Hoppa till huvudinnehåll

Vill Kårkulla roffa åt sig monopol på svenska handikapptjänster? - Inte alls, lugnar samkommunen

Symbol. Montage.
Symbol. Montage. Bild: Yle rörelseförhindrad

Alla parter verkar vara överens om att det behövs en nationell koordinator för den svenskspråkiga handikappservicen efter vårdreformen. Men det råder oenighet om hur det ska gå till.

Kårkulla samkommuns förslag från i går att alla svenskspråkiga handikapptjänster ska styras från Egentliga Finland väcker förundran hos handikapporganisationerna.

Intresseorganisationerna oroar sig för att Kårkulla skulle ha två roller, som organisatör av de svenskspråkiga tjänsterna och samtidigt vara en stor producent av tjänster.

- Det stora frågetecknet gäller valmöjligheten. Att om jag går till en anordnare som också producerar, så erbjuder de mig tjänster som de har, som de själva producerar och då blir det inte just det som jag behöver, förklarar Lisbeth Hemgård, verksamhetsledare på organisationen FDUV.

Lisbeth Hemgård, verksamhetsledare, FDUV
Lisbeth Hemgård, verksamhetsledare på FDUV, är oroad för minskade valmöjligheter. Lisbeth Hemgård, verksamhetsledare, FDUV Bild: Laura Rahka lisbeth hemgård

Valfriheten kunde minska

Kårkulla samkommuns förslag om att utse Egentliga Finland till nationell aktör för svenskspråkiga handikapptjänster både överraskade och chockade handikapporganisationerna. De är oroliga för att Kårkulla försöker roffa åt sig en monopolställning.

- Om Kårkulla blir en ensam aktör skulle det betyda att allt annat, andra aktörer på svenskt håll skulle slås ut och det får inte ske, säger Anna Caldén, ordförande för samarbetsförbundet kring funktionshinder, SAMS.

Anna Caldén
Anna Caldén är ordförande för Samarbetsförbundet kring funktionshinder och tycker inte att Kårkulla har beaktat handikapporganisationernas synpunkter. Anna Caldén Bild: Redneck Productions finlands svenska handikappförbund

Kårkulla skulle delas upp

Både FDUV och SAMS betonar att det efter vårdreformen kommer att behövas en obunden nationell koordinator för den svenskspråkiga handikappservicen.

Styrelseordförande Veronica Hertzberg på Kårkulla samkommun säger att det är just det de föreslår.

- Tanken är att ett landskap ska få ett samordnaransvar så att kunskapen om behovet av svenskspråkig specialomsorg inte splittras i fem olika landskap. Sedan kan Kårkulla inte fortsätta som samkommun, utan skulle behöva omorganisera sig, säger styrelseordförande Veronica Hertzberg.

Veronica Hertzberg utanför botby grundskola
Veronica Hertzberg är styrelseordförande för samkommunen Kårkulla och säger att målet är att trygga de svenska tjänsterna. Veronica Hertzberg utanför botby grundskola Bild: Yle/Helena von Alfthan botby högstadieskola,Botby

Onödig oro för monopol

Hon betonar att det bara är ett förslag att ansvaret för samordnandet ska ligga i Egentliga Finland. Det kan lika väl vara något annat landskap. Men eftersom Kårkulla samkommun har sin organisation i Pargas och kunnandet sägs ligga där föreslår man att Egentliga Finland utses till nationell aktör för svenskspråkiga tjänster för personer med funktionsnedsättning.

- Nej, Kårkulla försöker inte få monopol på de svenskspråkiga handikapptjänsterna i Finland, svarar Hertzberg bestämt på handikapporganisationernas oro.

- Det viktiga är att det i något landskap finns fastslaget ett samordnaransvar, så att man får service på svenska för funktionsnedsätta även efter vårdreformen, slår Veronica Hertzberg fast.

Läs också