Hoppa till huvudinnehåll

Corinne är stolt över de vita fläckarna som gör henne unik

Corinne Grönholm
Corinne Grönholm är stolt över sina vita fläckar och uppmanar andra att också vara det. Corinne Grönholm Bild: Yle/Kalle von Koskull radio c3m

Hudsjukdomen vitiligo gör att Corinne Grönholm har vita fläckar på sin hud. När hon var barn fick hon utstå många elaka kommentarer men i dag är läget annorlunda: Nu är hon stolt över sin hud.

Hudsjukdomen vitiligo drabbar ungefär en till två procent av befolkningen och Corinne Grönholm är en av dem som har den. Hudsjukdomen är inte farlig och fläckarna gör heller inte ont.

- Enkelt sagt kan man säga att jag inte har tillräckligt mycket pigment för att ha en jämnbrun hud, säger Corinne.

Vitiligo går i arv

Corinne upptäckte sjukdomen när hon var åtta år gammal. Hon hittade en vit fläck på sin mage och eftersom både hennes pappa och farfar har vitiligo visste familjen genast vad det handlade om.

- Jag blev jätteledsen och satt i mammas famn och tyckte det här var en väldigt dålig sak. Pappa försökte lugna ner mig och sa att det inte är så farligt, berättar Corinne.

Med åren växer fläckarna och blir oftast fler. Det påverkar inte kroppen på något sätt men man bränner sig lätt på de vita fläckarna så solkräm är viktigt.

"Fula kossa gå till hagen"

I ett uppmärksammat blogginlägg berättar Corinne att hon nu är stolt över sina fläckar, men så var det inte när hon gick i lågstadiet.

- Fläckarna uppstod tidigt på mina händer och folk kunde titta på dem och säga ”huj, vad är det där?”. De reagerade inte så snällt, säger Corinne.

Folk sa att jag skulle sätta på mig en tröja så att fläckarna inte skulle synas.

Hon fick också en hel del elaka kommentarer under skoltiden och kunde till exempel bli kallad kossa.

- Folk frågade varför jag har smuts på mig, och de kunde säga ”fula kossa gå till hagen”, berättar Corinne.

Alla var ändå inte elaka och som tur var hade Corinne några fina vänner som stöttade henne under hela den svåra tiden. Men visst var det jobbigt, speciellt när det var skolfotografering.

- Folk sa att jag skulle sätta på mig en tröja så att fläckarna inte skulle synas.

Läraren gav henne styrka

I femman och sexan hade Corinne en bra lärare som hon kände sig trygg med. Det tog närmare ett år innan hon vågade berätta om de elaka kommentarerna, men när hon väl gjorde det sattes bollen i rullning. Tillsammans med sin lärare kunde hon ta sig igenom det och få mobbningen att sluta.

- Hon gav mig styrka att säga emot, säger Corinne.

I dag är vitiligon en viktig del av Corinne. Hon skäms inte längre för sina vita fläckar – tvärtom.

- Jag är ganska stolt över dem för de gör mig unik, och genom att berätta om sjukdomen kan jag nu hjälpa andra.

Vad skulle du säga till ditt åttaåriga jag?

- Att jag är vacker som jag är och att det blir bättre. Det skulle ha känts bra att få veta att sjukdomen kommer att bli en bra grej till slut.

"Vitiligon är en del av mig"

Corinne kan också tacka sina vänner för att hon ser annorlunda på sjukdomen i dag än när hon var barn.

- De ser det som något fint, och när de säger att det är fint känns de där dåliga kommentarerna så små.

Corinne kan fortfarande få kommentarer om sin hud och vissa är till och med rädda för att röra i henne eftersom de tror att sjukdomen kan smitta. Men Corinne tar det med ro.

- Jag brukar säga att det är en del av mig och att jag tycker det är fint, och att man inte ska säga sådär för att det kan göra mig ledsen.

Alla är olika och det budskapet borde spridas bättre

Tack vare en lärare kunde Corinne få slut på mobbningen, men borde inte skolan gjort något redan tidigare? Corinne tror att lärarna kunde, och kan, göra mer.

- Jag tycker lärarna ska sprida budskapet att vi alla inte ser likadana ut. Man kunde diskutera hur man på ett snällt sätt kan fråga vad någon har till exempel på sin hud. Jag tror inte att alla lärare gjorde sitt allt för att stoppa mobbningen, så de kunde lyssna lite extra noga på vad som sägs bland eleverna.

Alla är olika och unika på sitt sätt.

Corinne säger att det här inte bara gäller vitiligo. Alla ser olika ut och har kanske olika sjukdomar och behov, och om man i ett tidigt skede pratar om det så blir förståelsen för varandras olikheter större. Men utveckligen verkar ändå ha gått framåt. I somras när Corinne jobbade på ett sommarläger träffade hon två tjejer som hon hade en givande diskussion med. Efter att de lite försiktigt frågat om fläckarna på Corinnes hud, berättade de att de också skulle vilja vara lika unika som hon.

- De sa att fläckarna är fina och att de också vill vara speciella. Det gjorde mig jätteglad och jag sa att alla är olika och unika på sitt sätt.

Nyligen publicerat - X3M