Hoppa till huvudinnehåll

Nytt vattenreningsverk ska trygga vattentillgången i skärgården

Brunnen vid vattenreningsverket i Vikom i Nagu.
Serviceman Trygve Dahlström och stadsingenjör Manne Carla vid brunnen som funnits i Vikom sedan 1980-talet. Brunnen vid vattenreningsverket i Vikom i Nagu. Bild: Yle/Johanna Ventus Brunn,vatten,vattenreningsverket i vikom i nagu

I Vikom har ett nytt vattenreningsverk provkörts under hösten och nu är produktionen igång. Verket kan producera vatten till hela Nagu centrum och betyder också en extra säkerhet för Korpoborna om vattenläget där skulle bli sämre igen.

Till vänster om Skärgårdsvägen strax före avfarten mot Kirjais finns nu ett litet rött hus i Vikom. Från utsidan syns inget speciellt, men inne i huset, som i själva verket är ett vattenreningsverk, finns kapacitet nog att förse hela Nagu centrum med vatten om något skulle hända med vattenreningsverket i Finby.

Vattenreningsverket i Vikom.
Det nya vattenreningsverket finns i Vikom. Vattenreningsverket i Vikom. Bild: Yle/Johanna Ventus Nagu,vattenreningsverk i vikom

Från råvattenbrunn till jonbyteskolonner

Historien bakom vattenverket i Vikom går tillbaka ändå till 1970-talet. Då var all vattenförsörjning i Nagu baserad på borrbrunnar i centrum.

I slutet av 70-talet började man planera att bygga en råvattenbrunn och efter vattenprov i Finby och Vikom valde man att år 1980 bygga den första råvattenbrunnen i Nagu i Vikom och byggde samtidigt vattenledningen från Vikom till Kyrkbacken. De senaste tio åren är det ändå Finby vattenverk som försett Naguborna med vatten.

- En ovanligt torr sommar på 90-talet tog vattnet nästan slut. Folk spenderade mer vatten på den tiden då man inte hade lika vattensnåla kranar och duschar. Så 1994 byggdes en brunn också i Finby och vattenledning från Finby till Kyrkbacken. Efter att vattenverket där stod klart år 2005 har vi tappat nästan allt vatten därifrån, berättar serviceman Trygve Dahlström.

Men inte heller nu ville vattnet räcka till under sommaren och högsäsongen och ett par år efter kommunsammanslagningen fanns det planer på att bygga en kopia av Finby vattenreningsverk i Vikom, men planerna ansågs då för dyra och skrotades.

Tills nu då det nya vattenreningsverket står klart på samma plats som råvattenbrunnen byggdes för 36 år sedan. Investeringskostnaden för det nu byggda vattenverket i Vikom är dock bara ungefär en sjättedel av det som planerades efter kommunsammanslagningen.

Renar vattnet från mangan och järn

Området har sanerats och under året har det levererats tonvis med sand till Vikom eftersom grundvattnet var uppe vid ytan vilket inte är bra då vattnet ska användas som drickvatten. På våren levererades själva byggnaden och under hösten har man testkört verket. Ännu fattas ett staket runt vattenreningsverket och några kontrollskärmar inne i huset, men det mesta börjar vara på plats och produktionen är nu igång.

- I två veckor har vi kunnat leverera dricksvatten till vattennätet i Nagu härifrån. Just nu kommer ungefär fem procent av vattnet i Nagu härifrån, berättar stadsingenjör Manne Carla.

Vattenreningsverket i Vikom.
Två jonbyteskolonner filtrerar bort mangan och järn från vattnet. Vattenreningsverket i Vikom. Bild: Yle/Johanna Ventus vattenreningsverk i vikom,Nagu

Inne i verket finns två blå jonbyteskolonner som filtrerar bort mangan och järn från vattnet. Och det behövs, för de senaste proverna visade att järnhalten i vattnet är 2700 mikrogram per liter då rekommendationen är maximalt 200 mikrogram järn per liter.

Också manganhalten reduceras från 150 mikrogram per liter i råvattnet till mindre än fem mikrogram. Gränsen ligger på maximalt 50 mikrogram mangan per liter. Så här långt har allt gått enligt planerna, konstaterar Trygve Dahlström.

- Testkörningen gick som det skulle och nu är produktionen igång. Ännu saknas fjärrövervakning vilket betyder att jag måste vara här på plats för att övervaka, men det systemet borde anlända nästa månad, säger Dahlström.

”Två vattenverk är bättre än ett”

Stadsingenjör Manne Carla är glad att produktionen är i gång eftersom det betyder att säkerheten då det gäller vattenförsörjningen i skärgården blir bättre.

- Att man på det här viset inte enbart är beroende av Finby har stor betydelse. Om det skulle hända något i Finby, att vattnet skulle ta slut eller bli kontaminerat så kan verket här i Vikom förse hela Nagu centrum med vatten. Det är en stor säkerhet, säger Carla.

Det nya vattenreningsverket i Nagu är en god nyhet också för Korpoborna där vattensituationen stundvis varit minst sagt utmanande.

- Då vattnet tog slut i Korpo år 2013 hämtade vi vatten från Nagu. Att här nu finns två verk ökar säkerheten också i Korpo om det skulle hända igen, säger Carla.

Då det gäller tillgången på vatten är läget i Nagu betydligt bättre än i Korpo även om vattennivån just nu är låg överallt berättar Trygve Dahlström som kan följa med läget på sin dator i Finby.

- Nivån i Nagu är nu 25 centimeter lägre än för ett år sedan. Det betyder att det finns ungefär tre meter vatten kvar innan pumparna går torra. Här i Vikom har vi ungefär fyra och en halv meter vatten i brunnen. Men vi har varit nere på den här nivån tidigare och vattnet räcker till. För två veckor sedan började det stiga igen så det är inga problem.

Serviceman Tryggve Dahlström kontrollerar råvattenbrunnen i Vikom.
Serviceman Trygve Dahlström har koll på hur mycket vatten det finns i brunnen. Serviceman Tryggve Dahlström kontrollerar råvattenbrunnen i Vikom. Bild: Yle/Johanna Ventus Brunn,vikom,Nagu

I Korpo ser däremot marginalerna sämre ut.

- Om vi här i Nagu talar om meter i brunnarna talar vi i Korpo om tiotals centimeter, säger Carla.

Jonbyteskolonner på väg också till Korpo

I Korpo är också vattenverket i Rosklax i akut behov av reparationer. I augusti var verket tvunget att stänga på grund av förhöjda järnhalter i grundvattnet. Järnet i det utgående hushållsvattnet låg då tidvis på cirka 500 mikrogram per liter vilket är 300 mikrogram mer än rekommendationen.

Därför produceras nu hushållsvattnet i Korpo från havsvatten som renas vid osmosanläggningen i Verkan.

Så kommer det att se ut i alla fall fram till jul om inte isen lägger sig före det i Verkan viken. Då ska vattenverket i Rosklax igen kunna producera hushållsvatten eftersom staden beställt två jonbyteskolonner för att minska järnmängden på samma sätt som i Vikom. Kostnaden ligger på totalt 70 000 euro.

- Det kommer att bli billigare att installera jonbyteskolonnerna i Korpo än det blev här i Nagu. Där finns en färdig byggnad och det är bara de tekniska komponenterna som kostar. Här i Vikom kostade också bygget av huset och saneringen av området.

Anläggningen i Vikom beräknas kosta cirka 150 000 euro och summan inkluderar då bland annat fjärrstyrning som ännu inte är levererad.

Manne Carla lyfter fram att osmosanläggningen i Korpo har fungerat bra och att man är mycket nöjd med anläggningen i Verkan. Men det betyder inte att man kan strunta i investeringen i Rosklax.

- Vi har begränsade mängder vatten i både Rosklax och Verkan. Anläggningen i Verkan är bättre med tanke på tillgången till grundvatten och sjövatten men vi har senast under 2011 investerat stora pengar i en ny bassäng i Rosklax och de kan vi inte kasta bort. Dessutom är det också i Korpo en säkerhet att ha två vattenreningsverk istället för ett.

Manne Carla är stadsingenjör i Pargas stad.
Manne Carla är glad att det nu finns två vattenreningsverk i Nagu som en säkerhet i fall något skulle hända. Manne Carla är stadsingenjör i Pargas stad. Bild: Yle/Johanna Ventus manne carla stadsingenjör i pargas,vatten

Höjda vattenavgifter att vänta

Investeringarna kommer inte gratis. Miljönämnden föreslog nyligen att grundavgiften för hushållsvatten i skärgårdsdelarna. Avgifterna skulle höjas med 78 euro i året i Nagu, Korpo och Houtskär.

I Pargas skulle prishöjningen bli 18 euro per år. Stadsstyrelsen valde istället att föreslå att grundavgifterna för avloppsvatten höjs i hela staden med 2.00 euro per månad. Fullmäktige kommer att ta ställning till prishöjningen på sitt budgetmöte i december.

Enligt Carla är prishöjningarna motiverade med tanke på de stora investeringar som gjorts de senaste åren i skärgårdens vatten- och avloppsnät, som t.ex. bygget i Vikom och nu förbättringen av vattenverket i Rosklax.

- Investeringsnivån för Pargas vattentjänstverk har legat på 1,7 miljoner euro i året under de senaste åren. Nästa år ligger investeringarna på 1,1 miljoner men från och med år 2018 borde investeringarna hamna under miljonstrecket. För att klara av avskrivningarna som uppstår av investeringarna utan allt för stora förluster i resultaträkningen, kommer vi bli tvungna att höja grundavgifterna.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland