Hoppa till huvudinnehåll

Colombias fredsavtal godkändes

Demonstranter som stöder fredsprocessen håller upp ett stort plakat med ordet fred under en demonstration i Bogota.
Hundratals människor hade samlats i Bogota för att visa sitt stöd för fredsavtalet. Demonstranter som stöder fredsprocessen håller upp ett stort plakat med ordet fred under en demonstration i Bogota. Bild: EPA/LEONARDO MUNOZ Colombia

Colombias nya fredsavtal har godkänts. Avtalet kom till efter att det ursprungliga avtalet med Farcgerillan föll i en folkomröstning och är en kompromiss mellan kritikerna och gerillans krav.

I Colombia kan det praktiska arbetet med att slutföra den fyra år långa fredsprocessen nu börja efter att också kongressens underhus enhälligt godkände det nya fredsavtalet.

Senaten hade redan godkänt avtalet utan en enda röst emot, efter att kritikerna hade tågat ut i protest.

President Juan Manuel Santos, som fick Nobels fredspris för att ha inlett och pressat igenom fredsförhandlingarna, kallade beslutet historiskt och sade att en ny tidsålder hade inletts i Colombia.

Kompromiss

Det nya avtalet förhandlades snabbt fram efter att det första försöket till ett avtal överraskande fälldes i en folkomröstning.

Omröstningen var nödvändig eftersom avtalet skulle ha innehållit förändringar i grundlagen.

Colombias före detta president talar i senaten.
Alvaro Uribe ledde själv ett försök till en fredsprocess under sin tid som president, men har nu varit bland de skarpaste kritikerna mot processen under Santos. Colombias före detta president talar i senaten. Bild: EPA/MAURICIO DUENAS CASTANEDA Álvaro Uribe,Colombia

Kampen för att fälla det tidigare avtalet leddes av den tidigare presidenten och nuvarande senatorn Alvaro Uribe, som tillsammans med många andra ansåg att avtalet lät eventuella krigsförbrytare komma för lätt undan.

Det nya avtalet har ändrats på 50 punkter för att blidka kritikerna.

Bland annat togs ett förbud mot att utländska domare eller åklagare behandlar brott som Farcmedlemmar eller soldater har begått under kriget bort ur det nya avtalet.

I det nya avtalet slås också fast att Farcs illegalt samlade tillgångar ska användas för att kompensera krigsoffer.

Farc gick ändå inte med på kraven att dess ledare ska ställas inför rätta och deras möjlighet att delta i politiken begränsas.

- Det måste finnas balans mellan fred och rättvisa, men det här avtalet ger total ansvarsfrihet, sade Uribe under den stundvis heta debatten i senaten i tisdags.

Andra senatorer anklagade ändå Uribe för att ställa sig i vägen för fred, varpå Uribe och andra oppositionssenatorer lämnade salen före omröstningen.

Process på sex månader

Då avtalet är godkänt ska en fredsprocess på sex månader nu inledas.

Tanken är att de kring 8 000 Farckrigarna ska samlas på 20 platser på den colombianska landsbygden och överlämna sina vapen till FN-observatörer.

Exakt hur hela processen ska ros i land är ändå något oklart efter att det första avtalet föll i folkomröstningen.

Omröstningen kunde ha godkänt alla villkor i avtalet på en gång. Nu måste de drivas igenom en åt gången om inte landets högsta domstol godkänner att de kan drivas igenom som ett paket.

Ett villkor i avtalet som kan orsaka svårigheter är att de kring 2 000 Farcmedlemmarna som sitter i fängelse för andra brott än krigsbrott ska benådas.

Farc har uppgett att de inte avväpnar sig innan de fängslade medlemmarna släpps, något som kan dra ut på tiden.

En del politiker har befarat att den nu solida koalitionen som stöder fredsprocessen kan smulas sönder om processen drar ut på tiden och stöter på de politiska manövrarna som anses bli oundvikliga inför presidentvalet i Colombia år 2018.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes