Hoppa till huvudinnehåll

Lär dig filosofi: Kön som social konstruktion och ångesten som kommer med frihet

foto på Che, jean-paul sartre, simone de beauvoir som diskuterar
de Beauvoir, Sartre och Che foto på Che, jean-paul sartre, simone de beauvoir som diskuterar Bild: Public domain Jean-Paul Sartre,Simone de Beauvoir,che

1900-talets filosofi är en spännande blandning av frihetstänkande, kunskapsteori och språkfilosofi. Sartre som skrev om hur tungt det är att vara fri och de Beauvoir om att man inte föds till kvinna utan blir det.

Hur hänger feminism och kvinnans frigörelse samman med filosofins historia? Hur kommer det sig att Karl Marx inte dog med kommunismens sammanbrott?

På vilket sätt har filosofin att höra med hur viktig frihet är för oss idag?

Man kan säga mycket om filosofin på 1900-talet, men på många sätt var den en uppgörelse med den metafysik, de enorma tankesystem som förklarade ungefär allting, som dominerade tänkandet ännu på 1800-talet. Tysken Hegels metafysik ledde till att brittiska logiker som G. E Moore försökte formulera en filosofi som gjorde sig av med idealism, tog ställning för det sunda förnuftet och realism.

Under 1900-talet dominerade några viktiga tankeriktningar. I den engelskspråkiga världen stod den analytiska filosofin, som koncentrerade sig på frågor om språk, begrepps betydelse och logik, högt i kurs och i Tyskland växte fenomenologin fram.

Den första hälften av 1900-talet var en tid som präglades av politisk laddning med två världskrig som resultat. Den andra hälften innebar en fortsättning på den ideologiska splittringen av världen, men i ett mera kallt krig i Europa. Våldet ägde rum i Vietnam, Korea med mera.

Inte heller filosofin gick oberörd genom händelserna i sin samtid. Trots det gjordes stora teoretiska insatser inom filosofin som snarare kan förstås i förhållande till filosofins stora frågor än som reaktioner på sin samtids rubriker och händelser.

Språkfilosofi och analys av askoppar

Ludwig Wittgenstein är vid sidan av Martin Heidegger de filosofer som förmodligen satt det starkaste intrycket under 1900-talet. Österrikaren Wittgenstein var uppvuxen i en tysk tradition, hade läst Schopenhauer, men kom att förändra den analytiska filosofin. Existentiella tankar hos Wittgenstein hittar man i hans dagböcker som han skrev vid fronten då han deltog i det första världskriget.

bild på ludwig wittgenstein
Ludwig Wittgenstein bild på ludwig wittgenstein Bild: Ben Richards ludwig wittgenstein

Hans språkfilosofi började med frågor om språk och logik och slutade i ett helt nytt slag av språkfilosofi, där han i sina ”Filosofiska undersökningar”, genom vardagsspråket undersökte ords betydelse i de situationer där människor lever sina liv. Den här filosofin lever kvar starkt och spänner över det hela filosofiska fältet från etik till kunskapsteori.

Hur vet jag att denna färg är rött? Ett svar vore "Jag har lärt mig svenska".― Wittgenstein, Filosofiska undersökningar

Heidegger i sin tur är en kontroversiell filosof, eftersom han under tidigt 1930-tal skrev in sig i det tyska nationalsocialistiska partiet. Partimedlemskap gav honom en professur och han åsidosteppade sin lärofader, Edmund Husserl. Att Husserl var jude gjorde hans position omöjlig och Heideggers opportunism, karriärlystenhet, har kastat en mörk skugga över hans tänkande och person efter det andra världskrigets slut.

Husserl kallas för fenomenologins fader och det nya med fenomenologin var att den försökte lösgöra sig från medvetandefilosofin, till frågan om förnuftet och yttervärlden, genom att rikta uppmärksamheten på medvetandeströmmen som sådan.

Husserl ville återvända till ”sakerna själva” och fenomenologerna analyserade föremål som askkoppar, betraktade som medvetandefenomen.

Bild: YLE/Erica Vasama tobaksrökning

Hur skall man leva egentligt?

Heideggers filosofi bygger på Husserl men går till grunden med vad det är att vara människa i världen. Heidegger var framstegsskeptisk, hyste en beundran för den tidiga grekiska filosofin och intresserad av frågan om vad varat, grunden för allting, är.

Heideggers storverk heter i nyöversättning ”Vara och tid” och i det undersöker han ”egentliga och oegentliga” sätt att vara i världen.

Det oegentliga sättet stavas ”das Man” – det vill säga då man beter sig efter normer som följer hur ”man” brukar göra. Till exempel ”man brukar ta av sig mössan då man äter”. Om ens handlings utgångspunkt finns i ett kollektiv, i ”mannet” lever man inte egentligt.

Ett viktigt begrepp är ansvar. Om man lever i mannet så vill man kanske också lägga ansvaret på det. Om man inte hjälper en människa i nöd, till exempel inte ger henne husrum, så vill man kanske säga att "inte kan man nu behöva göra det". Då flyr man sitt ansvar och döljer det i kollektiva seder eller normer istället för att lyssna på sitt samvete.

Filosfoen Marin Heidegger från bröstet uppåt
Filosofen Martin Heidegger Filosfoen Marin Heidegger från bröstet uppåt Bild: Public domain Martin Heidegger

Ångest

Heidegger plockar upp ett begrepp som ångest från den danska religiösa filosofen Kierkegaard och infogar det i sin existentiella beskrivning av människan, hur hon i sin frukan för ”intet” känner ångest.

Ångesten och medvetenheten om intet får oss att se våra liv. Vi är utkastade i världen, som präglas av en kuslighet.

Med den här medvetenheten kan vi befria oss från det oegentliga livet och leva fritt. Heidegger och Nietzsche ser båda ett samhälleligt förfall i förhållande till det ideala antiken.

Samvetet ropar tillvarons själv upp ur förloradheten i mannet.― Heidegger, Varat och tiden - del 2

Heideggers insats ledde senare till ett Nobelpris i litteratur, men det var inte han själv som fick det utan Jean Paul Sartre, den franska existentialisten som efter det andra världskriget formulerade en filosofisk riktning som fick ett stort inflytande på kulturen. Litteraturpriset tackade han nej till.

En bild på en suddig man
Ångest En bild på en suddig man Bild: YLE oro

Vi är dömda till frihet

Sartre ägnade sig också åt frågor om ett egentligt liv, om hur vi lever våra liv och just tiden, det att vi är dödliga varelser spelade en stor roll för att förstå människan och hennes val i livet.

Vi är dömda till frihet menade Sartre, vi är själva ansvariga för de val vi gör och med det här kommer också en ångest in i bilden.

Vi väljer våra liv, vi är inte bundna av yttre sanningar om gott och ont. Sartre är en ultimat individualist kan man säga.

Foto sv en sittande Jean-Paul Sartre
Sartre tänkte på frihet Foto sv en sittande Jean-Paul Sartre Bild: Public domain Jean-Paul Sartre

Att bara låta livet hända utan att fatta de fria existentiella valen är för Sartre att leva i ”ond tro”, de andra (fria) människorna innebär för honom hot – varje möte kan ses som en kamp där man försöker objektifiera Den Andre (någon väsentligen annorlunda än man själv).

För Sartre är det individen som ger mening åt historien, inte tvärtom. Det jag som spelade så stor roll för tänkandet i 1800-talets Tyskland ser annorlunda ut, men har hos Sartre givits en absolut frihet.

Sarte kom sen att bli en viktig Marxistisk tänkare.

Kriget tog slut i likgiltighet och vånda― Sartre i Tystnadens republik

Feminism på framfart

Simone de Beauvoir och Sartre var varandras ständiga följeslagare. De höll hov vid Café de Flore i Paris och har bägge satt enorma spår i filosofin.

1949 skrev hon den feministiska klassikern, Det andra könet, som fortfarande läses och inspirerar. Kritiseras gör den också för den delen, av nyare feministiska perspektiv. Den episka formuleringen ”man föds inte till kvinna, man blir det” är både ofta citerat och har varit en viktig grund för många identitetspolitiska rörelser och feminismen.

Verket har beskrivits som existentiellt etiskt.

Hon skriver om många ämnen som var nya inom filosofin, hushållsarbete till exempel. Aborträtt för kvinnor ett annat, som hon engagerade sig politiskt i.

Demonstration mot regeringens nedskärningar. Helsingfors 12.3.2016:
feminism 2016 Demonstration mot regeringens nedskärningar. Helsingfors 12.3.2016: Bild: Yle/Mårten Holm feminism,demonstrationer (samhälleliga händelser),Helsingfors

Liksom hos Sartre finns frågan om vad det innebär att vara en god människa, frågor om människan och hennes handlingar där som grund – inte frågor om kunskapens natur till exempel.

Hon betonar hur viktigt det är att bry sig om andra människor och respektera deras frihet i betydligt högre grad än Sartre.

Att kön är en social konstruktion, att kvinnlighet är något som formas i kulturen är ett tänkande som spridit sig brett i vårt samhälle och den kulturella diskussionen. Hon skrev om den kvinnliga kroppen som ett fängelse och hur en kvinna måste förhålla sig till sin kropp på ett annat sätt än mannen.

Äktenskapet är den lott som samhället av tradition erbjuder kvinnan― de Beauvoir, Det andra könet

De Beauvoir framhöll också frihet men ansåg inte andra människor hota den och hon har varit en förebild för många kvinnor världen över.

Både hon och Sartre var ett slags popstjärnor på 60-talet, få filosofer har uppnått en sådan kulturell status som de två.

Simone de Beauvoirs filosofi och betonande av den kvinnliga erfarenheten är omvälvande för filosofin dittills, de erfarenheter hon diskuterar ifrågasätter det allmänmänskliga antagande som manliga filosofer tänkt enligt fram till mitten av 1950-talet.

Kvinna i klänning
Kvinna i klänning Bild: Creative Commons / Unsplash mitt första sommarjobb

Efter henne har filosofin förändrats för gott.

1900-talets filosofi handlade om
- frihet och vad det är att vara människa.
- framväxten av många olika riktningar, bland annat feministisk filosofi
- klassiska frågeställningar om ett egentligt liv, vetandets och språkets gränser

Lilla O får ta del av Mollys feministiska perspektiv:

Vetamix

Nyligen publicerat - Vetamix