Maj Estlander.
Margherita Zilliacus och Maj Estlander. Närbild på Margherita Zilliacus och Maj Estlander. Bild: Yle/Minna Almark Västnyland,margherita zilliacus

I brist på entydiga direktiv agerar olika kommuner på olika sätt. Maj Estlander tror inte att det finns kommuner som inte betalar något alls till de papperslösa.

- Men det är frågan om kommunen betalar matpengen eller hela utkomststödet, här finns kan det vara skillnad.

Papperslösa är inte kriminella

Margherita Zilliacus är styrelsemedlem i Emmaus Westervik, som engagerar sig i flyktingfrågan på olika sätt. Hon understryker att också de papperslösa har grundläggande rättigheter.

- Det finns en tendens att se papperslösa som halvt kriminella utan rättigheter. De har rättighet till ett drägligt liv.

Emmaus Westervik ordnade på tisdagen (22.11) en diskussion om frågor kring de papperslösa eftersom situationen är ny i Finland.

- Omkring 40 personer kom till diskussionen, så det finns ett stort behov av att få information, säger Zilliacus.

Bland annat gav representanter från projektet Paperittomat information om vilken juridisk hjälp de papperslösa kan få. Paperittomat fungerar som en del av föreningen Flyktingrådgivning.

Rätt till sjukvård och utbildning

Alla som finns i Finland har bland annat rätt till akut sjukvård. Maj Estlander är rätt säker på att alla som jobbar inom sjukvården i Raseborg känner till den saken.

- Vi har en del erfarenheter av flyktingar vid det här laget så jag tror att alla känner till att man måste erbjuda akut sjukvård. Också barnen har rätt till grundläggande utbildning även som papperslösa.

Hon understryker också att det inte är olagligt att hjälpa en papperslös person.

Staden tar ställning till varje enskilt fall

Eftersom direktiven till kommunerna kring papperslösa är både motstridiga och diffusa är situationen lite komplicerad, säger Estlander. Hon väntar på att Justitieministeriet ska komma med klarare direktiv i november eller december.

- Vi har enstaka konkreta fall som vi måste lösa. Kommunen måste hitta sin egen linje, men samtidigt måste vi följa befintliga direktiv.

Hittills har det inte kommit någon våg av personer som har fått nekande asylbeslut till invandrarbyrån. Men situationen kan vara annorlunda i april, säger Estlander.

Enligt henne måste tjänstemännen ta ställning till varje enskilt fall.

- Vi måste tänka vad som händer om vi inte hjälper enskilda personer och speciellt familjer där det finns barn. Ingen blir hemlös i Raseborg i första taget.

Artikeln är uppdaterad 24.11 klockan 10:20. Det stod felaktigt att det är Justitieministeriet ska ge direktiv om hur kommuner ska agera gällande stöd till papperslösa. Det är Social- och hälsovårdsministeriet som handleder i frågan.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland