Hoppa till huvudinnehåll

Funkishusen i Karis blev en bok

En bokpärm med ett tecknat hus i funkisstil och ett fotografi i samma tema.
Boken är tvåspråkig. En bokpärm med ett tecknat hus i funkisstil och ett fotografi i samma tema. Bild: Yle/Petra Thilman Västnyland,lokalhistoria,bok,funktionalism,Funkis,arkitektur,Karis,Raseborg

"Varför finns det så många så kallade sockerbitshus i Karis?" frågade de aktiva inom Karis hembygdsförening. Svaret på varför koncentrationen av byggmästarfunkishus är störst i Karis i Finland finns i en nyutkommen bok "Funkis i Karis - Funkis Karjaalla".

Det är historiker Kim Björklund som har rotat i arkiv och dessutom utfört fältstudier i Karis åren 2013-2016. Arkitekt Kristiina Mäntynen har utfört kartläggningar på nationell nivå. Också stadsplaneringsarkitekten i Raseborg Simon Store har hjälpt hembygdsföreningen i sitt forskningsarbete.

Arkitekt Ekelund hade stor betydelse för Karis

I boken berättas bland annat att funktionalismen uppstod efter det första världskriget. På 1930-talet fick funktionalismen sitt genombrott i Finland. Men till exempel arkitekt Hilding Ekelund, som var aktiv i Karis, hade redan i slutet av 1920-talet lyft fram moderna ideal i sina planer.

Ekelund har planerat många byggnader i Karis och gjorde år 1941 upp en stadsplan som hade en stor betydelse för hur Karis utvecklades.

Ett uppslag i en bok med bilder på hus och text som berättar om husen på bilderna.
Boken berättar i både bild och text om funkishusen i Karis. Ett uppslag i en bok med bilder på hus och text som berättar om husen på bilderna. Bild: Yle/Petra Thilman Västnyland,lokalhistoria,Funkis,funktionalism,arkitektur,Karis,Raseborg,bok

Tanken med funktionalismen var att bygga hälsosamma och ändamålsenliga bostäder där man satsade mindre på till exempel utsmyckning av fasaderna.

Byggmästarfunkis

Funktionalismens era blev rätt kort i Finland, bara cirka 10 år. Den folkliga funkisen blomstrade lite senare än arkitektfunkisen, cirka 1937-1947.

Orsaken var att byggen blev på hälft under kriget. Efter andra världskriget gick resurserna åt till att bygga upp utan större tid för byggnadsteorier. Sedan utvecklades byggandet i en mera mångsidig riktning till det som kallas för senfunkis.

Kim Björklund i Karis.
Lokalhistorikern Kim Björklund har rotat i arkiven. Kim Björklund i Karis. Bild: Yle/Malin Valtonen västnyland,Karis,historiker (forskare)

I Karis var de som planerade hus antingen utbildade byggmästare eller aktiva inom byggnadsbranschen. Författarna har därför valt att kalla de omkring 40 funkishusen i Karis för byggmästarfunkis.

De har planerats av många olika personer, men har ändå stilmässiga likheter.

Boken säljs i Luckan Raseborg och i bokhandlarna och dessutom också direkt av ordföranden för Karis hembygdsförening, Göran Fagerstedt.

Den kostar 25 euro.

Läs mera:

Tre funktishus på rad i ett villaområde.

Fokus på funkishus i Karis

De sockerbitsformade, ljusa husen blev populära i Karis på 1930-1940-talet. Det byggdes så många hus att det i dag finns fler funkishus i Karis än på något annat ställe i Finland.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland