Hoppa till huvudinnehåll

FN: Etnisk rensning pågår i Burma

Indonesiska aktivister håller upp en banderoll med texten: "Stoppa folkmordet på muslimer" den 24.11.2016.
"Stoppa folkmordet på muslimer i Burma" kräver aktivister i Jakarta Indonesiska aktivister håller upp en banderoll med texten: "Stoppa folkmordet på muslimer" den 24.11.2016. Bild: PA/BAGUS INDAHONO Indonesien,Burma,Rohingya

Burma utsätter det muslimska rohingya-folket för etnisk rensning säger FN:s flyktingchef i området. Över etthundra muslimer har i höst dödats av militären som beskylls för att slakta barn, våldta kvinnor och bränna bostäder. Tusentals muslimer har flytt till Bangladesh och Kina.

Burmesiska soldater har strömmat in i delstaten Rakhine i västra Burma och skövlat byarna. 30 000 har tvingats fly från sina hem i delstaten där flertalet av landets en miljon rohingya-muslimer är bosatta.

Enligt de statliga nyhetsmedierna har 32 poliser och soldater dödats av "fientliga angripare".

Karta över Burma.
Karta över Burma. Bild: Yle/Rea Lemström Burma,kartor,Rakhinestaten

Militären hindrar hjälparbetare, oberoende observatörer och journalister att besöka delstaten. Men Human Rights Watch har visat satellitbilder på 1 250 förstörda byggnader efter militärens härjningar i fem byar.

Våldsamheterna är de värsta i Rakhine sedan de etniska striderna 2012 när hundratals människor miste livet.

Också militanta buddhistmunkar ökar angreppen mot rohingya-muslimerna.

Den nationalistiska buddhismen har slagit rot i staden Mandalay med ett gigantiskt tempelområde i centrum av Burma.

Unga buddhistmunkar har svurit att gå till aktion mot vad de upplever som det muslimska hotet. Många burmeser ser de muslimska rohingya som inkräktare från Bangladesh.

Flyktingkris i södra Bangladesh

Kritiken ökar nu från omvärlden mot Burmas civila regering för att den inte har lyckats dämpa de etniska motsättningarna sedan den kom till makten för över ett halvt år sedan.

FN har slagit larm och varat för att 3 000 svårt undernärda barn hotar att dö i svält om de inte snabbt får hjälp i delstaten Rakhine. Militären har i över 40 dagar stoppat nödleveranser av mat och mediciner i norra Rakhine till 150 000 människor.

Bangladeshiska soldater vaktar gränsen för att hindra illegala flyktingar från det muslimska folket Rohingya i Myanmar att ta sig över floden Naf och in i landet.
Bangladeshiska soldater vaktar gränsen vid floden Naf. Bangladeshiska soldater vaktar gränsen för att hindra illegala flyktingar från det muslimska folket Rohingya i Myanmar att ta sig över floden Naf och in i landet. Bild: Rehman Asad / Barcroft Media/ All Over Press Bangladesh,gränser,Burma,muslimer,Rohingya

Till följd av den muslimska flyktingströmmen från Burma har pressen ökat på regeringen i Bangladesh att öppna gränsen för att undvika en humanitär katastrof. Gränsvakter och kustbevakningen har satt in extra resurser för att hantera flyktingströmmen över gränsfloden Naf till provisoriska flyktingläger vid staden Teknaf.

Samtidigt har Burma stationerat säkerhetsstyrkor vid gränsfloden för att hejda flyktingarna.

Bangladesh måste sätta press på Burmas regering.― UNHCR:s regionchef

Den lokala representanten för FN:s flyktingorgan UNHCR i södra Bangladesh är djupt oroad över läget och varnar för Burmas etniska rensning av det muslimska rohingya-folket.

- Regeringen i Bangladesh måste sätta press på Burmas regering så att läget normaliseras, säger John McKissick som är lokal chef för UNHCR i södra Bangladesh.

Han säger att flyktingarna helst av allt vill kunna återvända hem till säkra förhållanden och för att inspektera vad som finns kvar av sina bostäder.

Kina på Burmas östra sida har samtidigt försatt sin armé i hög beredskap vid gränsen efter att 3 000 rohingya-flyktingar har kommit in från Burma. Många är sårade och skadade och har tagits in på sjukhus i Kina.

Enligt det kinesiska utrikesministeriet har de flytt undan strider i sina hembyar i Burma. Kina hoppas på ett slut på kaoset så att flyktingarna kan återvända hem.

Indonesien och Malaysia protesterar mot "folkmord"

Den ökade krisen i Burma har också väckt starka reaktioner i de muslimska grannländerna.

Hundratals indonesier har protesterat vid Burmas ambassad i Jakarta mot vad de kallar ett muslimskt folkmord. Indonesien är världens folkrikaste muslimska nation. Landet stöder det muslimska rohingya-folket i det huvudsakligen buddhistiska Burma.

För tre år sen försökte indonesiska extremister spränga Burmas ambassad i Jakarta med en bomb i samband med det sekteristiska våldet i Burma. Tolv indonesier greps och dömdes till fängelse för attentatplanerna.

Malaysia överväger för sin del att avbryta sin medverkan i den pågående fotbollsturneringen mellan de sydostasiatiska ASEAN-länderna p.g.a. rapporterade "bevis på folkmord" på rohingya-folket i Burma.

Demokratikris för folkledaren Suu Kyi

De ökande etniska motsättningarna är den hittills allvarligaste krisen för civilregeringen och den folkliga ledaren Aung San Suu Kyi som tilldelades Nobels fredspris 1991.

Hon kunde motta priset först över 20 år senare i Oslo efter sin husarrest. Då tackade hon Nobelkommittén för fredspriset som ett erkännande för det förtryckta och isolerade folket i Burma.

- Nobelpriset gjorde att världens uppmärksamhet riktades mot kampen för demokrati och mänskliga rättigheter i Burma. Vi glömdes inte bort, sa Suu Kyi enligt den norska nyhetsbyrån NTB.

Aung San Suu Kyi under ett möte med NLD:s parlamentariker 1.3.2016
Burmas nuvarande ledare Aung Suu Kyi tilldelades Nobels fredspris i sin frånvaro 1991. Aung San Suu Kyi under ett möte med NLD:s parlamentariker 1.3.2016 Bild: EPA/HEIN HTET Aung San Suu Kyi,Burma

Internationella diplomater och observatörer säger privat att de är förfärade över hennes oförmåga att dämpa motsättningarna.

Suu Kyi har själv sagt sig vara upprörd över västdiplomaternas hantering av krisen. Hon beskyller det internationella samfundet för att se ensidigt på konflikten utan att "ha riktig information".

- Vi har inte försökt gömma någon information. Vi ger alla fakta och vi försöker gå till roten med detta, sade Suu Kyi föra veckan i Tokyo.

Diplomater i Burma säger att Suu Kyi visserligen är den ledande kraften i den civila regeringen som tillträdde i våras efter militärdiktaturen.

Militären har däremot fortfarande ett stort inflytande genom att kontrollera försvaret, inrikes- och gränsfrågorna.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes