Hoppa till huvudinnehåll

Drömmen om Guggenheim - tre stängda museer och många strandade planer

En person gör ett konsthopp från ett tak framför Guggenheim Bilbao.
Amerikanen Steven Lobue hoppar från ett tak och deltar i en tävling i bergsdykning vid Guggenheim Bilbao i September 2015. En person gör ett konsthopp från ett tak framför Guggenheim Bilbao. Bild: EPA/MIGUEL TONA guggenheim bilbao,Guggenheim

Under årens lopp har Guggenheim i 15 olika projekt försökt utvidga sin museiverksamhet utöver museerna i New York och Venedig. Av de 15 projekten är Guggenheim Bilbao i dag det enda som tar emot besökare.

Helsingfors tar på onsdag för andra gången ställning till om staden behöver ett Guggenheimmuseum. Första gången blev svaret nej. Denna gång ska Guggenheim få mer pengar av privata aktörer, och stadsstyrelsen har redan godkänt förslaget.

De som talar för Guggenheim i Helsingfors drömmer om att placera Helsingfors på världskartan och locka över en halv miljon turister till staden. Det här är ingen ovanlig dröm när det kommer till Guggenheim. Stiftelsens största försäljningsargument är nämligen den så kallade ”Guggenheimeffekten” i spanska Bilbao. Det är succésagan om hur en tynande stad kan räddas av ett riskprojekt med extravagant arkitektur och modern konst.

Extravagant succé

Baskiens huvudstad låg i en trög dyster dvala då man började planera Guggenheimmuseet. Skeppsvarven hade lagts ner, stålverken stängts och var femte arbetare gick arbetslös. Dessutom terroriserade Baskiska Eta-separatister i området. Många frågade sig varför i all världen staden skulle lägga omkring hundra miljoner dollar på ett museum och dessutom betala dyra licenser och understöd?

Stiftelsens största försäljningsargument är nämligen den så kallade Guggenheimeffekten.

Kritikerna fick ändå bita sig i tungan. Museibyggnaden som faller i kategorin wau-arkitektur öppnade 2007. De första tre åren hämtade museet fyra miljoner turister och 500 miljoner euro i ekonomisk aktivitet samt 100 miljoner i skatteintäkter till Bilbao. Museet betalade tillbaka sina byggkostnader.

Guggenheim-museet i Bilbao
Guggenheim i Bilbao byggdes som ett led i ett stort projekt för att lyfta staden. Guggenheim-museet i Bilbao Bild: LUIS TEJIDO/EPA bilbao

Vilken stad vill inte göra en Bilbao?

Guggenheimstiftelsen hade redan innan Bilbao försökt utvidga sin verksamhet, och hade använt museet Salomon R. Guggenheim i New York som lockbete. Det har omkring en miljon besökare årligen, och det andra blygsammare flaggskeppet Peggy Guggenheim i Venedig sprängde ifjol gränsen för 400 000.

Guggenheim Bilbao med miljonpublik årligen blev, då för snart tio år sedan, det behövliga beviset på att Guggenheims brand fungerar också på annat håll.

Och vilken stad skulle inte vilja upprepa undret i Bilbao? Tyvärr har de som tror på chanserna under årens lopp blivit allt färre.

Guggenheimchef 2007: Bilbao "omöjligt att upprepa"

Redan 2007 sade en av papporna bakom Guggenheim i Bilbao, Juan Ignacio Vidarte, att fenomenet inte går att upprepa i andra städer.

- Det är en engångsföreteelse, omöjlig att upprepa, sade Vidarte till Financial Times 2007.

Nu ansvarar Vidarte (sedan november 2008) också för Guggenheim-stiftelsens globala strategier. När han besöker Helsingfors för att lobba låter det annorlunda.

Vidarte berättar exempelvis för Kauppalehti att Guggenheim kan få liknande effekter som museet i Bilbao, men väljer sina ord noga och vill inte uppskatta hur stor en "Helsingforseffekt kunde vara"

- Museet i Helsingfors skulle vara en ny kulturinstitution men också ett lokomotiv för tillväxt i stadens urbana och ekonomiska förändring och image, sade Juan Ignacio Vidarte till Kauppalehti för ett drygt år sedan.

Vi gick igenom femton projekt - ett blev framgångsrikt

Svenska Yle har gått igenom museiprojekt som Guggenheimstiftelsen har varit involverad i på olika håll i världen sedan 90-talets början.

Vi räknar inte med Salomon R. Guggenheim museum i New York som öppnade 1959. Inte heller Peggy Guggenheim collection i Venedig som efter att i decennier ha haft temporära utställningar slog upp dörrarna permanent 1980.

Byggarbetare vid bygget av Guggenheim i Abu Dhabi.
Guggenheimbygget i Abu Dhabi har dragit ut på tiden efter rapporter om att byggarbetare hade undermåliga arbetsförhållanden. Byggarbetare vid bygget av Guggenheim i Abu Dhabi. Bild: Andrew Parsons / Barcroft Media/ All Over Press Förenade Arabemiraten,byggnadsarbetare,Solomon R. Guggenheim Foundation,Guggenheim Abu Dhabi

Av femton planerade projekt är det ett som står öppet i dag och det är framgångshistorien i Bilbao. Tre museer har öppnat och verkat men sedan stängt (två i Las Vegas och ett i Berlin). Ett bygge är påbörjat men byggarbetet har stannat upp och är förskräckligt försenat (Abu Dhabi). Två museer är i process (Helsingfors och Urdaibai). Åtta projekt har av olika orsaker begravts (Vilnius, Guadalajara, Rio de Janeiro, Taichung, Manhattan, Hong kong, Tokyo och Salzburg).

Guggenheims expansionsförsök har pågått sedan åttiotalet. Först leddes de av chefen Thomas Krens. Efter att han bytte arbetsuppgifter 2008 har andra, bland annat Vidarte, fortsatt hans jobb.

TRE NERLAGDA MUSEER

Berlins uppskattade samtidsmuseum lades ner 2012

Deutsche Banks hus på boulevarden Unter den Linden inhyste Guggenheims museum i Berlin i femton år fram till 2012.
Guggenheims museum på 400 kvm i Deutsche Banks hus i Berlin stängdes 2012. Deutsche Banks hus på boulevarden Unter den Linden inhyste Guggenheims museum i Berlin i femton år fram till 2012. Bild: Wikimedia commons / Beek100 guggenheim i berlin,Deutsche Bank

Guggenheimmuséet i Berlin ansågs vara en av de mest avancerade samtida utställningslokalerna i Tyskland. Museet var ett samarbete mellan Deutsche Bank och Guggenheimstiftelsen och låg i bankens anspråkslösa sandstenshus från 1920 på boulevarden Unter den Linden i Berlin.

Samarbetet varade i 15 år och museet stängde 2012. Varför?
Inga egentliga förklaringar gavs i offentligheten. Deutsche bank meddelade att kontraktet löpte ut. Under sina 15 år hade museet totalt 1,8 miljoner besökare. Vilket betyder i snitt 120 000 besökare per år. Bara några månader efter att museet stängde öppnade Deutsche Bank på egen hand ett museum i samma lokaler, Deutsche Bank Kunsthalle. Där kunde banken också ställa ut sina egna samlingar.

Två Guggenheimmuseer har dött i Las Vegas

Guggenheim i hotellet Venetian i Las Vegas visade bland annat en utställning om motorcykeldesign.
Museet i hitellet Venetian i Las Vegas visade bland anat en utställning om motorcykeldesign. Guggenheim i hotellet Venetian i Las Vegas visade bland annat en utställning om motorcykeldesign. Bild: www.splashnews.com/ All Over Press guggenheim las vegas

Guggenheim öppnade två museer i Las Vegas år 2001. Ett större på 6 000 kvadratmeter och ett mindre i samarbete med Eremitaget i St Petersburg. Guggenheim Las Vegas stängde 15 månader senare år 2003 på grund av finansieringsproblem och låga besökarsiffror.

Guggenheim Eremitage Las Vegas stod kvar i The Venetian, ett femstjärnigt lyxhotell i Las Vegas casinokvarter The Strip. Inom konstvärlden fanns det många kritiker som ansåg att Guggenheim Eremitage Las Vegas inte brydde sig om att sätta sig in i den lokala publikens behov och att Guggenheim Eremitage Las Vegas programmering skedde i sista minuten. Den lokala konstsamlaren Patrick Duffy, som också har donerat ett verk till museet i staden Las Vegas namn, beskyllde Guggenheim för att negligera filialen eftersom den var olönsam.

- Du får inget tillbaka för din investering om du lovar för mycket och levererar för litet, sade Duffy, enligt Las Vegas Sun.

PROJEKTEN SOM RANN UT I SANDEN

Drömmen om ny image för Litauen 2008-2010

Planen för Guggenheim i Vilnius liknar en strömlinjeformad rymdfarkost.
Enligt planerna skulle Vilnius Guggenheim Eremitaget locka 400 000 besökare årligen. Planen för Guggenheim i Vilnius liknar en strömlinjeformad rymdfarkost. Bild: Zaha Hadid Architects guggenheim vilnius

Vilnius Guggenheim Eremitaget skulle öppna i en futuristisk byggnad vid stadens charmiga flod Neris år 2013. Planerna handlade om ett samarbete mellan Vilnius, Eremitaget i St Petersburg och eventuellt också Guggenheim om stiftelsens genomförbarhetsstudie skulle ge ett gynnande resultat.

- Det här är ett viktigt projekt för att locka turister till Litauen. Det är också viktigt för Litauens image, sade landets dåvarande statsminister Gediminas Kirkilas 2008, enligt New York Times.

Vilnius tidigare borgmästare och primusmotor för projektet målade upp bilden av ett museum som påminner om Guggenheim i Bilbao.

- Vi skulle vilja ha ett museum som liknar Guggenheim Bilbao, men som är lite annorlunda. Eremitaget skulle vara huvudpartnern och vi hoppas att Guggenheim blir huvudmanager för projektet, sade Arturas Zuokas.

I borgmästarens vision skulle både Guggenheim och eremitaget ha utställningar i museet. Projektet stoppades efter misstankar om felanvända pengar i staden Vilnius förvaltning. Guggenheim beslöt också att inte gå vidare med projektet. Guggenheim hävdar att det aldrig var meningen att museet skulle bli ett Guggenheimmuseum.

Guadalajara fantiserade om ett torn med 24 våningar 2004-2009

Guggenheim Guadalajara planerades bli ha ett högt genomskinligt torn.
Guggenheim skulle transformera Guadalajara med 1,5 miljoner invånare. Guggenheim Guadalajara planerades bli ha ett högt genomskinligt torn. Bild: TEN Arquitectos guggenheim guadalajara

Det var Juan Ignacio Vidarte som i oktober 2009 meddelade att Guggenheim drar sig tillbaka från staden Guadalajara i Mexiko med 1,5 miljoner invånare. Planerna på Guggenheim hade tagit form 2004 och gick ut på att museet skulle bli ett dragplåster för turister och transformera staden. Museet skulle administreras av staden – inte av Guggenheimstiftelsen som i Helsingfors.

Projektet inleddes med en två miljoners genomförbarhetsstudie. Staden gav projektet en tomt och arkitekttävlingen vaskade fram en tornbyggnad i 24 våningar. Guggenheimstiftelsen drog sig ur projektet trots att det var ”oerhört spännande” och hade en ”enorm potential”. Den offentliga orsaken var att Guggenheimstiftelsen inte hade kapacitet att slutföra projektet på grund av det världsekonomiska läget. Man ville koncentrera sig på museibygget i Abu Dhabi istället.

En lokal tidning i regionen skriver att Guggenheimstiftelsen krävde mer pengar än regeringen och de privata finansiärerna rimligt kunde skramla ihop. Stiftelsen ska ha vägrat skära ner budgeten så att den hade passat inom ramen för Mexikos konstbudget.

Rio de Janeiro vill bli en drömhamn 2001-2005

Guggenheim i Rio de Janeiro skulle enligt arkitekten Jean Nouvels plan ha ett cylinderformigt rött torn.
Guggenheim Rio de Janeiro skulle göra staden till drömhamn för alla kryssningsfartyg i södra Atlanten. Guggenheim i Rio de Janeiro skulle enligt arkitekten Jean Nouvels plan ha ett cylinderformigt rött torn. Bild: Jean Nouvel guggenheim rio de janeiro

Staden Rio de Janeiro hade i 25 år försökt skaka liv i sitt förfallna hamnområde och stadens tidigare hjärta. Drömmen om Guggenheim föddes 2001. Museet skulle ingå i ett större projekt för att liva upp Rio de Janeiros sjösida och stå klart 2007. Pengarna skulle rulla in och beräkningarna för museets effekter låg på 500 miljoner dollar årligen skriver New York Times.

Staden skulle “bli en oemotståndlig övernattningshamn för alla kryssningsfartyg i södra Atlanten” drömde stadens stadsdirektör i La Times.

Projektet inleddes med en genomförbarhetsstudie som kostade två miljoner dollar. Guggenheimstiftelsen skulle dessutom under fem års tid medan museiprojektet förbereddes årligen få betalt över 800 000 dollar, enligt New York Times.

Kritikerna kallade projektet för ett ”kulturellt Titanic” och flera invånare drog staden inför rätta. Museet ansågs kontroversiellt eftersom de uppskattade kostnaderna var mer än fyra gånger högre än Brasiliens kulturministeriums årliga budget. I demonstrationer skanderade folkmassor att de fattiga människorna är viktigare än konst.

Våren 2003 satte ett föreläggande stopp för projektutvecklingen och alla transaktioner till Guggenheimstiftelsen. Två år senare kom Guggenheim och staden Rio de Janeiro överens om att lägga ner projektet, enligt Guggenheimstiftelsen.

Taichung drömmer om att bli Asiens kulturcentrum 2003

Zaha Hadids plan för Guggenheim ser vit och futuristisk ut.
Politiska motståndare sköt ner Guggenheim i Taichung och projektet fick inte tillräcklig offentlig finansiering. Zaha Hadids plan för Guggenheim ser vit och futuristisk ut. Bild: Zaha Hadid Architects guggenheim taichung

Taiwans tredje största stad Taichung kunde bli Asiens kulturcentrum, om regeringen bara pungar ut med tillräckligt pengar för ett Guggenheimmuseum där. Så hette det 2003 och museet beräknades kosta totalt 400 miljoner dollar.
Byggnadens skala skulle vara så stor att man som besökare skulle tappa perspektiv på om det är man själv eller byggnaden som rör sig. Hela sektioner av museet skulle vara rörliga och gå att flytta.

Ritningarna skissade upp en bottenvåning på nästan 30 000 kvadratmeter och designen skulle skapa "helt ny vokabulär för museiarkitektur", enligt Guggenheimstiftelsens dåvarande chef Kern, skriver China Post.

Politiska motståndare sköt ner projektet i Taichung. Då finansieringen inte ordnade sig drog sig Guggenheim ur efter att ha gjort genomförbarhetsstudien.

Tokyo fantiserar om stilmodell för ny stadsdel 2001

Arkitekten Zaha Hadid planerade ett glansigt genomskinligt hus för Guggenheim i Tokyo
Tillsammans med en japansk fastighetsjätte planerade Guggenheim ett temporärt museum på den konstgjorda ön Odaiba vid Tokyos strand. Arkitekten Zaha Hadid planerade ett glansigt genomskinligt hus för Guggenheim i Tokyo Bild: Zaha Hadid Architects guggenheim tokyo

Det japanska fastighetsbolaget Mori Building Co utfärdade en arkitekttävling för en temporär utställningslokal för Guggenheim, Temporary Guggenheim Tokyo. Museet skulle existera i 8-10 år på en utbyggd ö i Tokyos moderna strandområde. Den glasiga, glänsande byggnad som vann arkitekttävlingen skulle inspirera den arkitektoniska stilen i området. Mori Building Co. drog tillbaka projektet och därmed begravdes Guggenheims temporära museum i Tokyo.

Hong kong och Manhattan

I Hong kong förekom drömmar om Guggenheim i samband med en tävling för West Kowloon Cultural District 2004. Stiftelsens planer för ett konstmuseum, ett filmmuseum och ett designmuseum ingick i ett större tävlingsbidrag. Staden bestämde sig till sist för att avlösa tävlingen och då den togs upp igen har Guggenheim inte varit involverad.

Det har i olika etapper ryktats om att Guggenheim vill öppna en filial på Manhattan. Guggenheimstiftelsen själv medger enbart projektet Guggenheim Museum Lower Manhattan. Enligt stiftelsen drog man tillbaka projektet på grund av terrorattackerna den elfte september 2001. Sedan dess har inga kulturinstitutioner öppnat på nedre Manhattan.

Salzburg drömmer om turister under lågsäsongen 1989-1990

Arkitekten Hans Hollein planerade in museet Guggenheim Salzburg i ett berg.
Salzburgarna var oroliga för att nationella konstmedel skulle rinna ut ur landet direkt i Guggenheimstiftelsens fickor. Arkitekten Hans Hollein planerade in museet Guggenheim Salzburg i ett berg. Bild: Hans Hollein guggenheim salzburg

Under sent åttio och tidigt nittiotal drömde Salzburg om ett Guggenheimmuseum som skulle stå klart 1995 och få 650 000 besökare årligen. Turismen skulle blomstra upp under lågsäsongerna och staden bli mer prestigefylld i och med att den associerades med Guggenheim.

Hör och häpna skulle museet vara nästan osynligt på utsidan. Idén var desto mer originell. Det skulle sprängas in i ett av stadens berg och charma besökarna med trappor och ramper i en spektakulär kupolkonstruktion som skulle sticka upp ur bergets topp.

På den tiden existerade inget Guggenheimmuseum i Bilbao, och Guggenheimstiftelsens dåvarande chef eldade på fantasierna med att använda New York som exempel.

- [Det ska bli] ett museum som blir lika känt som Frank Lloyd Wrights Guggenheim i New York, sade han i New York Times.

Motståndarna i Salzburg ansåg att projektet var för dyrt. En del stadsbor tyckte att det redan fanns för många turister, och man var också orolig för att pengar öronmärkta för konst skulle rinna ur landet till amerikanska Guggenheim. Genomförbarhetsstudien blev klar 1990 men österrikarna beviljade aldrig projektet finansiering.

Hoppet lever i Helsingfors och Urdaibai

Vinnaren Art in the city i Guggenheims arkitekttävling
Guggenheim i Helsingfors skulle stå på Södra kajen och hämta 550 000 turister till staden årligen. Vinnaren Art in the city i Guggenheims arkitekttävling Bild: Moreau Kusunoki Architect art in the city

Helsingfors och Urdaibai i Spanien är projekt som möjligen kan genomföras i framtiden.

Urdaibai ligger 40 km från Bilbao. Guggenheim vill bygga ett museum i ett naturreservat där för att ge den lokala pressade ekonomin ett lyft. Kritikerna hävdar att Guggenheim vill göra investeringar med skattebetalarnas pengar och är oroliga för att de natursköna stränderna i området ska förstöras av en extravagant byggnad. Men Vidarte lugnar dem. Det handlar om ett ”innovativt ekologiskt museum".

- Tanken är att upprepa succén [från Bilbao] men inte modellen, sade Juan Ignacio Vidarte enligt The Guardian.

Vidarte sade 2007 att succén i Bilbao inte går att upprepa någon annanstans.

Tidtabellen och utgången för Urdaibai är oklar.

Helsingfors fullmäktige diskuterar och fattar beslut om Guggenheim och de svarta museipaviljongernas öde på Södra Kajen på onsdagen.

Byggandet av samtliga offentliga kulturhus i Helsingfors har föregåtts av vilda diskussioner för och emot. Drömmen om Musikhuset ska ha uppstått för decennier sedan och det konkreta lobbyarbetet inleddes 1992. Huset stod klart 2011.

Helsingfors fullmäktige diskuterar och fattar beslut om Guggenheim och de svarta museipaviljongernas öde på Södra Kajen på onsdagen.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes