Hoppa till huvudinnehåll

Inför självständighetsdagen: Kvinnor vill försvara landet utan vapen

Kvinna i lottadräkt med medaljer
Grethel Nyman har burit med sig minnen från tiden som lotta genom hela livet. Kvinna i lottadräkt med medaljer vasa,Lotta Svärd-organisationen

Knappt 400 kvinnor väljer årligen att göra värnplikt i vårt land. Det här är bara en liten andel av alla 12.000 beväringar. Ändå är försvarsviljan hög hos kvinnor.

Även om det militära inte lockar, kan många kvinnor tänka sig att ställa upp för försvaret på andra sätt.
Så var det redan när kriget var en verklighet.

Grethel Nyman blev lotta redan som 16-åring, ett år tidigare än den officiella åldersgränsen tillät. Det krävde envishet och målmedvetenhet.

Det var på midsommaraftonen 1940 när Grethel gick förbi Svenska lycéet i Vasa, som hon bestämde sig för att hjälpa konkret. Efter kurs för sanitetslottor behövdes hon genast. Det hade varit storanfall på Karelska näset och tågen med sårade rullade in i en strid ström.

- Man hjälpte sjuksköterskorna med bäddning och serverade te på morgonen.

Förutom inom sjukvården jobbade lottorna bland annat som sanitärer, telefonister, kontorister och skötte kantiner. Totalt deltog omkring 200.000 kvinnor i verksamheten.

Jag var där mellan sju och nio på morgonen och kom tillbaka efter jobbet klockan fem. Sedan var jag där tills kvällspasset var slut klockan nio.― Grethel Nyman om tiden som lotta

Arbetet som lotta gjordes jämsides med det egna arbetet,

- Jag var där mellan sju och nio på morgonen och kom tillbaka efter jobbet klockan fem. Sedan var jag där tills kvällspasset var slut klockan nio. När jag inte hade mitt avlönade jobb på semestern och veckosluten hade jag fulla arbetsdagar som lotta.

Minnena har följt med hela livet

Kaffekoppar och en kaffekanna samt en servett med Lotta Svärd-emblem. Äldre kvinnor syns i bakgrunden.
Lotta Svärd-rörelsen verkade i hela landet. Kaffekoppar och en kaffekanna samt en servett med Lotta Svärd-emblem. Äldre kvinnor syns i bakgrunden. Bild: Yle/ Pia Santonen lottarörelsen,Ekenäs

Grethel Nyman har hela livet burit med sig minnen av amputerade beväringar med krossade framtidsdrömmar och hemvändande krigsbarn som var ångestfyllda och livrädda för att återförenas med sina biologiska familjer efter många år i Sverige.

Ändå ryms också många trevliga minnen från tiden som lotta med.

Trots eländet var många hurtiga och skojiga och ställde till med sina spratt och annat roligt.

- Trots eländet var många hurtiga och skojiga och ställde till med sina spratt och annat roligt, säger hon.

Grethel var aktiv lotta ända till krigsslutet i september 1944. Efter det förbjöds Lotta Svärd-organisationen. Alla spår av organisationen måste utplånas. Allt från dräkter och utmärkelser till dokument skulle förstöras.

Grethel och många med henne sparade ändå en del.

- Man gömde dem helt enkelt, säger hon. Vi ville att nånting skulle bli kvar så vi placerade ut märken och sånt i olika lådor. Samtidigt var vi vettskrämda att det skulle bli undersökningar och bli fast.

Försvarsvilja och ledarskapsutbildningen lockar

Mellan åren 1944 och 1995 var kvinnorna helt utestängda från försvaret i alla dess former. Efter att armén öppnades för frivillig militärtjänstgöring för kvinnor har omkring 7000 kvinnor ryckt in.

På finlandssvenskt håll är det Nylands brigad i Dragsvik i Raseborg som oftast gäller också för de kvinnliga beväringarna.
Omkring 20 kvinnor av totalt cirka 1300 beväringar rycker in här årligen.

Daniela Wollstén och Laura Ylén i matsalen vid Nylands brigad.
Daniela Wollstén (tv.) och Laura Ylén delar vardagen på Nylands brigad. Daniela Wollstén och Laura Ylén i matsalen vid Nylands brigad. Bild: Yle/ Anna Savonius Matsal,Nylands brigad,laura ylén

För Daniela Wollstén som är underofficerselev var det en självklarhet att rycka in.

- Killarna måste ju göra något för det här landet och därför måste kvinnorna också ha nån del att bära, säger hon. Jag är här för att jag tycker att alla kvinnor i den här åldern behöver göra nånting för försvaret. Det behöver inte vara vapentjänst, men någonting.

Underofficerseleven Laura Ylén betonar försvarsviljans betydelse.

- Försvarsviljan är ju helt central för ett land. Annars är det ju fritt fram för andra att bara marschera in och ta allting, säger hon.

Försvarsviljan är ju helt central för ett land. Annars är det ju fritt fram för andra att bara marschera in och ta allting.― Laura Ylén

Förutom försvarsviljan lockade arméns ledarskapsutbildning.

- Jag vill ha den här utbildningen, säger Laura.

Kvinnlig miitärtjänst kräver solidaritet

Finland står inför sin 99. självständighetsdag. För underofficerseleverna är det en speciell dag.

- Alltid när självständighetsdagen kommer känner jag att en liten låga börjar brinna inom mig., säger Daniela Wollstén. Försvarsvilja är ett ämne som är lite undangömt i det civila. Här märker man att det är ett tema som borde diskuteras mera. Det finns försvarsvilliga unga och det kommer alltid att vara så.

Henrika Backlund är kaptenlöjtnant och tjänstgör vid Nylands brigad.
Kaptenlöjtnanten Henrika Backlund vill ta hand om kvinnorna som rycker in. Henrika Backlund är kaptenlöjtnant och tjänstgör vid Nylands brigad. Bild: Yle/ Anna Savonius henrika backlund,Kaptenlöjtnant,Nylands brigad

Under de drygt 20 år som försvaret har varit öppet för kvinnor har en del avancerat.

Kaptenlöjtnanten Henrika Backlund är en av dem. Hon betonar vikten av kvinnorna i armén håller ihop.

- Man måste vara solidarisk kvinnor emellan och stöda varann, oberoende av militärgrad, befäl eller beväring, säger hon. Det är min skyldighet som äldre militärperson att stöda och hjälpa kvinnor som gör sin militärtjänstgöring.

Det är min skyldighet som äldre militärperson att stöda och hjälpa kvinnor som gör sin militärtjänstgöring.― Henrika Backlund

I praktiken är Finlands armé ändå fortfarande mycket manlig både vad gäller utrustning och utbildning. Detta trots att det numera finns faciliteter för kvinnor, skilda omklädningsrum och toaletter samt bland annat skilda gränser i fysiska test.

- Jag hävdar att det inte finns något som vi kallar kvinnligt ledarskap utan alla leder utgående från sin individuella färdighet. Man ska inte göra skillnad på kön här, slår Henrika Backlund fast.

Henrika Backlund på löpmatta i idrottshuset vid Nylands brigad.
God fysik är avgörande om man ska klara sig inom det militära. Henrika Backlund tränar ofta och hårt Henrika Backlund på löpmatta i idrottshuset vid Nylands brigad. Bild: Yle/ Anna Savonius henrika backlund,Kaptenlöjtnant,Nylands brigad

Också i militären förbereder man sig för Finlands 100-årsjubileum och tankarna kring självständighetstiden är många.

- Ju äldre jag blir desto mer börjar jag uppskatta det tidigare generationer har byggt upp, ett fritt land med ren natur, möjlighet till utbildning och en känsla av vara trygg, säger Henrika Backlund. Det kanske jag inte förstod att uppskatta när jag var yngre. Nu år för år uppskattar jag det mer och mer. Jag vill också själv arbeta för att nästa generation ska ha möjlighet till det här.

Nej till värnplikt, men ja till försvar

Michaela Salminen är bagare i Åbo. Hon funderade en tid på att rycka in, men ändrade sig.

- Jag tycker att armén borde vara frivilligt för båda. Då skulle flera intresserade rycka in. Det skulle också vara lättare för män som inte vill göra armétjänst att komma undan, säger hon.

Surdegsbagare Michaela Salminen
- Kvinnor kan lika mycket som män, slår Michaela Salminen fast. Surdegsbagare Michaela Salminen Bild: Yle/Maud Stolpe michaela salminen

Trots att det inte blev armén för Michaela, är hon fortfarande beredd att göra sitt för landet om en kris skulle uppstå.

- Jag skulle nog fortsätta att baka bröd, säger hon. Mjöl och vatten finns det säkert tillgång till. Jag skulle baka bröd åt folket så att det skulle finnas mat att äta.

Jag skulle baka bröd åt folket så att det skulle finnas mat att äta.― Michaela Salminen

Camilla Rautanen är hälsovårdare och mödrarådgivare i Pargas. Hon tycker det är bra med allmän värnplikt för män och frivillighet för kvinnor. Frivillighet för alla kan leda till brist på manskap. Hon flaggar ändå för flera kvinnor i det militära.

- Är det tillräckligt många karlar på ett ställe så ställer det till problem och är det för många kvinnor så ställer det till problem, säger hon. En jämn blandning skulle vara det bästa.

Hälsovårdare Camilla Rautanen i mödrarådgivningen i Pargas
Camilla Rautanen talar för en i huvudsak manlig armé. Hälsovårdare Camilla Rautanen i mödrarådgivningen i Pargas Bild: Yle/Maud Stolpe nb camilla rautanen

Efter att ha skippat tanken på att själv göra militärtjänst, finns ändå försvarsviljan kvar också hos Camilla.

- I och med mitt jobb tänker jag mig att det fortsättningsvis föds barn och att jag har en uppgift utanför kriget, på hemmafronten, så att säga. Om jag sedan behövs för att ta hand om skadade så visst är jag villig att tänka på den biten också.

"Föräldraskap är inget hinder"

Kommunikationskonsulten och kommunpolitikern Elli Flen gjorde frivillig värnplikt för flera år sen. Bland annat för att kunna ta värvning som fredsbevarare.

leende blond kvinna
Elli Flen var fredsbevarae i Afganistan och Kosovo. leende blond kvinna Bild: Yle/Roy Fogde försvaret

I dag är Elli Flen premiärlöjtnant i reserven och övertygad om att landet behöver obligatorisk kvinnlig värnplikt.

- Från jämlikhets synvinkel är det inte försvarbart att ha en lagstiftning som diskriminerar män. Nu förpliktigas finländska medborgare på basen av kön. Man är förpliktade att försvara landet, kvinnor är välkomna med om de vill.

Elli Flen är också småbarns mamma. Att rycka in vid en eventuell kris är en självklarhet för henne. Argumentet är att också pappor till små barn gör det.

- Att jag är mamma befriar inte mig, säger hon. Inte blir män heller befriade fast de är pappor. I fredstid blir de inte ens befriade från värnplikt fast de är ensamstående pappor.

Inte blir män heller befriade fast de är pappor. I fredstid blir de inte ens befriade från värnplikt fast de är ensamstående pappor.― Elli Flen

Självständigheten är grunden till det mesta för Elli Flen. Hon påminner om den frihet och de förmåner Finland har genom den. För henne är självständighetsdagen den dag då vi kan fira det vi resten av dagarna tar för givet.

- Vi tar för givet att vi ringer 112 och det kommer en brandbil. Vi tar för givet att vi får rösta i val. Vi tar för givet att vi blir rättvist behandlade om vi hamnar i domstol. Vi är ett av dom få länder i världen där det här är en självklar lyx för oss.

Självständighetsdagen är den dag då vi kan fira det vi resten av dagarna tar för givet.― Elli Flen

Tvåkönad armé gynnar samhällsutvecklingen

Biträdande professor Salla Tuori i sitt arbetsrum på Åbo Akademi
Biträdande professorn Salla Tuori talar för en helt ny struktur för armén. Biträdande professor Salla Tuori i sitt arbetsrum på Åbo Akademi Bild: Yle/Maud Stolpe nb salla tuori

Finlands armé är alltså fortfarande väldigt mansdominerad.

Biträdande professorn i genusvetenskap vid Åbo Akademi, Salla Tuori, är kritisk mot den ledarskapsutbíldning som ges inom den finländska armén.

Hon talar i stället varmt för en tvåkönad armé. En sådan kunde stärka jämställdhet, hållbara utveckling och demokrati. Hon nämner armén i provinsen Rojava i syriska Kurdistan som ett exempel.

- Alla som går i armén eller får en militär utbildning där lär sig de här sakerna ingående. Det bygger på en väldigt annorlunda struktur än vår eller andra europeiska länders försvarsmakter har, säger Tuori.

Se programmet här:

Sänds också i Yle Fem måndag 5.12.2016 kl 20.00 samt tisdag 6.12. kl 17.25.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten