Hoppa till huvudinnehåll

Överbelastade socialarbetare mår dåligt – klienterna får inte det stöd de behöver

Vi sysslar främst med att släcka bränder och hinner inte med långsiktigt arbete, säger socialarbetare vid Raseborgs stad. Forskning visar att socialarbetare är överbelastade och löper stor risk att bli utbrända.

Den stora klientmängden och de knappa resurserna påverkar utan vidare arbetets kvalitet, säger socialarbetare Sonja Nyström vid Raseborgs stad.

- Vi har svårt att göra ett ordentligt arbete. Vi får ta i där det är mest akut och långsiktigt arbete existerar knappt. Vi sysslar främst med brandsläckning.

Socialarbetarnas fackförbund Talentia rekommenderar att socialarbetare inom vuxensocialarbetet har mellan 35 och 50 aktiva klienter i månaden. Det här antalet överskrids i väldigt många kommuner.

I Raseborg har socialarbetarna hand om runt 100 hushåll i månaden. Eftersom många hushåll består av flera personer är de enskilda klienternas antal betydligt fler.

På årsbasis har de fyra socialarbetarna i Raseborg hand om totalt 1 400 hushåll.

Billigare att hjälpa i tid

Överbelastningen leder till att klienterna har svårt att få kontakt med socialarbetarna och få det stöd de behöver. Det innebär i sin tur till att klienternas problem hinner bli stora innan de har möjlighet att få hjälp.

- Problemen skulle vara mindre och lättare att åtgärda om man kunde ta tag i dem i ett tidigare skede, säger Nyström.

Socialarbetare Sonja Nyström vid Raseborgs socialbyrå.
Sonja Nyström är socialarbetare i Raseborg. Socialarbetare Sonja Nyström vid Raseborgs socialbyrå. Bild: Yle/Minna Almark Västnyland,sonja nyström

Hon ger ett exempel: Obetalda räkningar leder till att skuldbördan ökar som i sin tur leder till att klienten vräks från sin lägenhet. Det här kunde undvikas om socialarbetarna ingrep i tidigare skede och aktivare följde upp läget.

Fackförbundet rekommenderar också att socialarbetarna skulle använda 40 procent av sin tid till att utveckla och planera sitt arbete och fortbilda sig själva. Men åtminstone i Raseborg upptar det direkta klientarbetet nästan all tid.

Personlig kontakt med socialarbetarna är ovanlig

Christel Nordberg är en av de hundratusentals finländare som behöver utkomststöd för att klara av vardagen. Hon är arbetslös och har svårt att få pengarna att räcka till åt sig själv och sitt barnbarn som bor med henne.

En kvinna sitter vid ett bord och skriver. Hon heter Christel Nordberg och ansöker om utkomststöd i Raseborg.
Christel Nordström ansöker om utkomststöd en gång i månaden. En kvinna sitter vid ett bord och skriver. Hon heter Christel Nordberg och ansöker om utkomststöd i Raseborg. Bild: Yle/Minna Almark Västnyland,christel nordberg,utkomststöd

En gång i månaden för hon in ansökan om grundläggande utkomststöd till Raseborgs socialbyrå. Den kontakt hon har dit sker främst genom luckan då hon lämnar in sitt kuvert för behandling.

- Socialarbetarna har så många klienter att de har fullt upp. Det är nog svårt att träffa dem, säger hon.

Viktigt att träffa socialarbetaren

Christel Nordberg skulle gärna ha möjlighet att träffa socialarbetarna oftare eftersom det är lättare att reda ut saker och ting genom att prata igenom dem.

Hittills upplever hon ändå att hon har fått tillräckligt med hjälp och hon har stor förståelse för socialarbetarnas situation.

- De är bara mänskor och de kan inte göra hur mycket som helst. Jag är ju inte den enda som söker stöd, det finns många, många andra.

Många socialarbetare blir arbetsoförmögna på grund av stress

Socialarbetarnas stora arbetsbörda innebär också att de mår psykiskt sämre än andra arbetsgrupper. Arbetshälsoinstitutets undersökning visar att socialarbetare löper dubbelt så hög risk att bli arbetsoförmögna på grund av psykisk stress jämfört med andra kommunalt anställda.

De främsta orsakerna är resursbrist och en hektisk arbetstakt kombinerat med ett stort ansvar för klienter med komplexa problem.

Man får aldrig känslan av att göra ett bra arbete och helt konkret blir man trött, säger Sonja Nyström.

- Man fungerar inte på optimal nivå när man stressar omkring och försöker få gjort så mycket som möjligt utan att ändå klara av att göra allting.

Bra vuxensocialarbete minskar barnskyddsärenden

Sonja Nyström skickar hälsningar både till kommunen och staten och önskar mera resurser. Ekvationen är egentligen väldigt enkel.

- Har man inom vuxensocialarbetet tillräckliga resurser så finns det också möjlighet att ingripa före problemen blir stora, säger hon.

Ett brev till socialbyrån.
Det kan vara svårt att få personlig kontakt med socialarbetarna. Ett brev till socialbyrån. Bild: Yle/Minna Almark Västnyland,brev,socialbyråer

Det lyfts ofta upp att barnskyddet saknar resurser. Men Nyström påpekar att om man på vuxensidan hade en möjlighet att upptäcka problemen i tid, så skulle de nödvändigtvis inte bli så allvarliga att de blir barnskyddsärenden.

- Så skulle man också komma billigare undan, konstaterar hon.

Grundläggande utkomststöd flyttar till Fpa - oklart om socialarbetarnas arbetsbörda lättar

Från och med årsskiftet kommer det grundläggande utkomststödet inte längre att sökas från kommunen utan från Folkpensionsanstalten. Men det är oklart om socialarbetarnas arbetsbörda kommer att minska på grund av det, säger Sonja Nyström.

- Det kompletterande och förebyggande stödet blir kvar hos kommunerna, så vi kommer fortfarande att ha en hel del ansökningar.

För tillfället jobbar fyra och en halv förmånshandläggare i Raseborg med att behandla ansökningar om grundläggande utkomststöd. Men staden har från och med årsskiftet dragit in de tjänsterna. Bland de ärenden som förmånshandläggarna i dag sköter finns det också sådana som kommer att landa på socialarbetarnas bord efter årsskiftet.

FPA i Lovisa
Fpa sköter det grundläggande utkomststödet från och med årsskiftet. FPA i Lovisa Bild: Yle/ Katarina Andersson kela

Fpa kommer också att skicka ärenden till kommunernas socialbyråer för vidare utredning, som till exempel för dyra boendekostnader, påpekar Nyström.

- I bästa fall betyder förändringen att vi socialarbetare har mera tid att göra socialt arbete. I värsta fall kan den betyda att vi blir mera stämpelmaskiner och mer bundna till skrivbordet och beslutsskrivning.

Här finns Arbetshälsoinstitutets undersökning på finska om hur socialarbetarna mår på jobbet.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland