Hoppa till huvudinnehåll

Robotarna kommer - hur ska vi hantera dem?

Människoliknande robot spelar pingis
Roboten TOPIO 3.0 var rätt skicklig på pingis redan 2009 då hen visades upp på den internationella robotmässan i Tokyo i Japan. Människoliknande robot spelar pingis Bild: Wikimedia Commons robotar,pingis

Robotteknik och artificiell intelligens, eller AI, som det ofta förkortas, är förhållandevis ny teknologi, men för var dag som går, görs nya framsteg som leder oss mot en framtid där vi allt oftare får dela vår vardag med den här tekniken.

Den här veckan hålls det europeiska eventet Robotveckan, som ska lyfta upp frågor kring robotar och AI och lyfta fram potentialen med dem. I Finland sker den hos Airo Island, en organisation som arbetar för att främja robotteknik i Finland, med lokaler bredvid Tekniska Museet i Helsingfors.

Här samlas under Robotveckan politiker, forskare och affärsidkare för att diskutera och visa upp den senaste tekniken.

Nicholas Andersson på organisationen Airo Island och roboten J2B2
Nicholas Andersson från Airo Island och marknadsföringsroboten J2-B2 Nicholas Andersson på organisationen Airo Island och roboten J2B2 Bild: Yle/Thomas Silén nicholas andersson,robotar

Bland industrirobotar och självkörande bilar från etablerade affärsjättar som ABB och Mercedes hittar man även startups som Griprose – ett finskt företag med tre anställda som har tagit fram ett nytt, revolutionerande upphängningssystem för allt från robotarmar och huvuden till plattskärmar och lampor i hemmet.

Men huvudtemat är helt klart robotar. Cristina och Nicholas Anderson, som arrangerar Robotveckan funderar på vad de redan har hemma:

- Jag har en liten kattrobot, en sådan där terapirobot hemma, säger Cristina.

I takt med robotfenomenet förs också diskussioner om hur vi ska hantera den kommande verkligheten. Kommer vi att ha att göra med en framtid där man inte kommer att kunna se skillnad på en levande varelse och en intelligent maskin?

Cristina Andersson får en kram av roboten Baxter.
Cristina Andersson på Airo Island tror på ljusa tider för robottekniken Cristina Andersson får en kram av roboten Baxter. Bild: Yle/Ville Hupa finlandsarenan,SuomiAreena

Cristina och Nicholas tror att det är fullt möjligt.

- Enligt research som har gjorts i Japan och här i Europa, vill de i Japan att robotar ska se ut som människor. Men här i Europa vill man ha dem mera humanoida, så att de liknar människor utan att vara det, menar Cristina.

Nicholas säger att det är svårt att veta exakt vad för teknik som slår igenom eftersom det rör sig så fort. Men han är inte främmande för tanken att till exempel hushållsrobot skulle kunna anta mänskliga drag för att lättare smälta in i vardagsmiljön.

Roboten är inte längre science fiction

Redan nu ser vi tecken på att det är på väg. Robotar med mänskliga drag eller kopior av djur testas på exempelvis vårdanstalter som alternativa vårdgivare, eller komplement till existerande vård. Och ute i rymden förväntas robotar vara till stor hjälp för astronauterna.

En astronaut och NASAS robot skakar hand
Robotar ska hjälpa till med reparationer och frakt i rymden En astronaut och NASAS robot skakar hand Bild: NASA robotar,Nasa,rymden

Tidigare i år kunde man läsa om den gryende affärsverksamheten med visserligen mycket dyra, men mycket människolika sexrobotar. Och AI-forskaren David Levy förutspådde redan för nästan ett decennium sedan att vi inom en nära framtid kommer att se giftermål mellan robotar och människor.

Men en framtid där dina åldrande föräldrar vårdas på vårdhem av robotkopior av dig själv, eller där människor lever ut sina sexuella fantasier med androider, föder en viktig följdfråga – bör vi göra det?

Låt robotar vara robotar

Joanna Bryson tillhör en av dem som inte tycker det. Hon är forskare vid bland annat universitetet i Bath, England, med specialinriktning på artificiell intelligens och intelligens överhuvudtaget. Hon är av åsikten att vi absolut inte ska arbeta för en vision där robotar är så mänskliga som möjligt.

- Vi vill göra robotar så maskinlika som möjligt för att undvika känslomässig förvirring. Det ska inte gå att göra den felaktiga kopplingen att stänga av en robot och ställa undan den är på något sätt samma sak som att exempelvis stänga av din syster och ställa undan henne.

Hundroboten Tekno
Sparka inte din robothund, det gör dig sakta känslolös Hundroboten Tekno Bild: Wikimedia Commons /Toyloverz robotar,hund

Att göra robotar för lika människor och djur gör oss mindre empatiska då vi möter de verkliga förlagorna, menar Bryson. Vi tappar förmågan att interagera med andra människor, det som är grundstenen i våra samhällen. Vi avhumaniserar oss själva.

Dessutom finns enligt Bryson alltid en distans mellan oss och en robot, eftersom vi har tillverkat den. Den kommer alltid att slå i ett slags slaveriförhållande till oss, vilket gör det omöjligt att upprätta ett riktigt ömsesidigt band.

Det enda rätta vore att göra det ännu tydligare att det är en robot, genom att göra robotens tankeprocess synlig, säger Bryson, till exempel genom en skärm som visar koden och tankekedjan steg för steg.

Forskarna Joanna Bryson och John Pearson höll seminarier på Robotveckan 2016
Joanna Bryson och John Pearson funderar på AI Forskarna Joanna Bryson och John Pearson höll seminarier på Robotveckan 2016 Bild: Yle/Thomas Silén john pearson,artificiell intelligens

John Pearson, forskare från Katholieke Universiteit Leuven i Belgien, har tittat närmare på hur ansvarsfull forskning och innovation ska ske inom exempelvis robotteknik och artificiell intelligens. Han är mera positivt inställd till att låta en robot anta mänskliga drag.

- Det är en tveeggad fråga, säger han. Det kan finnas fördelar med att till exempel låta en robot vara lik en hund, för det kanske lär oss att interagera bättre med hundar.

Däremot är han fundersam över fenomenet ”willing suspesion of disbelief”, alltså hur lätt människor är villiga att ryckas med i en konstruerad verklighet av olika slag.

- Det fanns ett fall i England för ett antal år sedan där tittare förde kampanjer för att få en karaktär i en spåopera frisläppt från fängelset i tv-serien, berättar Pearson. Människor verkar ha mycket lätt för att bedra sig själva. Det väcker mycket frågor om hur väl vi faktiskt kan lita på våra omdömen när gränsen mellan mänskligt och maskinellt blir otydligare.

Faran med att låta fantasin diktera verkligheten och att sätta hälsosam skepsis åt sidan är att den kan få allvarliga konsekvenser.

Den allvarligaste konsekvensen av vår önskan att anamma det nya utan eftertanke kan vara vår egen domedag. I alla fall enligt vissa.

Artificiell intelligens kan vara smartare än vi kan hantera

Forskare som Nick Bostrom och Stephen Hawking har varnat för att en artificiell intelligens kan bli dödsstöten för oss människor i samma sekund som den blir smart nog, om vi inte är förberedda.

Stephen Hawking är orolig för framtidens maskiner, men tror att vi kan minska effekten de har på oss om vi handlar i tid Bild: AP Graphics Bank stephen hawking

Även andra stora namn inom teknikutveckling och företagsvärlden, som Elon Musk, uttrycker liknande farhågor.

Frågan om robotar med artificiell intelligens kommer att bli slutet för mänskligheten har varit något folk har funderat på med skräckblandad fascination, inte minst inom populärkulturen. Filmer som The Matrix, Terminator, Transcendence, A.I. och Ex Machina är några exempel på fiktionens sätt att behandla ämnet.

I filmserien Terminator utplånas människorna av intelligenta maskiner
Blir det Arnold Schwarzenegger som tar död på oss alla? I filmserien Terminator utplånas människorna av intelligenta maskiner Bild: Gisela Giardino/Flickr/Creative Commons artificiell intelligens,robotar,Terminator

Men alla forskare har inte hoppat på det här tåget.

Enligt Joanna Bryson och John Pearson har människor en förkärlek för domedagstänkandet, och Bryson citerar forskning som menar att folk med det här sättet att tänka har gemensamma drag med dem som tror på religion.

- Folk som tror på att en superintelligens kommer att ta över och göra gem av oss, uppvisar samma beteende som de som tror att Jesus ska återvända under vår livstid.

Enligt Pearson finns det antydningar i vetenskapen på att människor har en inbyggd tendens att reagera på sådant här, för att vi vill kunna förbereda oss och fundera ut hur vi ska agera. Och det här beteendet utnyttjas, exempelvis av medierna, för att få uppmärksamhet enkelt.

Dags att lagstifta

Att teknologin framskrider verkar ändå oundvikligt, så frågan är hur man ska reglera det. Är det dags att vi ändrar på vårt sätt att se på ansvar?

John Pearson är del av en grupp som ställer upp arbetsprocesser för hur forskning och beslutsfattande ska kunna hantera utveckling av ny teknik, genom att dela upp det i steg som ger relevanta aktörer insyn och möjlighet att ingripa i processen.

- Jag tror att det är svårt att lagstifta bort problemen, utvecklingen går så fort att lagar hinner bli gamla eller misslyckas med att täcka in alla faktorer, säger Pearson. Jag tror att vi måste ha ramverk så att folk vet hur de ska agera, hellre än att drömma om att folk ska ändra sina beteenden.

Joanna Bryson menar däremot att vi redan har lagar för det, vi måste bara tänka om hur vi använder dem. Enligt henne är vi redan omgivna av artificiell intelligens i form av program som samlar data på Internet och i allehanda maskiner vi använder oss av i vardagen, som exempelvis mobiltelefoner.

Utveckling är oundvikligt

Men går det att stoppa utvecklingen helt då?

Både Bryson och Pearson är eniga om att det absolut går.

-Absolut! säger Bryson. Vi har redan nu lagar som skyddar konsumenter och som kan tvinga bort produkter som är osäkra från marknaden.

På samma sätt som vi kan reglera bort farliga produkter på marknaden i dag kan vi komma åt utveckling av AI så länge pengar är involverade.

Men trots Brysons och Pearsons optimism har många som varnat för en dystrare framtid med artificiell intelligens påpekat att tekniken inte nödvändigtvis hamnar i företagshänder, utan potentiellt blir verktyg för stater eller diktatorer eller terrorister.

Sist och slutligen blir det ändå kanske en fråga om vad vi vill. Cristina och Nicholas Andersson på Airo Island ser gärna en framtid där robotar finns med i deras vardag:

- Åtminstone när jag blir gammal vill jag ha en robot som tar hand om mig, som hjälper mig med sånt jag inte orkar själv, säger Cristina.

Drömmen om roboten som ett vardagligt fenomen ser olika ut. Det som står klart är att vi behöver förbereda oss på att den verkligheten kommer – med eller utan ett vänligt, mänskligt ansikte.

Läs också

Vetenskap

Nyligen publicerat - Vetenskap

  • Kejsarsnitt och ögonskador – så här lider hundarna av avel

    Mopsar, bulldoggar med flera behöver ditt stöd.

    I kölvattnet till blårävsdebatten som väcktes till liv tidigare i veckan pånyttföddes också diskussionen om felavlade hundraser. Till exempel mopsar och bulldoggar kan ofta må riktigt dåligt – vi listar några hundraser som inte mår bra, och reder ut vilket skydd de små liven har.

  • Föredragsmaraton – 24 timmar live om Finland

    Kom med och upplev Föredragsmaraton!

    Den 8–9 september händer något som aldrig hänt förut: över 60 forskare och experter samlas på Svenska Teatern i Helsingfors för att ge inspirerande kortföredrag om Finland – i hela 24 timmar. Föredragen handlar om allt från babylådan, Mannerheim och mode till torkskåp, krig, slang och snus.

  • Föredragsmaraton: Den finska militären och mannens medborgarskap

    Anders Ahlbäck har forskat i manlighet och militärtjänstgöri

    Föredragsmaraton är ett unikt samarbete mellan SLS och Svenska Yle och ingår i det officiella programmet för Finland 100. Maratonet ordnas på Svenska Teatern i Helsingfors den 8–9 september 2017. En av de experter som kommer att prata under föredragsdygnet är Anders Ahlbäck som forskat i den finländska manligheten, vår försvarspolitik och värnplikt.

  • Världens äldste man har dött - blev 113 år

    Förlorade familjen i Auschwitz, blev konfektmästare i Haifa.

    Världens äldste man, Yisrael Kristal, har avlidit vid 113 års ålder, rapporterade israeliska medier på fredagskvällen. Han var vid sitt frånfälle också den äldste överlevande från förintelsen.

  • Kvantdatorn hotar våra hemligheter

    Snart är varje hackares önskedröm kanske här.

    Framtidens kvantdator, med sin förmåga att processa enorma mängder tal samtidigt, kan i princip ta sig genom alla våra nuvarande toppsäkra krypteringsmetoder som en het kniv genom smör. Och det här kan leda till globalt kaos, varnar en expert på området.

  • Voyagersonderna, våra sändebud till stjärnorna

    Fyrtio år har gått sedan de inledde sin långa resa.

    Året är 1977. Filmen Stjärnornas krig har premiär, Armi Aavikko kröns till Miss Finland och rymdsonderna Voyager 1 och 2 avfyras från Cape Canaveral. Fyrtio år senare rusar Voyagersonderna fortfarande genom rymdens mörker, längre borta från jorden än någon eller någonting före dem. Ändå har deras resa bara börjat.

  • "Bara superhjärnor fixar bilkörande och mobilfingrande"

    Kör när du kör och surfa när du surfar, säger forskardoktor

    Vi gör inte olika saker samtidigt även om vi själva tror det, säger forskardoktor Anna Soveri. Vi tänker på och gör en sak i taget, utan att tankarna går in i varandra.

  • Marije Vogelzang är formgivaren som ger ätandet mening

    Marije Vogelzang är världens första eating designer.

    Vi har alla ett ansvar för att försöka påverka det samhälle vi lever i och människorna runt omkring oss på ett positivt sätt. Så kan man sammanfatta den holländska formgivaren Marije Vogelzangs installationer och performancer kring ätandet som handling och ritual.