Hoppa till huvudinnehåll

Lär dig filosofi: Hur kan du vara säker på att du vet något?

Målning som förestäåller drottning Kristina och filosof Descartes samtala vid ett bord.
René Descartes undervisade drottning Kristina men insjuknade snabbt och dog då han vistades i Sverige Målning som förestäåller drottning Kristina och filosof Descartes samtala vid ett bord. Bild: wikicommons/ Pierre Louis Dumesnil Rene Descartes,Kristina av Sverige

Varför är det okej att ledare har makt i samhället? Hur kan jag vara säker på att jag vet det jag vet? Behövs staten för att skydda privatägandet? Filosofin på 1600-talet utmanar oss fortfarande.

Ja, hur kan du veta att du vet något om världen? Kanske allting är en illusion, ett sken? Den här frågan fascinerar fortfarande människor, vi träffar på den i olika filmer till exempel.

I The Matrix med Keanu Reeves i huvudrollen utgår man från en uppdelning av människor som lever i ett drömskt tillstånd och dem som är medvetna, ser världen så som den är.

Vad är verklighet, det är frågan helt enkelt och den frågan har fått en ny aktualitet i och med att datorer, den virtuella verkligheten och mediernas utveckling. Om man ser tillbaka på filosofins och vetenskapens historia märker man att en del av frågorna vi ställer idag ser rätt likadana ut som igår.

Kod-illustration
Kod-illustration Bild: Yle/Mårten Seiplax kodning

Hjärnan som dator

Idag tänker man ofta på kroppen, inte minst på hjärnan, i termer av en dator. Vi vill förklara och förstå våra hjärnor genom att jämföra oss med datorers processorer. Då glömmer vi kanske att hjärnan är ett biologiskt organ, ingen manick. Ett mekaniskt sätt att se på människan träffar man på redan på 1600-talet, då kroppen sågs som en maskin.

På 1600-talet föddes den moderna filosofin i ett sammanhang där också många vetenskapliga och mekaniska landvinningar gjordes. Då formulerades också många viktiga idéer för den politiska filosofin.

En mekanisk, men religiös, världsbild syns i en av den västerländska filosofins största namn, fransmannen René Descartes, mekaniska syn på människan.

Röntgenbild på en hjärna.
Röntgenbild på en hjärna. Bild: Ludovic Di Orio hjärnan

Kroppen som maskin

Enligt Descartes var människans kropp som en maskin, helt åtskild från själen. Här ser man hur stark uppdelningen i kropp och själ var. Dessa två möttes enligt honom i ett organ; hypofysen, alltså tallkottskörteln.

För Descartes var den stora frågan hur han kunde nå säker kunskap, en central fråga i all filosofi. Han ifrågasätter allt han förmår ifrågasätta och vill nå en punkt där hans tvivel inte längre biter. Det han inte kan ifrågasätta är att han själv tänker och det blir utgångspunkten för hans tänkande.

Cogito ergo sum - Jag tänker, alltså finns jag till är ett citat som fått vingar men som härstammar från Descartes.

Descartes har skissat bild av hur tänkandet och kroppen sammanstrålar. Teckning,
Skiss av Descartes Descartes har skissat bild av hur tänkandet och kroppen sammanstrålar. Teckning, Bild: wikicommons/Descartes Rene Descartes

Gud och vetande

Idag kan man i olika bloggar och diskussioner träffa på funderingar om huruvida tro kan kombineras med vetande. Att tro ibland ses som ovetenskapligt, trots att man också brukar hävda att tro är en sak bortom vetande.

På 1600- talet hade Gud en stor roll också i vetenskapen. Gud fanns med i Descartes tänkande, som en garant för att det vi uppfattar med vårt förnuft är sant. Det var inte lätt att göra sig av med Gud.

Descartes skrev på 1600-talet och det gjorde också en hel andra tanketungviktare: Thomas Hobbes skrev sin bok Leviathan där han föreställde sig ett naturtillstånd, ett osäkert tillstånd innan staten som var kargt och hårt och där människor kämpade mot varandra för överlevnad. Man kämpade för att bejaka sin lust och drevs av att skydda sitt liv.

Hobbes ansåg människan i grunden vara egoistisk och därför behövdes ett kontrakt som skyddade individen mot andra människor.

Malin Buska som drottning Kristina
Descartes och drottning Kristina i film från 2015. Malin Buska som drottning Kristina Bild: VEERA AALTONEN 2015 rené descartes

Staten och lagarna

Staten är något självklart för oss, men vad består den av? Varför finns den? Det kan man försöka formulera på teoretisk nivå.

Innan staten finns det enligt Hobbes inga lagar, men staten uppstår då människor gör ett kontrakt för att uppnå en ordning som de inte har i naturtillståndet. Genom att ge ifrån sig vissa rättigheter erhåller människorna skydd och trygghet, från varandra och för den egoistiska mänskliga naturen.

På den här tiden talade man om så kallade samhällskontrakt, ett ord som figurerat i den politiska diskussionen i Finland under Juha Sipiläs regering.

En härskare, en suverän, utses för att skydda medborgarnas liv. Det är hens roll i staten. Om en härskare störtas har han inte lyckats med sitt jobb, och en sådan maktkupp anses av Hobbes vara legitim.

Man kan säga att den här filosofin är ett svar på frågan om varifrån politisk makt uppstår.

Pärmbild Leviathan. En härskare överst och samhället med byggnader och kanoner under honom.
Pärmmålning av Hobbes "Leviathan" - föreställer suveränen och staten Pärmbild Leviathan. En härskare överst och samhället med byggnader och kanoner under honom. Bild: wikicommons Leviathan

Politik och kunskap

På 1600-talet tänkte filosofer väldigt brett; ofta på såväl politiska frågor som på kunskapsteorier.

John Locke levde i England och han ansåg i motsats till Platon och Descartes att människan inte har några medfödda idéer. Han menade att all vår kunskap är grundad på erfarenhet. Kunskap grundad på erfarenhet, evidensbaserad kunskap, är viktig för stora delar av forskningen idag.

Det är via förnuftet som vi erhåller kunskap, men bara i den mån som Gud anser det lämpligt för människan.

I sin politiska filosofi menar Locke att människan i naturtillståndet inte har rätt att skada en annan människa, allt enligt Guds lag.

Men då naturtillståndet saknar lag och domstolsväsen finns risken för att krig bryter ut om var och en bestraffar till exempel kränkningar mot privategendomen.

Locke ansåg oss ha rätten till frukterna av vår kropps arbete, till egendom, och den skulle staten skydda. I samtida politisk filosofi där statens roll diskuteras finns det två starka riktningar – de som vill ha en så liten stat som möjligt där människans frihet inte kränks och de som vill ha en starkare, mera social stat.

De så kallade libertarianer som argumenterar för en liten stat brukar anse att just polisväsende och militär ändå skall få finnas som det som skyddar äganderätten och människan mot fysiska kränkningar och våld. I USA är det här tänkandet mest renodlat.

Om ett träd faller i skogen

Om ett träd faller i skogen, finns ljudet om ingen hör trädet falla? Har du någonsin hört det uttrycket? Den så kallade empiriska och vetenskapliga filosofihistorian dyker upp i olika sammanhang och citeras utan att man vet vem som är upphovstänkaren.

I det här fallet är det George Berkeley, som var verksam på 1700-talet och kallas empiriker. Empiri innebär kunskap som baserar sig på erfarenheten.

Berkeley är en brittisk tänkare och det var på den här tiden som filosofin började bli mera nationell, från att tidigare ha varit en mera oavbruten men snårig europeisk tanketråd.

Berkeley ägnade sig också åt frågor om kunskapens natur och han föreslog att tingen enbart existerar då de förnimms. Att vara är att förnimmas och om ingen förnimmer tingen så finns de inte. Om ett träd faller i skogen…

Pärmbild med porträtt på George Berkeley
Pärmbild med porträtt på George Berkeley Bild: Sebastian Bergholm/Yle George Berkeley

Om jag går ut ur mitt rum och ingen ser min säng i det, kan man enligt det här resonemanget inte tala om att sängen existerar. Hur låter det? Kan man verkligen veta att sängen finns kvar om man inte ser den?

Ja, problemet med det här tänkandet var just det, huruvida vi måste säga att tingen slutar existera om ingen förnimmer dem. Det känns inte som om det motsvarar vår vardagliga erfarenhet av världen.

Berkeley tänkte och verkade i ett sammanhang där man inte enkelt kunde gå ut och diskutera Guds icke-vara. Han var dessutom biskop. Hans lösning på problemet är att Gud får agera den som förnimmer allting och garanterar tingen en stabil existens. Det finns alltid Gud som ser sängar och fallande träd. Gud ger oss också våra idéer.

Guds filosofiska roll handlar om filosofernas svårighet att lösa hur ande påverkade materia på den tiden. Gud blir också en nödvändig del av ett filosofiskt och vetenskapligt system.

Naturvetenskap handlade för Berkeley om att tyda de tecken som fanns nerlagda i naturen – det fanns ingen konflikt här.

Att vara skeptisk

Den kanske största brittiska filosofen var skotten David Hume som företrädde skeptikerna, och han undersökte också frågan om kunskap. Att vara skeptisk är att vara ifrågasättande. ”Hur kan du veta att…”

Ett känt exempel som Hume jobbade med var hans kritik av orsak och verkan. Man observerar hur en biljardboll stöter till en annan och ger den fart och riktning. Man ser bollen som kommer med fart och krockar in i den andra bollen som orsak, att den andra bollen sätter iväg som verkan. Enligt Hume så är det endast två händelser i tiden som vi ser. Det är inte en logisk relation som vi uppfattar här – endast en regelbundenhet.

Vi vänjer oss vid världens regelbundenheter och det ger oss en känsla av att saker kommer att ske med en viss nödvändighet,

Det här hänger samman med hur vår vana får oss att dra slutsatser på basis av vår erfarenhet av världen - slutsatser som vi egentligen inte kan dra. Det vi håller för kunskap står enligt honom inte på tillräckligt stabil grund.

Till exempel – hur vet vi nödvändigtvis att solen kommer att gå upp i morgon bara för att den gått upp hittills? Vi har kanske bara sett vita svanar men kan vi säkert säga att alla svanar är vita? Det finns ju svarta svanar!

Fåglar vid vattendrag i Geneve
Svanar finns i Geneve Fåglar vid vattendrag i Geneve Bild: Sebastian Bergholm/Yle fåglar

Humes arbete handlade om att undersöka om vi verkligen når kunskap på empirisk väg. Hans skepticism kom att utmana den tyska filosofen Immanuel Kant, som kom att omvälva filosofin under slutet av 1700-talet.

Men inte heller Hume ansåg att man kan leva ett liv som en fullständig skeptiker. Skepticismen och tvivlet är ändå något som utmanar det filosofiska tänkande än idag, också om vissa skeptiska tankekonstruktioner, som att hävda att vi inte kan veta om solen går upp i morgon, just förblir tankemodeller och saknar relevans i våra vardagliga liv.

Nästa del i serien handlar om tysken Kant och hur jaget rotade sig på allvar i filosofin.

1600-talets filosofi hadlade bland annat om
- att förstå tänkandet och kunskap i ett nytt vetenskapligt sammanhang
- politisk filosofi och att beskriva den grund som samhället och staten vilade på
- en diskussion där olika former av kunskap prövades

Under tiden kan du tillsammans med Lilla O och Molly fördjupa dig i tankar om Descartes:

och Berkeley:

Källor:
Svante Nordin: Filosofins historia
Vår tids filosofi
Orginaltexter och föreläsningsanteckningar

Vetamix

Nyligen publicerat - Vetamix