Hoppa till huvudinnehåll

Niondeklassister om fejknyheter i USA-valet - "man måste tänka själv"

Elever i klass 9 A i Norsens högstadium.
Sigrid Österlund (längst upp), Ciara Yrjö-Koskinen (andra raden till vänster), Sara Itkonen (andra raden till höger), Max Simons och Cecilia Dahlberg går i klass 9 A i Norsens högstadium. Elever i klass 9 A i Norsens högstadium. Bild: Yle / Susanna Sjöstedt Svenska normallyceum,yle nyhetsskolan,Högstadium, Presidentvalet i USA 2016,skolelever

Mediebevakningen kring det amerikanska presidentvalet har stötts och blötts efter valet. I högstadiet Norsen i Helsingfors har eleverna gjort sällsynt vakna iakttagelser om varför det gick som det gick, och vilka informationskällor och medier man kan lita på.

Eleverna i klass 9 A i Norsen har före och efter det amerikanska presidentvalet följt med både inhemska och amerikanska medier och analyserat mediebevakningen.

Mest följde eleverna med filmklipp och debatter på sociala medier, och noterade då att de Facebookflöden de själva följde var mer positiva till demokraternas kandidat Hillary Clinton, medan Instagram var mer jämn i sin attityd till de båda kandidaterna.

Polariserade medier

De flesta medier var på ändå något sätt polariserade. Också till exempel Hufvudstadsbladet, Helsingin Sanomat och BBC var passivt aggressiva till Trump, säger eleverna.

- Många tycker illa om Trump, men ändå blev han vald, säger Walter Salmi. Någon måste ju ha velat ha honom.

Men nog är det ju otroligt att hon kan få över 2 miljoner fler röster och ändå förlora.― Cecilia Dahlberg, 9 A

Ciara Yrjö-Koskinen såg en dokumentär på tv-kanalen Fox, som framställde Donald Trump i en väldigt fördelaktig dager.

- Där fanns äldre och yngre trovärdiga personer som bara sade en massa bra saker om Trump. Det var lite skrämmande. Vi har släktingar i Boston som sade att Trump kommer att vinna, eftersom Hillary Clinton försöker vinna sådana väljare som ändå aldrig kommer att rösta på henne.

- Men nog är det ju otroligt att hon kan få över 2 miljoner fler röster och ändå förlora, säger Cecilia Dahlberg.

Just nu kontrollräknas rösterna och Hillary Clinton kan ha fått över 2,5 miljoner fler röster än Donald Trump. Eleverna i Norsen är knappast de enda som är förundrade över det amerikanska elektorssystemet.

Också George W. Bush vann med en minoritet av rösterna år 2000, då Al Gore egentligen fick en kring halv miljon fler röster. Aktivister har nu börjat driva på en omräkning av rösterna i de tre vågmästarstaterna Michigan, Pennsylvania och Wisconsin, där Trump segrade med en mycket liten marginal, men kammade hem alla elektorer.

Allt "not fun" är sant, medan allt "juicy stuff" är inte sant.― Sigrid Österlund, 9 A

Lockande lögner

- Det fanns ju så mycket fejknyheter, kommenterar Viktor Åberg. Som de där ungdomarna som satt i en källare i Makedonien och bara hittade på falska nyheter som var pro Trump, för att tjäna pengar på de reklamer som ploppade upp i samband med över hundratusen sidvisningar.

- Folk tror så lätt på vad man säger och på vad som står i tidningarna, men tidningarna har en egen attityd, säger Sigrid Österlund. Jag tror inte på någonting. Eller det är lite som att allt "not fun" är sant, medan allt "juicy stuff" inte är sant.

Sigrid Österlund, niondeklassist i Norsens högstadium.
Sigrid Österlund Sigrid Österlund, niondeklassist i Norsens högstadium. Bild: Yle / Susanna Sjöstedt yle nyhetsskolan,Högstadium,Svenska normallyceum, Presidentvalet i USA 2016

Mediebevakningen kring det amerikanska presidentvalet är ett typexempel det gamla ordsspråket "En bra lögn kan gå från Bagdad till Konstantinopel medan sanningen letar efter sina sandaler".

En av de stora diskussionerna har gällt just Facebooks ansvar som publicist. I början vägrade Facebooks vd Mark Zuckerberg medge att sajten skulle ha spelat någon roll i sammahanget, men tvingades senare till lite eftergifter.

Nu har både Google och Facebook uppdaterat användarvilkoren för sina annonssystem. I de nya användarvillkoren står att reklamer förbjuds på sajter som sprider fejknyheter. Preciseringen gäller Googles annonssystem AdSense och Facebooks Audience Network.

Eleverna litar på sin lärare och sina föräldrar

Men också om man förbjuder reklam på sidor med fejknyheter, och hoppas att lögnerna därmed försvinner, återstår den gråzon av nyhetstexter som är nästan, eller delvis sanna.

Facebook når 1,8 miljarder människor runtom i världen och är en av de största nyhetsdistributörerna på nätet. En undersökning som gjorts av Pew Research Center visar att nästan hälften av amerikanska vuxna förlitar sig på Facebook som nyhetskälla.

- Men är det Facebooks fel, eller är det den som tror på vad där sägs?, säger Sara Itkonen och slår huvudet på spiken som heter källkritik. Eleverna konstaterade att de litar på sin lärare, sina föräldrar, de medier deras föräldrar följer och etablerade nyhetsmedier som de inte har hört något illa om.

- Man kan ju inte tro på allt, man måste tänka efter själv, säger Cecilia Dahlberg.

Elever i klass 9 A i Norsens högstadium.
Elever i klass 9 A: andra raden från vänster: Viktor Åberg, Konrad Böstman, Felix Pakkasjärvi, Walter Salmi, Isabelle Sommardal, Anton Hjelt, Alexandra Kettunen och Arne Moliis. Elever i klass 9 A i Norsens högstadium. Bild: Yle / Susanna Sjöstedt Presidentvalet i USA 2016,Svenska normallyceum,skolelever,yle nyhetsskolan

Eleverna i klass 9 A i Norsen har deltagit i ett samarbete med Yle Nyheters utrikesredaktion om det amerikanska presidentvalet.

Läs också

Nyhetsskolan

  • Nyhetsquiz: Presidentvalskampanj, corona och koma

    En frågesport till dig som vill testa din nyhetskunskap

    Här kommer veckans nyhetsquiz med nyheter från både Finland och resten av världen. Hur bra koll har du på nyhetsläget? I det här quizet ställer vi frågor på nyheter som Svenska Yle rapporterat om under veckan.

  • Yle Nyhetsskolan: Barn behöver få prata om skilsmässa

    Det här är en artikel om skilsmässa ur barnens synvinkel

    Vi är elever som just har gått ut åttan i Winellska skolan i Kyrkslätt och vi har skrivit den här artikeln både till föräldrar och barn som har genomgått skilsmässa och till föräldrar som funderar på att skilja sig. En skilsmässa är ofta tragisk för alla i familjen och därför är det bra att söka hjälp och prata med någon expert.

  • Sju frågor du ska ställa för att veta om en nyhet är sann eller falsk

    Börja med frågorna vad, hur, varför, var och när?

    Medieanvändningen har förändrats på grund av nätet. Tyvärr kryllar det av lögner och det är lätt att manipulera människor som inte kan skilja på sant och falskt. Det är på vars och ens eget ansvar att vara källkritisk. Trovärdig media och läskunniga väljare hör till fundamenten för vår demokrati.

  • Yle Nyhetsskolan: Nätmobbning är ett allt större problem och kan få allvarliga konsekvenser

    Att utsättas för nätmobbning kan leda till depression.

    Nätmobbning har varit ett problem redan en längre tid. Mobbningen påverkar många människor och problemet blir bara värre. Vi som har skrivit artikeln heter Neea Asumaniemi och Laura Fagerström och vi har undersökt fenomenet nätmobbning bland ungdomar och intervjuat psykologen Jenny Selenius om hur nätmobbning påverkar unga.

  • Yle Nyhetsskolan: Alla unga skulle må bra av att ha en hobby - men alla har inte råd med det

    Det behövs fler kostnadsfria hobbyer för ungdomar.

    Har du någonsin tänkt på varför vissa ungdomar inte tränar? Beror det på deras inställning eller finns det andra orsaker? Föreställ dig att du inte har möjlighet till en hobby för att du inte har råd med det. Åttondeklassister i Winellska högstadieskolan i Kyrkslätt har undersökt hobbyläget för ungdomar i sin egen region.

  • Yle Nyhetsskolan: Varje år är det allt yngre personer som använder rusmedel, polisen får anmälningar om 11-12 åringar som använder droger

    Droger påverkar negativt på ungas vardag

    Åttondeklassister i Winellska skolan har undersökt rusmedelansväningen i Kyrkslätt med omnejd: Allt yngre barn använder rusmedel. En del kommer till skolan med en fimp i handen eller snus under läppen. Gatorna är fulla med gamla tobaksfimpar, använda sprutor och ölburkar. För att förebygga rusmedelsanvändning behövs samarbete mellan unga, deras föräldrar, olika myndigheter och socialarbetare.

  • Yle Nyhetsskolan: Trots att konsumtionen av havremjölk ökar är komjölken fortfarande populärast bland familjerna i Kyrkslätt

    Vi funderar på om havremjölk är bättre för miljön än komjölk

    Allt fler vill stoppa klimatförändringen genom att äta mindre kött eller byta ut köttet till veganska köttersättare. Allt fler har också börjat dricka havremjölk istället för komjölk. Vi som har skrivit den här artikeln heter Lucas Riihinen och Axel Köhler och vi önskar att fler skulle övergå till havremjölk med tanke på miljön, men när vi undersökte om familjerna i vår näromgivning har ersatt komjölken med havremjölk, visade det sig att komjölken fortfarande är populär.

  • Fyra lektionstips

    Här hittar du tips på fyra olika lektioner á 45 minuter.

    Här finns förslag på fyra olika lektioner som man kan hålla för en klass som vill lära sig mer om hur man gör nyheter.

  • Varning: Lita inte på de här så kallade nyhetssajterna

    Falska nyheter sprids lätt, vi listar falska "mediehus".

    Osanna nyheter har på senare år blivit en stor business och ett sätt att forma politisk opinion. Ändå är det få som med avsikt går på in på sajter för så kallad alternativ media eller lögnmedia. Men det går bra för sajterna tack vare att Facebook möjliggör spridningen av innehållet – det är få som läser mer än rubriken innan de delar artikeln. Här listar vi några sajter som inte är tillförlitliga nyhetskällor.

  • Det här är Yle Nyhetsskolan

    Svenska Yle mediefostrar ungdomar - kom med!

    Yle Nyhetsskolan är ett projekt i mediefostran. Idén är att låta unga göra egna nyheter som publiceras på Nyhetsskolans webbsida. Läs mer om projektet här och hur ni kan vara med!

  • Kom med i Yle Nyhetsskolan

    Nu kan man anmäla sig till våren 2017!

    Vill ni göra egna nyheter och nå ut till en stor publik? Gå då med i Svenska Yles projekt i mediefostran, Yle Nyhetsskolan. Där får man chansen att bli ung nyhetsreporter och lära sig mer om till exempel källkritik, rubriksättning och intervjuteknik.

  • Nyhetsskolan: Dag 1

    Så här kan intro-träffen gå till.

    Glädje och journalistik blandas under den första Yle nyhetsskoldagen av flera under höstens lopp. Eleverna i klass 9E i Grundskolan Norsen får lära sig om allt från vad en nyhet är till vad det betyder att Yle är ett public servicebolag.

  • Yle Nyhetsskolan – hur går det till?

    Här är ett exempel på hur projektet går till i praktiken.

    Upplägget för Yle Nyhetsskolan är flexibelt och anpassas efter varje enskild skolas önskemål. Här presenteras ett exempel på hur projektet kan genomföras, så att man får en uppfattning om de praktiska arrangemangen.

  • Vad är en nyhet?

    Svenska Yles Daniel Olin introducerar er till nyhetsvärlden.

    Svenska Yles Freddi Wahlström berättar vad en nyhet är och ger tips om hur man kommer igång.

  • Skillnaden mellan nyhetstext och kolumn

    Nyheten ska vara objektiv, kolumnen är till för åsikter.

