Hoppa till huvudinnehåll

På Gotland gör man sig redo att stå emot en fiende

Mattias Ardin, leende, ser förbi kameran, militära lastbilar i bakgrunden.
Vi skulle behöva utveckla både luftvärn och artilleri, säger chefen för stridsgrupp Gotland, Mattias Ardin. Mattias Ardin, leende, ser förbi kameran, militära lastbilar i bakgrunden. Bild: Yle Ingemo Lindroos stridsgrupp gotland,Överste

Under kalla kriget talade man om tiotusentals soldater som skulle försvara Gotland. Nu finns här 130 man, som ska höja tröskeln att anfalla Gotland. Det är en början, men räcker inte vid värre scenarier, säger experter.

På Tofta militärområde kontrolleras och repareras pansarskyttefordon efter den senaste övningen. De här soldaterna som vanligen är baserade i Boden i Norrbotten fick en plötslig kommendering till Gotland.

- Det kom lite som en chock. Men rykten går ju och man börjar ha misstankar när saker och ting händer. Men det kom ju väldigt snabbt, säger reservvagnschef Linus Bernard.

Försvarsmakten fattade i början av september ett beslut som i Sverige uppfattades som plötsligt. Enligt tidningsuppgifter handlade det om ett yttre hot, men det tillbakavisades av försvarsmakten, som talar allmänt om det försämrade omvärldsläget.

Linus Bernard i militär tjänsteuniform, framför ett pansarskyttefordon.
Linus Bernard skickades överraskande med sitt förband från Boden i Norrland till Gotland. Linus Bernard i militär tjänsteuniform, framför ett pansarskyttefordon. Bild: Yle Ingemo Lindroos reservvagnschef

De 130-150 man som övade här beordraedes att stanna kvar och har sedan dess avlösts av andra förband.

- Här på Gotland så märker man det i praktiken genom att försvarsmakten är närvarande här. Man ser fordonskolonner, det skjuts mer på skjutfältet, det bullrar säkert lite mer. Man ser soldater i uniform i Visby på ett sätt som man inte har sett på 10-11 år, säger överste Mattias Ardin, som är chef för stridsgruppen på Gotland.

Det mesta såldes ut - nu byggs det nytt

Att Gotland ligger mitt i Östersjön gör ön strategiskt viktig. Den som äger Gotland äger Östersjön sade man redan för länge sedan. Under kalla kriget skulle 25-30 000 soldater försvara Gotland

Några träd utan blad i förgrunden, havet med horisont.
Gotland ligger strategiskt, mitt i Östersjön. Några träd utan blad i förgrunden, havet med horisont. Bild: Yle Ingemo Lindroos Gotland,kustvatten,Östersjön

År 2004 lades Gotlands sista regemente P18 ned. Då fanns en hel garnison, med mycket av det som nu ska byggas upp igen.

Bara hemvärnet har funnits här under de senaste åren och de flesta faciliteter har sålts ut.

När Yle Nyheter besöker det kommande garnisonsområdet håller en ny förrådsbyggnad på att byggas. Meningen är att en garnison ska stå färdig till hösten 2017.

Under den senaste tiden har Sverige påmints allt oftare om risken för att Ryssland skulle vilja använda sig av Gotland för anfall mot de baltiska länderna.

Tanken är att det här mekaniserade kompaniet ska höja tröskeln att anfalla Gotland.

- Nu när vi finns här med våra 130 man och stridsfordon, så är det en betydligt mer vass motståndare som krävs för att kunna komma till den här ön. Jag och mitt kompani kan ju bjuda på ett kvalificerat hårt motstånd om det skulle behövas, säger kompanichef Mathias Vainionpää

Otillräcklig satsning, säger försvarsexperter

Ändå talar flera försvarsexperter om att Gotland skulle behöva ett mer omfattande försvar.

Ett stridsvagnskompani kommer att finnas här från och med sommaren med soldater som flygs in.

Nyligen meddelade försvarsmakten att man har återaktiverat ett robotsystem för att bekämpa fientliga fartyg. Tanken är att det ska användas på Gotland.

Hur långt räcker det?

- Det är klart att det finns förmågor som man skulle behöva utveckla efterhand, både luftvärn och indirekt eldartilleri. I vissa scenarier kan det vara en brist, säger Mattias Ardin.

Bland gotlänningarna minns många äldre personer som minns den omfattande militära närvaron under tidigare decennier. En av dem är Maj-Lis Ollman som kommer gående på Visbys kullerstenar med sin rollator.

Maj-Lis Ollman, som är en äldre kvinna, står med sin rollator på kullerstenarna.
När det fanns mycket försvar här förr, så kände man sig trygg, säger Maj-Lis Ollman. Maj-Lis Ollman, som är en äldre kvinna, står med sin rollator på kullerstenarna. Bild: Yle Ingemo Lindroos maj-lis ollman

- Jag bodde här för 40 år sedan och saknar försvaret hela tiden. Man kände sig trygg. Vi fick en massa flyktingar från Baltikum hela tiden, så man såg hur eländigt de hade det i närheten av Ryssland, säger Ollman.

Försvarsmakten har också varit en viktig arbetsgivare på ön. Men alla vill inte se soldater på gatorna i Visby.

- För min del spelar det ingen roll, men jag skulle hellre se att de inte finns här. Jag har inte så mycket till övers för militärer överhuvudtaget, säger Rickard Thomasson.

Läs också Yle Uutisets artikel "Aseita ja epäluuloa itämerellä"

Läs också