Hoppa till huvudinnehåll

Asylsökande på prao: Känns som om man lever igen då man träffar folk

Asylsökande praktikanter vid Prisma i Kyrkslätt.
Mojtaba Toof, Abbas Toof och Zia Rahimi har arbetat som praktikanter vid Prisma i två veckor. Asylsökande praktikanter vid Prisma i Kyrkslätt. Bild: Niklas Evers Prisma,praktikanter,asylsökande (process)

Över 400 asylsökande har erbjudits korta praktikperioder inom flera olika branscher i år. Nästa år väntas ännu fler få praoplats, men deras chanser att få anställning är inte stora.

- Jag lägger in grejerna i rätt hyllor och om någon behöver hjälp med att hitta en produkt försöker jag hjälpa.

Abbas Toof från Iran står och radar kattmatskonserver i hyllkorridor 45 i Kyrkslätts Prismabutik.

Han har tillsammans med sin bror Mojtaba Toof och afghanen Zia Rahimi avklarat drygt hälften av den tre veckor långa praktiken vid butiken.

- Det har varit bra! Jag har fått kommunicera med folk. Jag behöver någonting som håller mig aktiv, säger han.

Abbas Toof, asylsökande praktikant vid Prisma i Kyrkslätt.
Abbas Toof, 29 år från Iran. Abbas Toof, asylsökande praktikant vid Prisma i Kyrkslätt. Bild: Niklas Evers asylsökande,praktikanter,asylsökande,Kyrkslätt

Abbas Toof är en av cirka 400 asylsökanden som i år erbjudits praktikplats via Röda Korset, och tagit vara på chansen. Tanken är att asylsökande genom att bekanta sig med finländska arbetsplatser både integreras smidigare och har större chanser att hitta ett jobb.

Jobbar under hot om avvisning

De tre aspirerande nyfinländarna bor alla på flyktingförläggningen i Evitskog i Kyrkslätt, som har varit aktiv i Röda Korsets prao-projekt.

Att komma bort från flyktingförläggningen är en lättnad.

- Vi bara äter och sover på förläggningen, vi har inte fått arbeta på länge. Det är bra för oss att ha någonting att göra. säger Rahimi.

Zia Rahimi, asylsökande praktikant vid Prisma i Kyrkslätt.
Zia Rahimi, 26 år från Afghanistan. Zia Rahimi, asylsökande praktikant vid Prisma i Kyrkslätt. Bild: Niklas Evers asylsökande i evitskog,praktikanter,Prisma,Evitskog

Hela 40 av de 400 asylsökanden som fått praktikplats kommer från förläggningen i Evitskog. Och de har alla arbetat på Prisma i Kyrkslätt.

- Vår förläggning ligger långt från staden. Det är som ett fängelse då man inte träffar nya människor. Här känns det som om man lever igen då man ser och talar med folk, säger Mojtaba Toof.

På väg ner till lunchrummet, som ligger i butikens källare, berättar bröderna Toof att de kom till Finland för 11 månader sedan. I somras fick de avslag på sina asylansökningar, överklagade och nu väntar de på besked från Helsingfors förvaltningsdomstol.

Att Finland redan en gång sagt nej till att integrera dem i samhället verkar ändå inte ha dragit ner på brödernas motivation att lära sig språket och jobba gratis inom handeln. Snarare tvärtom.

- Jag tycker att det är vår plikt att göra någonting för landet eftersom vi blev räddade då vi kom hit och vårt liv var i fara. Nu har vi både frihet och säkerhet, så vi jobbar gärna gratis, säger Mojtaba Toof.

Mojtaba Toof, asylsökande praoelev i Kyrkslätts Prisma.
Mojtaba Toof, 27 år från Iran. Mojtaba Toof, asylsökande praoelev i Kyrkslätts Prisma. Bild: Niklas Evers Prisma,asylsökande,praktikanter,mojtaba toof,Evitskog

Zia Rihami kom till Finland för ett år sedan, tidigare än bröderna Toof, men har ännu inte fått något besked om hur det blir med asylen.

Tidigare IT-specialist vill nu förändra bilden av flyktingar

Några stora förhoppningar om att inom en snar framtid få ett jobb i Finland har asylsökandena inte.

Abbas Toof, som har en magisterexamen i bagaget och tidigare arbetat som nätverksspecialist på Volvo i Iran, säger att han helst skulle jobba inom social-och hälsovården om han skulle få chansen.

- Jag skulle vilja göra någonting för människor, inte företag. Till exempel hjälpa åldringar, sjuka eller föräldralösa barn.

Abbas säger att han vill förändra synen på flyktingar i Finland. Han och hans vänner har stött på många fördomar i sitt nya land och är gång på gång tvungna att förklara sig.

“Iran har inte terrorister, vi har turister” är en av standardfraserna Abbas fått upprepa flera gånger.

- Vissa tror att vi är ovilliga att anpassa oss till det nya landet och den nya kulturen. Men jag vill anpassa mig. Vi kom inte från Mars, utan från ett annat land, som Finland.

I butiken i Kyrkslätt verkar mottagandet ändå vara gott. De kunder som Yle Nyheter talar med säger att de inte reagerat på att det är asylsökande som gör praktik vid butiken och att de välkomnar idén.

Tarja Poikkeus, arbetsledningschef på Prisma i Kyrkslätt.
Tarja Poikkeus. Tarja Poikkeus, arbetsledningschef på Prisma i Kyrkslätt. Bild: Niklas Evers tarja poikkeus,Prisma

- Vi har egentligen inte fått någon respons alls av kunderna, vilket oftast betyder att de är nöjda, säger Tarja Poikkeus, kundbetjäningschef på Prisma i Kyrkslätt.

Små chanser att få jobb

Röda Korsets integrationsprojekt har fått god respons både av asylsökandena, arbetsgivarna och flyktingförläggningarna.

Asylpraon har belönats med diplomet Kotoutumisen hyvä käytäntö av Arbets- och näringsministeriet, trots att projektet inte ännu kommit igång i hela landet.

Som integrationsmetod verkar praoplatserna vara effektiva men det är få asylsökanden som kan erbjudas en anställning efter praktiken, även om viljan att arbeta är stor.

- Största delen har varit jätteivriga och trivts bra. Flera har frågat om de får bli kvar här på jobb, säger Poikkeus.

Har ni möjlighet att anställa asylsökanden som varit på prao hos er?

- Tyvärr är det i vår bransch svårt att anställa asylsökanden på grund av språket. När de inte pratar finska eller svenska har vi tyvärr väldigt lite jobb att erbjuda.

Enligt Poikkeus måste språkkunskaperna inte vara perfekta, men för att få jobb i en butik måste arbetstagaren kunna kommunicera på finska.

Abbas Toof har under sina två praoveckor mest jobbat med att rada produkter i hyllorna, hjälpt till vid flaskinsamlingen och hållit rent i butiken. Också han säger att språket är den största utmaningen.

- Folk här är mycket vänliga och försöker ofta tala engelska med oss. Om jag inte hittar vad de behöver får jag fråga någon annan om de kan hjälpa kunderna. Men om man inte kan deras språk kan man inte kommunicera, det är mitt största problem just nu.

Enligt Röda Korsets arbetslivskoordinator Juhana Päivärinta är det också språket som till stor del avgör vilka företag Röda Korset samarbetar med och vilka uppgifter de kan erbjuda till asylsökanden.

- Mest handlar det om olika typer av kroppsarbete, eller uppgifter som inte kräver så mycket kommunikation. Många får praoplats inom handeln, byggbranschen eller fastighetsunderhåll. Några expertuppgifter, till exempel jobb på bibliotek, har vi kunnat erbjuda men de är tillsvidare få.

Läs också