    Nyhetstexten är neutral medan kolumnen är allt annat än det. I en kolumn kan (och till och med bör) skribenten öppet ta ställning, det vill säga argumentera för en åsikt, säger redaktionschef Jonas Jungar.

  • Webbnyhetens hemlighet

    Kort, koncist och grafiskt tilltalande.

    Att skriva nyheter för webben innebär att kämpa om publikens uppmärksamhet. Svenska Yles journalist Johan Gullmets har knepen.

  • Lätt att fejka en nyhet

    Guldåldern för fejkade nyheter är nu.

    På webben är det lätt att publicera innehåll som ser ut som journalistik, men som inte är det. Guldåldern för fejkade nyheter är nu.

  • Hur man ska sprida sin nyhet på sociala medier

    Svenska Yles Gitte Laurell ger sina bästa tips.

    Om du skriver en nyhet vill du säkert att så många som möjligt läser den. Då kan du ta hjälp av de sociala medierna och de tips som Svenska Yles some-expert Gitte Laurell här delar med sig.

  • Vilket format ska nyheten ha?

    Följ de här råden och nyheten kommer att se proffsig ut!

    Eftersom Yle Nyhetsskolans material publiceras på Svenska Yle finns det vissa önskemål på till exempel bildernas storlek och texternas längd. Genom att följa de här garanterar vi att era nyheter passar in på våra webbsidor och dessutom ser professionella ut.

  • Nyheter på 30 sekunder

    Tips på hur du filmar ett videoklipp med din telefon.

    Vi på Svenska Yle förmedlar ofta våra nyheter med hjälp av korta videoklipp. Du som reporter på Yle Nyhetsskolan kan också testa på det här! Det enda du behöver är din smarttelefon.

  • De fem journalistiska frågorna

    Vad? När? Var? Vem? och Varför?

    Svenska Yles nyhestuppläsare Ida Henriksson berättar om de fem journalistiska frågorna: Vad? När? Var? Vem? och Varför?

  • Nyhetsbildens ABC

    Med några enkla knep blir din nyhetsbild riktigt bra!

    Skärpa, ljus och kameravinklar - läs mer om hur du tar en bra nyhetsbild.

  • En bra webbrubrik är inte mystisk eller för finurlig

    "Handlar det om potatis ska ordet potatis finnas med."

    En rubrik på webben måste stå för sig själv eftersom man ofta ser den utanför sitt sammanhang, t.ex. på Facebook eller Twitter. Vi sysslar inte heller med klickjournalistik, säger Johanna-Törn Mangs på Svenska Yle. Rubriken får inte lura läsaren.

  • Intervjun tar fram historierna

    Utrikesredaktör Jessica Stolzmann ger goda råd.

    I det här klippet delar utrikesredaktör Jessica Stolzmann med sig av sina bästa tips på hur man gör en bra intervju.

  • "Kontrollera dina källor noggrant"

    Det här är A och O i nyhetsarbetet.

    - Vi hör om nyheter från många olika håll. Sen gäller det att sålla fram det viktigaste och dubbelkolla att det man har hört är sant, säger nyhetschefen Sebastian Dahlström.

  • Journalistens spelregler

    Här diskuteras objektivitet och trovärdighet.

    Att göra nyheter är roligt och intressant, men det finns vissa spelregler och etiska principer som man måste beakta.

  • Sommarjobbare - känn dina rättigheter och skyldigheter

    Bra saker för en sommarjobbare att veta!

    Hur gammal måste man vara för att få sommarjobba? Gäller samma regler för sommarjobbare som för andra anställda? Och vad kan man riktigt sommarjobba med? Det är viktigt att unga arbetstagare vet vad sommarjobb går ut på.

  • Nyhetskollen – skräddarsy ditt nyhetsflöde

    Som Uutisvahti men med innehåll från Yle Nyheter och Sport.

    Nyhetskollen är en app som ger dig de senaste nyheterna om ämnen som intresserar dig. Jag tycker det är bättre att få utvalda nyheter direkt i mobilen än att förlita sig på det andra delar, till exempel på Facebook, säger Sara Torvalds som länge har utnyttjat den finskspråkiga motsvarigheten Uutisvahti.