Hoppa till huvudinnehåll

Krisen på Irland slog hårt mot de unga - nästan en hel generation flyttade utomlands

NDRC:s kontor i Dublin.
NDRC:s kontor i Dublin. Bild: Yle/ Lina Winqvist ndrc

Den ekonomiska krisen år 2008 satte igång en enorm flyttström på Irland. På fem år flyttade nästan tio procent av landets unga utomlands.

Irländarna har alltid varit ett migrerande folk, men den här flyttvågen har varit annorlunda eftersom så många unga lämnade landet.

- Det har haft en förödande social och ekonomisk inverkan på det irländska samhället, berättar forskaren Marie-Claire McAleer från det irländska ungdomsrådet NYCI.

Flyttströmmen har framförallt varit stor från landsbygden.

- Vart fjärde hushåll på landsbygden miste en familjemedlem. Det fanns samhällen som förlorade en hel generation av unga människor, säger McAleer.

Bristen på unga människor märks på olika sätt i det irländska samhället.

- När man tar bort den unga generationen förlorar samhället sin energi. Restaurangerna och barerna gapar tomma. På många orter har sportklubbarna lagts ner eftersom det inte finns några spelare längre, säger David Ralph, professor i sociologi vid Trinity College i Dublin.

Hjärnflykt bland unga

En stor del av de unga som lämnade landet hade en högre utbildning. En av dem som packade ihop i tjugofemårsåldern var Timothy McElroy.

- Jag jobbade faktiskt på ett finansbolag i Dublin, säger han och skrattar lite förläget.

McElroy flyttade utomlands år 2011 och tillbringade tre år i Prag och Berlin.

- Nästan alla mina kompisar flyttade också utomlands i ett skede. De spred sig över hela världen, Storbritannien, Holland, Australien och USA. Ungefär hälften har flyttat tillbaka, säger McElroy.

De som har flyttat tillbaka har delvis flyttat för att de längtar hem men också för att de har hittat jobb.

- De som fortfarande bor utomlands arbetar i branscher som det fortfarande inte går så bra för på Irland.

Uppstartsföretag ska lyfta ekonomin

Den irländska staten har med olika initiativ försökt locka tillbaka sin befolkning. Timothy McElroy är ett praktexempel på det staten vill se.

Efter några år utomlands fick han en företagsidé - en webbtjänst som parar ihop hundägare som ska på resa med tillgängliga hundvakter. Lite som Airbnb, men för hundar.

Han flyttade tillbaka till Irland och lyckades få finansiering av staten och investeringsbolaget NDRC.

- Här finns ett nätverk i Dublin av statliga stimulansprogram som hjälper människor att starta företag och så kallade accelerationsprogram som NDRC som hjälper företagen att växa, säger McElroy.

Timothy McElroy.
Timothy McElroy. Timothy McElroy. Bild: Yle/ Lina Winqvist timothy mcelroy

NDRC:s kontor ligger i en gammal stenbyggnad som tidigare var lagerlokal för ölbryggeriet Guinness. De uppstartsföretag som lyckas nå accelerationsprogrammet får lite finansiering, råd och lite skrivbordsyta i NDRC:s kontor.

- Vi är på jakt efter idéer som löser de problem som finns både på den irländska marknaden och utomlands. Men personerna är nästan viktigare än idéerna, vi är på jakt efter ambitiösa människor. Det händer att personerna vi arbetar med inte slår igenom med sin ursprungliga idé utan med något annat, säger David Scanlon från NDRC.

Scanlon jobbade tidigare för ett statligt projekt, som hade som mål att hitta personer med uppstartsföretag utomlands och locka dem till att starta bolaget i Irland.

- Vi ville visa för folk att Irland är ett bra ställe att starta ett bolag i, säger Scanlon.

Tecken på ny bostadsbubbla

I Dublin finns en växande marknad. Företag som Google och Facebook har sina europeiska huvudkontor här och det lockar duktiga personer till den irländska huvudstaden.

- Problemet med den irländska ekonomin är att den är så Dublin-centrerad. På landsbygden går det fortfarande dåligt, säger professor Ralph.

Den stora inflyttningen till Dublin har trissat upp bostadspriserna och antalet hemlösa ökar.

- Bostadspriserna har stigit till en nivå lik den år 2007. För bostadsägare som vill sälja kan det kanske verka positivt, men för samhället som helhet är det dåligt. Det verkar nästan som om vi går mot en ny bostadsbubbla, säger professor Ralph.

Priserna pressas också upp för att det byggs så få nya bostäder.

- Byggbolagen som tidigare byggde bostäder här är alla svartlistade eller konkursbelagda efter kraschen. I vissa fall är de till och med i fängelse för ekonomiska oegentligheter, säger professor Ralph.

Folket har det ännu svårt

På papper har den irländska ekonomin återhämtat sig ganska bra. I oktober var arbetslösheten 7,7 procent, vilket är den lägsta siffran sedan före kraschen år 2008.

Ungdomsarbetslösheten är också rekordlåg, 15,1 procent. År 2012, när arbetslösheten nådde sin kulmen, var över 31 procent av de unga arbetslösa.

Den ekonomiska återhämtningen märks ändå inte ännu i irländarnas plånböcker.

- Levnadsstandarden är fortfarande klart lägre nu än den var år 2007, säger sociologiprofessor David Ralph.

För att betala tillbaka statens lån betalar irländarna skatter som de i Norden, utan att få närmelsevis den statliga service vi får.

- Folk lider ännu materiellt, ekonomiskt och till och med psykiskt efter åren av sparåtgärder, säger professor Ralph.

- Det går bättre för vår ekonomi, men vi måste vara försiktiga. Vi har väldigt stora skulder, säger forskaren Marie-Claire McAleer.

Flyttströmmen fortsätter

Den unga generationen fortsätter att flytta utomlands. Mellan april 2015 och april 2016 lämnade över 31 000 unga Irland, medan bara knappt 20 000 återvände.

Tio år tidigare flyttade 15 900 unga utomlands. Forskaren Marie-Claire McAleer säger att Irland måste fundera över vilka möjligheter landet erbjuder unga människor.

- Irland är ett utmanande land för unga i dagens läge. De saknar möjligheter när det gäller bra jobb, anständiga löner och karriärmöjlighteter. Och bostäder är ett stort problem, säger Marie-Claire McAleer.

Hon tycker att staten borde göra mer konkreta saker för att göra livet lättare för unga. Misslyckas man, finns risken att en hel generation går förlorad.

Timothy McElroy säger att han nog antagligen hade velat bo utomlands också om den irländska ekonomin hade gått bra, men kraschen gjorde att han stannade utomlands längre.

- Jag planerade nog alltid att komma tillbaka i något skede. Hade jag inte fått min företagsidé skulle jag kanske ännu vara utomlands. Och ja, ju längre man bor någon annanstans desto större är kanske sannolikheten för att man blir där, säger McElroy.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes