Hoppa till huvudinnehåll

Lär dig filosofi: Den universella människan föddes på 1700-talet

Målning av filosofen Kant, ansikte.
Immanuel Kant Målning av filosofen Kant, ansikte. Bild: Public domain Immanuel Kant

Hur kan man veta att moral inte är något godtyckligt, att något är etiskt rätt? På vilket sätt kan man tänka på värdefrågor utan att de blir åsikter? Kan kunskapen räddas från skeptiska invändningar som gör allt osäkert?

I vår samtid så diskuteras det mycket om att diskussionerna i samhället alltmer handlar om vad folk tycker, på bekostnad av vad de vet. Vi lever i en kunskapsmedveten tradition - vi både vet att den vetenskapliga kunskapen och dess påståenden bör hålla kritisk prövning och att vi människor ser på saker på olika sätt i vissa fall.

Att ta ställning till frågor om kunskapens natur och en moralsyn är en av filosofihistoriens stora uppgifter och en diskussion kring de här frågorna har sitt ursprung redan i antiken kan man säga. Den tyska filosofen Immanuel Kant erbjöd en lösning på frågan om kunskapens natur, men också etik som bygger på plikt, under sent 1700-tal då han filosoferade fram en del ståndpunkter som fortfarande är relevanta.

Så hittades den universella människan

Immanuel Kant levde hela sitt liv i Königsberg, idag Kaliningrad. Trots att han levde hela sitt liv i staden är hans filosofi universell – både då han formulerar allmänna morallagar som då han skriver sig ut ur skepticismens utmaningar med sin förnuftsfilosofi.

Bokpärm - jean Jaques Rousseau.
Rousseau Bokpärm - jean Jaques Rousseau. Bild: Sebastian Bergholm/Yle Jean-Jacques Rousseau

Man kan säga att Kants filosofi och den tyska filosofin som följde från honom har sitt frö i den franska tänkaren Jean-Jacques Rousseau – vars filosofi utmanade sin samtids uppfattning om vad det är att vara människa.

Rousseau hittade i sig själv ett jag som var mycket bredare än vad någon tänkt innan honom. Det var ett jag som gällde för alla människor, överallt i världen – oavsett hur det formats av olika samhällen.

Han fann en kännande och empatisk människa; ett främst moraliskt, inte logiskt ”jag”.

Upplysningen

Trots att Kant sällan nämns i i skolböcker som en av de viktigaste filosoferna kring "upplysningen", så formulerade han på 1780-talet ett ofta citerat svar på sin fråga "vad är upplysning". Svaret han gav var: Upplysning är människans utträde ur sin självförvållade omyndighet. Omyndighet är oförmågan att använda sig av sitt förstånd utan någon annans ledning.

Upplysningen som sträckte sig över 1700-talet brukar geografiskt placeras i Frankrike med filosofer som Voltaire, Rousseau och Montesquieu och deras samhälleliga och politiska filosofi i spetsen. Trots det var den en europeisk, kulturell rörelse och det reflektioner kring förnuftet som Kant ägnade sig åt kan man se tydliga avtryck av i filosofin fortfarande.

Kant och kunskap

Det revolutionerande i Kants kunskapsteori handlar om att filosofin dittills försökt formulera kunskap utgående från objektet, från hur världen och tingen är. Men Kant satte människan i centrum. Vårt förnuft och dess kategorier är det som formar världen och kunskapen, menade han. Tid, rum och orsak och verkan är exempel på förnuftskategorier - man kan säga att de är genom dem som våra förnuft formar världen för oss.

Hur världen är i sig, hur tinget i sig egentligen är, kan vi inte veta något om. Men det vi kan veta något om är hur vår erfarenhet av världen ser ut och måste beskrivas.

Kant undersöker vår kunskaps gränser och man kan se en likhet i hur den unga filosofen Ludwig Wittgenstein kring 1920-talet konstaterade att språkets gränser är världens gränser – kanske har du hört M.A, Numminen sjunga Wittgensteins "wovon man nicht sprechen kann, darüber muss man zweigen/ vad man icke kan tala om, därom måste man tiga"?

M.A. Numminen uppträder iklädd kanindräkt år 2004.
Numminen och Pedro Hietanen M.A. Numminen uppträder iklädd kanindräkt år 2004. Bild: Wikimedia Commons, Tuomas Luukkonen ma numminen

Att tala om ett vetande bortom språket var inte meningsfullt enligt Wittgenstein. Att tala om kunskap bortom Kants kategorier är att missförstå honom eller inte hålla med honom.

Kant brottades med frågan om hur förhålla sig till den kunskap vi har: vi får den både genom sinnena och genom förnuftet.

Kant tänkte sig fram till en position om vår kunskap som skulle hålla för skeptiska angrepp. Han formulerade en kunskap om, eller bortom, kunskapen.

Vad kan vi veta?

Vad tinget i sig, bortom oss är, kan vi inte veta och det är heller inte meningsfullt att tala om det i andra termer. Kausalitet, alltså orsak och verkan, är ytterligare en kategori som är nödvändig för vår kunskap. Då david Hume ifrågasatte att vi kan se en orsak och en verkan i två krockande biljardbollar, att vi bara ser två skeenden som följer på varandra, så innebär Kants lösning att man svänger på steken totalt.

Det är våra förnuft, så som vi är funtade, som blir villkoren för vår erfarenhet – inte något ute i världen som vi bara registrerar.

Vår erfarenhet är ”underkastad” tid, rum och kausalitet och är inte i konflikt med den klassiska fysiken till exempel.

Sålunda existera lika såväl yttre ting, som att jag själv existerar, och det bäggedera på mitt självmedvetandes omedelbara vittnesbörd― Kant i Kritik av rena förnuftet

Kants filosofi söker sig alltså bortom vår erfarenhetsvärld, samtidigt som han vill undvika att hamna i metafysiskt spekulerande.

Då hans teoretiska förnuft handlar om vår kunskap så handlar hans praktiska förnuft om våra seder och moral.

Grafitti av Immanuel Kant
Kant grafitti i Tjeckien Grafitti av Immanuel Kant Bild: Public domain Immanuel Kant

En universell moral

Kant myntar ett begrepp, det kategoriska imperiativet, där han tänker sig fram till handlingar som är önskvärda. Det är en liten bok som börjar med att han sätter plikten i centrum för den. Hur ska vi förstå våra plikter?

Kant ser en god handling som en som handlar om att vi gör det av plikt. Människan skall inte handla på basis av känslor eller vilja att vara god utan istället fritt. Pliktetiken är fortfarande en viktig del av moralfilosofi.

Kant var också en upplysningstänkare och människans frihet, autonomi, är central för hans moralförståelse.

Det moraliska förnuftet handlar om att inse att en handling är det rätta. Hur gör man det?

Det kategoriska imperativet handlar om att fråga sig om ens handling kan upphöjas som allmän morallag – om det till exempel gäller i alla situationer att inte tala osanning.

Kan man upphöja det att inte ljuga som allmän moralprincip?

Frimärke av Immanuel Kant
Kant på frimärke Frimärke av Immanuel Kant Bild: Public domain Immanuel Kant

För Kant skulle det inte vara rätt att välja att tala osanning för att rädda sig ur en oskyldig knipa. Också om man kan förstå att man i ett visst fall väljer att tala osanning för att klara sig ur en knipa förstår man, om man tänker på saken, att lögnen inte är en fungerande princip för moralen. Därför måste man sluta sig till att man inte bör ljuga också i situationer som kanske kunde rädda ens eget skinn.

Om talandet av sanning kan ses som något som gäller allmänt och i alla tider så skall man välja att göra det.

Det är icke möjligt att tänka sig någonting i hela världen...som utan inskränkning skulle kunna anses vara gott utom en god vilja― Kant i Grundläggning av sedernas metafysik

Kant talade också om att behandla varje människa såsom tillhörandes ”ändamålens rike”, att inte behandla en annan människa som ett medel utan som värdefull i sig.

Den förnuftiga människan har rätt att bli behandlad som en sådan.

Foto från järki ja tunteet
Förnuft och känsla gestaltat på teater Foto från järki ja tunteet Bild: Charlotte Estman-Wennström järki ja tunteet

Utan frihet, ingen etik

För att ro i land ett sådant moraltänkande så måste man utgå från att människan är fri, har en vilja, kunna välja. För att göra vår plikt måste vi kunna göra vår plikt.

Hur kan då Kant som talar för kunskap som håller ro i land med att utgå från att vi är fria? För att ge mening åt våra moralbegrepp måste vi utgå från begrepp som Gud, frihet och den odödliga själen för att göra moralen möjlig.

Att Kant slungas mellan två världar, nödvändighetens och frihetens, det han talar om i sin kunskapsteori och det han talar om i sin moralfilosofi, innebar att Kant ingalunda satte punkt för den tyska förnufts och handlingsfilosofin – istället kom han att följas av otaliga tänkare vars roll blev stor i den västerländska filosofin: Fichte som satte handlingen i centrum, Schelling och Hegel vars dialektiska arv syns i politiken ännu idag och Schopenhauer och Nietzsche som verkligen blev kulturgestalter som lästes och uppskattades stort.

Nietzsche plockades dessutom upp av nazismen – mer om det i nästa del av den här artikelserien.

Kants filosofi
- kretsar kring förnuftet och försöker säkerställa kunskapen
- vill ge en förståelse för moralen och människans frihet som inte är godtycklig
- blev början på "jagets" världserövning
Lilla O och Molly har också stiftat bekantskap med "tinget i sig":

Vetamix

Nyligen publicerat - Vetamix