Hoppa till huvudinnehåll

”Depression är det allvarligaste hotet mot en god ålderdom”

Yngve Gustafson
Yngve Gustafson säger att många äldre känner sig diskriminerade och att ingen lyssnar. Yngve Gustafson Bild: Yle/Roger Källman yngve gustafson

Forskaren Yngve Gustafson menar att hoten mot det goda åldrandet har blivit allt fler och allt större. I Sverige är depression är den största folksjukdomen och andelen som drabbas av depression har ökat med 70 procent de senaste 20 åren.

Orsaken till att så många äldre drabbas av depressioner handlar enligt Yngve Gustafson som är professor vid Umeå universitet om hur äldre bemöts, hur de upplever att de blir värderade i samhället. Många äldre känner sig diskriminerade och att ingen lyssnar på dem. Politiker uttrycker att den åldrande befolkningen är ett bekymmer, sjukvården upplever de multisjuka åldringarna som en belastning.

- De senaste 50 åren har vi sett utvecklingen att ju längre vi lever desto mer sjukdomar drabbas vi av. En del politiker tror att om vi lever friska tillräckligt länge kommer vi att dö ganska snabbt, men det stämmer inte. Åren med stora vårdbehov har också ökat, säger Gustafson.

Man har kartlagt hjärtopererade patienter som överelever operationen och lever många år efter den. Enligt Gustafson ökar risken att de insjuknar i demens för varje år de lever.

- Ju bättre vi blir på att behandla olika sjukdomar desto fler människor får leva, men drabbas av minnessjukdomar.

En fjärdedel av alla över 85 år har förlorat minst ett vuxet barn.

Äldre på båda sidor Kvarken

Gustafson har varit med i det tvärvetenskapliga samarbetsprojektet Gerda Botnia. Projektet har fokus på äldres livsvillkor och huvudsyftet är att genom forskning och utveckling få en kunskap om vad ett gott åldrande och gott liv för äldre människor innebär.

- Genom Gerda undersökningen vet vi att de här mycket gamla människorna i genomsnitt drabbas av fem svåra livshändelser på en femårsperiod. Det kan vara att förlora en maka eller make, drabbas av en stroke, tappa körkortet, förlora synen eller hörseln eller att inte kunna bo kvar hemma. När du åldras och drabbas av sjukdomar så är det en lång rad andra förluster som också följer med. En fjärdedel av alla över 85 år har förlorat minst ett vuxet barn. Sådana händelser leder ofta till en livslång depression.

I Gerda projektet har man kunnat se att det är skillnad i hälsa mellan de äldre i Sverige och Finland.

- Framför allt den finskspråkiga befolkningen verkar ha tydligt sämre hälsa och levnadsvillkor. De äldre i Finland har sämre munhälsa än i Sverige, de har hälften så många egna tänder kvar. Munhälsa är starkt kopplat till sämre ekonomisk situation och lägre utbildning. De vi studerar har ju vuxit upp under krigen och de har haft en tuff uppväxt och den förebyggande tandvården har varit väldigt dålig.

Eventuella planer för framtiden avslöjar också hur en äldre person mår.

- Bland de finskspråkiga som var med i undersökning var det nästan ingen som hade planer för framtiden. Jag misstänker att alla krigserfarenheterna kan ha stor betydelse och förklara en del av skillnader mellan Västerbotten och Österbotten.

För att hjälpa och stöda deprimerade åldringar krävs det både sociala och psykologiska insatser. Gustafson nämner också att många äldre är allvarligt undernärda, han säger att 75 000 människor svälter ihjäl i Sverige.

- Näringsbrist leder också till depression, nedsatt immunförsvar och allvarliga infektioner.

Många övermedicineras utan läkarkontakt

Många äldre övermedicineras. Gustafson nämner att användningen av morfinplåster har ökat speciellt hos gamla som har svårt att tåla plåstren.

- Sätter man på ett morfinplåster på en demenssjuk så är det väldigt få som lever efter två veckor på grund av de allvarliga biverkningarna som preparatet har.

Gustafson har varit med i flera tv-serier, den senaste är SVT:s dokumentärserie "Sveriges bästa äldreboende".

- Det har lett till att jag har hundratals kontakter varje dygn från förtvivlade anhöriga som beskriver vården av deras dementa föräldrar som upplevs som ganska besvärliga och användningen av plåstren som gör att man ganska snabbt blir av med dem.

Gustafson berättar att man i vården av äldre oftast medicinerar symtomen utan att ta reda på orsaken och försöka bota den.

- Många gånger undersöker läkaren inte ens patienten som hen ordinerar morfinplåster till utan ordinerar per telefon. Många läkare bryter mot läkaretiken, man får inte göra så.

Inte 17 skulle vi väl lämna små barn ensamma hemma?

Målet att så många äldre som möjligt ska bo hemma så länge som möjligt tycker Gustafson gör att de äldre blir fångar i sina egna hem med ensamhet och depression som följd.

- Bristen på kontinuitet inom hemtjänsten gör att du aldrig får några personliga relationer till personalen. Man offrar en del av de demenssjuka för de klarar inte av att bo ensamma hemma.

Gustafson jämför en demenssjuk med en tvååring som kan företa sig en massa på egen hand utan att förstå riskerna.

- Inte 17 skulle vi väl lämna små barn ensamma hemma? Det tycker jag att myndigheterna som vill att 96 procent ska bo hemma ska fundera på.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten