Hoppa till huvudinnehåll

Lär dig filosofi: Synden är människans arv

Målning av Augustinus som skriver
Augustinus och sanningens ljus Målning av Augustinus som skriver Bild: Philippe de Champaigne via Wikimedia Commons Augustinus

Den europeiska historien står på två ben; förnuftets och kristendomens. Det fanns en tid då de två var en. Den kristna tanken om att synden är människans arv lever kvar i vår kultur. Till exempel i frågor om vår sexualitet och lust kan man fortfarande se en misstänksamhet mot människans passioner.

Människans arvssynd har haft en viktig roll i den kristna kulturen, i hur vi förstår oss själva. Augustinus som levde några århundrade efter Kristus har stor del i det här.

Frågan om hur vi skall leva, om huruvida ett materiellt liv eller ett andligt liv är den rätta vägen till lycka är något som vi funderar på ännu idag. Innebär våra sinnen och våra känslor vårt moraliska förfall?

Fröet till de här tankarna fanns i den sena antika kulturen, i arvet efter de två stora filosoferna Aristoteles och Platon.

Längtans filosofi

Längtan är något som vi alla känner och har erfarenhet av. Vi längtar efter varandra, efter sommaren eller till någon kär plats. Det finns också filosofisk längtan och en längtan efter mening i våra liv.

Aristoteles och Platons avtryck levde kvar också då det det antika Greklands blomstringstid ebbade ut i och med att Romarriket växte fram. Rom blev ett kulturellt och ekonomiskt centrum. Filosofin levde kvar i romarriket och så småningom växte kristendomen och dess tankevärld också till sig.

Religion och filosofi förenades hos vissa betydande tänkare, inte minst hos Augustinus som ännu idag är en tänkare vars tankar om synd hittar sina läsare.

Bild av statyerna vid Peterskyrkan i Rom.
Bild av statyerna vid Peterskyrkan i Rom. Bild: Martti Juntunen (Juuso Juntunen) YLE 1988. påvedömet i rom

Den kanske sista antika utposten kallas nyplatonism, ibland också längtans filosofi. Det var genom nyplatonikerna som eftervärlden lärde känna Platon – vägen mellan antiken och nutiden har varit snårig i och med att västerlandet långt glömde sitt antika arv. Via arabiska tänkare förvaltades det antika tänkandet och i synnerhet Aristoteles då Europa förföll kulturellt och glömde sitt antika arv.

Men vad handlar den filosofiska längtan om?

Plotinos var den främsta nyplatonikern och han tänkte liksom Platon att världen var tudelad – idéerna var oföränderliga, de var den sanna verkligheten. Han förhöll sig kritiskt till materien.

Plotoinos ägnade sig åt att tänka på hur det kan finnas enhet i mångfald och han svarade på den frågan med att mynta begreppet ”Det ena”. Frågan om enhet i mångfald kan ställas i många aktuella sammanhang också. Vad är gemensamt för människor världen över? Vad gör böcker, filmer och teater till kultur? Kan man säga att en blogg är litteratur? Finns det något gemensamt för bloggen och boken. Vad i mångfalden förenar?

Konstverk på filosofen Plotinos med följare
Plotinos med följare Konstverk på filosofen Plotinos med följare Bild: wikicommons Plotinos

Plotionos var en mystiker som målade upp Det ena som en sol ur vilket förnuft och godhet strömmar. Allting varande har sin del i Det ena, men för Plotinos blev det då svårt att förklara hur materien, det som för honom var negativt, kunde komma ur något totalt gott.

En annan version av besläktat tänkande är då man frågar sig hur det kan finnas ondska i världen om den är skapad av en fullkomligt god Gud? Det ena var ett opersonligt begrepp, till skillnad från den kristna Guden.

Livet som mystik

Livet för Plotinos handlade om en mystisk extas, att genom att gå in i sig själv vända sig bort från materien och finnas i gemenskap med Det ena. Han tänkte sig att själen (via världen) hittar hem till sig själv.

The Soul thus cleansed is all Idea and Reason― Plotinos i Enneaderna

Längtan efter Det ena är en mänsklig längtan bort från materiens dunkel, via självkontroll mot mera självkännedom och själens hemmahörighet i någonting oföränderligt istället för att vara slav under ens kroppsliga sinnen.

Nyplatonikerna kom att påverka och inspirera många kristna tänkare, varav Augustinus var den viktigaste. Det som förenade nyplatonskt och kristet tänkande var frågan om hur människan skall leva sitt liv och hur man genom sitt sökande kan nå Det ena/Gud.

Solen går ner i sjöröken vid svanarnas nattkvarter ute vid Uddskatan i Hangö.
Ur Plotinos begrepp "Det ena" strålar allting Solen går ner i sjöröken vid svanarnas nattkvarter ute vid Uddskatan i Hangö. Bild: Mikael Kilpi hangö

Augustinus och synden

Det är svårt att säga vad som var filosofi och vad som var religion under århundradena efter Kristus. Den östromerska Kejsaren Julianus gillade i alla fall inte det hedniska antika tänkandet, vilket ledde till att Platons akademi stängdes 529 e.Kr.

Nästan 150 år innan det föddes Augustinus i Thagaste i Nordafrika.

Det som var utmärkande för Augustinus är att han tänker i termer av ett förflutet, ett nu och en framtid – något som inte varit vanligt för de antika tänkarna.

Det var kliande naglar på min skabbiga själ― Augustinus, Bekännelser

Augustinus skrev två betydande verk; Gudsstaten och Bekännelser, kanske den första självbiografin någonsin.

Kristendomen var påverkad av grekiskt tänkande men en skillnad låg i att filosoferna var skeptiska till det de inte kunde veta, religionen krävde ett slags intellektuell underkastelse. I begynnelsen var ordet och det var gott.

Syndafallet

Hur skall vi uppfatta syndafallet, att människan portades från paradiset? För Augustinus handlade det om att få grepp om det okontrollerbara sinnliga begäret som vänder människorna från Gud.

Finns det inte en likhet till Plotinos som i Det ena såg en väg bort från de materiella lockelserna? Finns det inte en likhet till hur vi idag talar om begär, rusmedel, shopping, spelberoende och sådant som anses få oss människor att tappa kontrollen över våra liv.

I sina bekännelser minns Augustinus hur han som barn stal äpplen, inte för att äta dem utan han kastade bort dem. Boken handlar om att upptäcka sig själv – en fråga som fortfarande är angelägen för oss människor.

Filosofiböcker i en hylla
Filosofiböcker i en hylla Bild: Sebastian Bergholm/Yle böcker

Synden är sin egen belöning funderade han. I människan själv fanns lusten att göra det onda. Synden var för honom personlig.

Augustinus funderade också på hur vi kunde vara fria i viljan om vi som människor var syndiga. Arvssynden, det vill säga den historia som inleddes då människan portades från paradiset, var en nöt han försökte knäcka. Det är ändå vi, inte Gud som är ansvariga för våra synder, också om vi är förutbestämda syndare. Utan vilja kunde vi ju inte heller synda!

För att förstå synden måste vi förstå människan som fri.

För Augustinus kunde människans vilja inte leda oss till att göra gott, vi var beroende av Guds nåd. Det ligger i Guds händer vem som räddas.

Augustinus idé om att Gud (som vet allt) har en förhandskunskap om att vi kommer att synda och det att vi själva har friheten att välja att synda har kritiserats för att vara motstridig.

Gudsstaten och friheten

I boken Gudsstaten skriver han igen om hur det politiska och historiska livet är oviktigt i förhållande till det religiösa, till frälsningen.

Den sanna staten är alltså himmelsk och jordelivet är en transportsträcka mot något bättre.

Författaren Fredrik Lång konstaterar att Augustinus vänder sina undersökningar inåt, mot sig själv, och det här är något som gör honom till en tänkare vars rörelser man känner igen ännu idag.

Frihet är den moderna historiens mål skriver Lång i sin nya bok ”Ansiktet i månen”. Grekerna såg inte sin historia som målinriktad, istället tänkte de i termer av vad ödet har i beredskap för människan.

Frihetsstatyn i New York, USA
Frihetsstatyn i New York, USA Bild: Albumi Ky frihetsstatyn

Den kristna längtan efter döden som man ser ännu idag handlar om att det är där som den sanna lyckan finns. Man kan jämföra med en psalm som sjungs i amerikansk tradition och som också fanns med i den berömda filmen Oh, brother where are thou?; I fly away där man i texten bejublar att man flyger iväg till själens hem.

Man lovsjunger döden. Det ekar antikt och kristet tänkande i den här countrydrypande sången.

O vilket vanvett, att ej kunna älska människor som människor!― Augustinius i Bekännelser

Under medeltiden så filosoferade man i kristna termer, myntade Gudsbevis och Aristoteles logik fick en stor roll i Tomas av Aquinos tänkande. Det religiösa inflytandet över vetenskapen var starkt.

I seriens nästa del styr vi stegen mot en tid där vetenskaplighet hade en betydligt större roll, men där Gud fortfarande finns med. René Descartes filosofi också handlade om det han inte kunde betvivla, att han själv tänker.

Kristendom och filosofi förenas i frågor om
- hur människan bör leva sitt liv
- på vilket sätt man kan nå fram till något sant, något verkligt
- hur förhålla sig till synden

Källor:

Svante Nordin: Filosofins historia
Ilham Dilman: Free will
Vår tids filosofi
Orginaltexter

Vetamix

Nyligen publicerat - Vetamix