Hoppa till huvudinnehåll

120 sprinterår men klent med nordiska medaljer - så kom Saras OS-silver

Sara Slott Petersen
Sara Slott Petersen tog Danmarks andra OS-medalj i sprintgrenar Sara Slott Petersen Bild: Xinhua/Photoshot. All rights reserved./All Over Press petersen,friidrott,Sara Petersen

Sara Slott Petersen kom till Rio som nybliven europamästare på 400 m häck. Fast besluten om att göra allt för att nå sin OS-dröm, som den här gången handlade om mer än att göra fint ifrån sig. Nu, som 29-årig mor var danskan klar för att nå final och gå för medalj. Hon tog silver, på nya nordiska rekordet 53,55.

Hela 116 år hade då hunnit gå sedan den 21-årige Ernst Schultz vid OS i Paris år 1900 löpte hem Nordens första, och Danmarks fram till i år enda, olympiska medalj i en sprintgren. Finalfältet skulle bestå av fem USA-löpare och Schultz.

Tre av amerikanerna drog sig emellertid ur av religiösa skäl - finalen löptes på en söndag - och medaljen var klar. Dansken sprang i mål som bronsmedaljör med tiden 52,4 på den olympiska gräsbanan i Boulogneskogen.

Pionjärens tidiga bortgång

Ernst Schultz var redan då en central pionjär i det unga danska idrottslivet. Han hade flera ledaruppdrag och höll också på med rodd och fotboll. Några år senare, som 27-åring, förolyckades emellertid Ernst. Han drunknade i samband med att en roddbåt kapsejsade på Roskilde fjord efter att förgäves ha försökt rädda sin roddarkompis.

Spintmedaljerna svårast nå

Även om de nordiska länderna, i synnerhet Finland och Sverige, i decennier hade lysande olympiska framgångar i friidrott, har det ständigt varit glest mellan medaljsuccéerna i sprintgrenar (100, 200 och 400 m, kort och lång häck, kort och lång stafett).

Omtvistade Ludmila enda segrare

Först år 1996 i Atlanta, 20 år före Sara Slotts silverlopp i Brasilien, spelades en nordisk nationalhymn för ett sprintguld. Ludmila Engqvist (f. Naroshilenko) vann då på 100 m häck, för Sverige, det hittills enda guldet. Engqvist hade tidigare under karriären fått en lång dopningsavstängning upphävd, men åkte också senare dit, som blivande kälkåkare. De kvinnliga sprintmedaljerna är bara de nämnda två.

Bryggare senaste herrmedaljör

Herrmedaljena är elva och fyra av dem är tagna av olika svenska stafettlag under rätt så tidiga år. Senaste manliga medaljlopp är finskt, Arto Bryggares brons på 110 m häck i Los Angeles år 1984 kom på tiden 13,40. I heaten gjorde han 13,35, en tid som han fortfarande delar det nordiska rekordet på, med svensken Robert Kronberg.

Mellan Bryggare och Slott Petersen hann alltså 32 år rinna iväg. 60 år före Bryggares medalj hade också svensken Sten-Pelle Pettersson belönats med brons på 110 m häck.

Medaljikonen Erkka Wilén

Finlands ädlaste sprintmedalj är från Paris år 1924, hemförd av HIFK-ikonen Erik "Erkka" Wilén på 400 m häck. Wiléns silvertid var 53,8. (Under sin långa karriär hann Wilén bland mycket annat ta obegripliga 29 guld vid Kalevaspelen.) Svensken Rune Larsson tog OS-brons i samma gren i London år 1948.

400 häck Nordens gren

Framgångsmässigt är lång häck, efter det danska silvret i Rio, Nordens bästa olympiska sprintgren. Men också på 400 m slätt är medaljerna tre. Först kom alltså Schultz, sedan Sveriges Nils Engdahl, som var trea i Antwerpen 1920 på då anmärkningsvärda 50,0.

Den senaste 400-metersmedaljen och därmed den senaste medaljplaceringen i slätsprint löpte finländaren Voitto Hellsten hem i australiska Melbourne år 1956. I slutet av november vid OS där delade han brons och finalnoteringen var 47,0. På sommaren samma år hade han nått 46,20, som länge stod sig som finländskt och nordiskt rekord. Liksom Arto Bryggare gjorde Hellsten även karriär som politiker och riksdagsman.

Finska och svenska stafetter

Övriga finalplatser i sprintgrenar har de nordiska nationerna tagit 36 stycken av, med stafetterna medräknade. För Finland har det blivit 12 (av dem 5 i stafetter) och för Sverige 22 (6). Det stora flertalet finalplatser i stafett har kommit på herrarnas 4x400 m, hela 8 (3 finska, 5 svenska). Finlands sjätte plats i Münchenfinalen 1972 kom på 3.01,12, fortfarande nordiskt rekord. Också i damernas långa stafett har Finland varit sexa som bäst, i Montreal 1976 på starka 3.25,87.

Några har varit riktigt nära

Några nordbor har varit riktigt nära medalj men stannat på fjärde plats med små marginaler: Sven Nylander, Sverige, på 400 m häck, två gånger (1984 och 1996), Linda Haglund, Sverige, på 100 m (1980), och Pirjo Häggman, Finland, på 400 m (1976). Nylanders 47,98 från Atlantafinalen är gällande nordiskt rekord. Mycket nära medalj kom också finalfemman Jussi Rintamäki, Finland, på 400 m häck år 1960 i Rom. Han gjorde då 50,8.

De återstående individuella finländska OS-finalplatserna är följande: Markku Kukkoaho 6. på 400 m år 1972, Arto Bryggare 6. på 110 m häck år 1980, Riitta Salin 7. på 400 m år 1976, Pirjo Häggman 7. på 400 m år 1980 och Tuija Helander 7. på 400 m häck år 1984.

Klart värda att notera från de närmaste decennierna är också de svenska OS-finalisterna Niklas Wallenlind (femma på lång häck år 1992), Robert Kronberg (åtta på kort häck år 2000) och Johan Wissman (åtta på 400 m år 2008).

Danmarks 116 år

Förutom Sara Slott Petersens strålande insats i Rio och idrottspionjären Ernst Schultz´ klassiker på tröskeln till 1900-talet har Danmark nått bara en finalplacering i olympisk sprinterlöpning. Den danska damkvartetten på 4x100 m var femte bäst i London år 1948.

Också Island har en finalplats i sprint, från det här århundradet. Gudrún Arnardóttir kom sjua på 400 m häck i Sydney år 2000. Norge saknar helt finalplatser i sprint vid just OS. I VM har norsk sprinterlöpning haft mera framgång.

VM-medaljerna få

I ljuset av sprintmedaljer har VM i friidrott, som arrangerats sedan år 1983 i Helsingfors, inte lyckats så bra för de nordiska länderna. Andra framskjutna finalplaceringar på spintsträckorna har det emellertid kommit jämförelsevis många av.

Medaljerna är endast tre. Arto Bryggare förlorade guldet knappt och firades som silvermedaljör inför en mer än upprymd hemmapublik på Olympiastadion, samma osannolika fredagskväll då Tiina Lillak avslutade spjutfinalen med sitt guldkast, vid premiär-VM år 1983. Därtill har det kommit två sprintmedaljer, båda för Sverige. Båda för Ludmila Engqvist. På 100 m häck, åren 1997 och 1999. Guld i Aten och brons i Sevilla.

De fina men retfulla fjärdeplatserna

Sara Slott Petersen hör till dem som med liten marginal missat medaljpallen på VM. Det hände ifjol i Peking, där hon ändå var väldigt glad över sin fjärde plats. I Rom år 1987 kom Tuija Helander femma på just 400 m häck, den nästbästa finländska sprintplaceringen i ett VM. Svenskan Ann-Louise Skoglund var sexa fyra år tidigare.

Sverige har haft sina fjärdeplatser, alltför många, alltför knappa. Precis som på OS var Sven Nylander fyra i två repriser. Med overkligt minimala marginaler uppåt. Det skedde i Helsingfors och Rom. Hemma i Göteborg år 1995 var han femma.

Tvillingarna från Falun

Susanna Kallur, fortfarande världsrekorddam inomhus, gjorde 12,54 på 100 m häck i Osaka 2007, och kom fyra. Hennes tvillingsyster Jenny var sexa i grenen i Helsingfors två år tidigare. År 2001 i Edmonton skrällde Robert Kronberg med femte plats på herrarnas korta häck.

Imponerar allt mera

Så ska ännu fyra finländska/svenska finalinsatser, som idag nog imponerar ännu mer än då de kom till, lyftas fram: Helinä Marjamaas sjätteplats på 100 m i Helsingfors 1983, Johan Wissmans sjundeplats på 400 m i Osaka 2007 (nordiskt rekord med oerhörda 44,56 i semifinalen) och det svenska herrlaget på 4x100, som i Göteborg 1995 löpte på 38,74 i försöken men helt ställde till det i finalen. Försökstiden hade gett brons.

Och som fjärde - Finlands damers sjundeplats på det hittills oslagbara nordiska rekordet 43,37 i Stuttgartfinalen på 4x100 m år 1993. Alla kanoninsatser just i rätt omgivning, som har räckt dit de har räckt.

Norge, VM och 200 meter

För norsk sprinterlöpning har VM-framgångarna handlat om 200 m herrar. Geir Moen kom in som sexa i Göteborg år 1995, Jaysuma Saidy Ndure tog fjärdeplatsen i Daegu år 2011 med 19,95 och samme man var åtta i Moskvafinalen år 2013. Island har inga VM-finalister i sprintgrenar. Danmarks enda finalnotering är Sara Slotts ett år gamla fjärdeplats.

Sara Slott Petersen, Nordens just nu främsta friidrottare, i november i Århus, i Sportmagasinet tisdag 29.11 kl. 21 i Yle Fem och på Arenan.

  • Djurens julfred omtyckt bland djurägare i Åbo

    Katter, hundar, kaniner och en häst deltog i evenemanget.

    Förr gick utlysningen av julfreden främst ut på att freda de vilda djuren i skogen. I över tio år har kyrkan i Åbo tillsammans med Åbo Djurskyddsförening utlyst djurens julfred också för husdjuren. Många trotsade kylan och besökte Mikaelskyrkan.

  • Simon Skrabb vill inte starta några rykten, men blickar redan vidare i karriären: "Tiden börjar ju vara inne"

    Har två år kvar på kontraktet med IFK Norrköping.

    Simon Skrabb sade redan när han flyttade från Jakobstad och FF Jaro till allsvenskan att Sverige bara är ett mellansteg på vägen. Hans dröm och mål är alltjämt spel i de större ligorna i Europa. Nu handlar det om att vara hel och spela så bra som möjligt så kan en massa grejer hända under året, säger Skrabb till Yle Sporten.

  • Över sju kilometer hög askpelare stiger från indonesisk vulkan

    Vulkanen Supotan fick två utbrott på söndagsmorgonen.

    Ett vulkanutbrott i centrala Indonesien har skapat en 7500 meter hör askpelare Vulkanen Supotan i norra Sulawesi hade två utbrott på söndagsmorgonen, uppger den indonesiska katastrofmyndighetens talesman Sutopo Purwo Nugroho.

Läs också

Nyligen publicerat - Sport