Hoppa till huvudinnehåll

Nedslag i det självständiga Finlands historia

Nationen Finland började skapas redan under den svenska tiden, och som storfurstendöme under Ryssland (1809-1917). Hur har den självständiga nationens historia sett ut? Vi gör några nedslag i 1900-talet och 2000-talet.

1900-19201920193019401950196019701980199020002010

1900-1917











Bild från socialisternas demonstration på Senatstorget 1905. Folkmassan väntar på kejsarens manifest, novembermanifestet.

Under 1900-talets första årtionde utvecklades storfurstendömet Finland med nationalistiska tankar.

Många konstnärer var med om att skapa det nya Finland, den finländska identiteten och nationalromantiken. Diktare Eino Leino, kompositör Jean Sibelius och målare Akseli Gallen-Kallela hörde till dem.

Nationalromantiken syntes också i stadsbilden och i arkitekturen, med Eliel Saarinen som ett stort namn med Helsingfors järnvägsstation och Nationalmuseet.

Maskinerna gjorde intåg och väckte rädsla och beundran. Helsingfors kunde nås med spårvagnar, både hästdragna och de första elektricitetsdrivna.

Men i samhället och politiken levde man ofärdsår och storstrejk. Generalguvernör Nikolaj Bobrikov förklarade 1898 att han ville arbeta för den nära relationen mellan "gränslandet" (Finland) och "centrum". Hans så kallade februarimanifest från den 15 februari 1899 upphävde finska lantdagens lagstiftningsrätt och införde envälde i Finland.

Den 16 juni 1904 avfyrade Eugen Schauman tre skott mot generalguvernör Bobrikov, som var allmänt hatad av finländarna. Därefter riktade Schauman sin Browning mot sig själv och avfyrade två skott. Han dog genast. Bobrikov dog följande natt.

I Storfurstendömet Finland infördes kvinnlig rösträtt 1906. Finland var bland de första i världen och först i Europa.

Finlands storfurste under 1900-talets början, tsar Nikolaj II, besökte Helsingfors bara en gång, i mars 1915. Mottagandet av härskaren var svalt. Censuren hade förbjudit all dokumentation av besöket, men Oscar Lindelöf gjorde en unik film om tsarens besök.

Finländarna emigrerade för att komma undan Rysslands förtryck och värnplikt. Läraren Martin Ingo berättar om de dramatiska åren i början av 1900-talet när många unga män flydde till Sverige, eller Amerika, undan rysk värnplikt.

"Vi höll oss undan för att de inte skulle ha fört oss med våld", berättar Martin Ingo. "Vi gömde oss en veckas tid i en villa, vandrade till Munsala, vistades där två veckor till den 15 maj 1904 då vi for med segelbåt över till Sverige".

Från skärgården, Österbotten och landsbygden emigrerade man också för att söka lyckan i stora världen. 1913 reste John Mattsson, endast 17 år, som emigrant till Amerika från den lilla skärgårdskommunen Houtskär.

Lars Huldén skrev en visa om emigranten. Från Munsala for många över till Amerikat.

De resande fick utstå strapatser på färderna, och fartygen kunde råka ut för olyckor.

Anna Kinkaid (född Sjöblom) från Munsala var med på Titanic 1912. Det var meningen att hon och hennes sällskap skulle resa med Adriatic, men resan blev inhiberad på grund av en kolstrejk. För åtta dollar mer flyttades sällskapet till Titanic i en tredjeklasshytt.

Anna berättar sina minnen från olycksnatten. Hon hade legat sjösjuk i hytten när Titanic kolliderade med isberget. De övriga från hennes sällskap avled, men Anna klarade sig.

Det gamla Europa knakade i fogarna och det första världskriget bröt ut. Klassamhällena luckrades upp och revolutioner satte igång. Arbetarrörelserna blev starkare.

Edith Södergran revolutionerade litteraturen med sina modernistiska dikter 1916, men etablissemanget förstod sig inte på dem.

Läs mera:

Amerikaemigranter på en båt på väg över till Amerika

Finländarnas emigration till USA och senare till grannlandet Sverige

Överbefolkning, arbetslöshet och hungersnöd har genom tiderna drivit finländare att flytta utomlands. Först var det Amerika som drog. Närmare nutid var det industrin i Sverige som lockade finländarna över vattnet.

Läs mera:

Brasa i Munsala, 1975

Munsalasocialismen

I Munsala utvecklades under 1900-talets början en helt egen form av socialism. Den kom till trakten genom forna emigranter som återvänt från USA med Marx och Engels verk i bagaget. Deras läror kom att prägla ortsbefolkningen från inbördeskriget 1918 till fortsättningskriget.

Läs mera:

Jean Sibelius röker cigarr

Jean Sibelius: Finlands nationalkompositör

I Jean Sibeius kompositioner kan man höra den finländska naturen i toner. Vattenfall och skog spelar sin egen sång.

Läs mera:

Edith Södergran

Edith Södergran - en poet före sin tid

Edith Södergran ses som en av Nordens största poeter. Hennes nyskapande dikter och deras för tiden ovanliga innehåll och fria form gjorde att man inte riktigt förstod henne medan hon levde. I dag har hon påverkat flera generationer av författare.

1917: Självständighet och inbördeskrig

I Ryssland hade en tillfällig regeringen bildats efter en revolution i mars 1917. Denna regering gav Finland grundlagsenliga rättigheter.

En ny revolution skedde i Ryssland i november 1917. Då tog de så kallade bolsjevikerna makten i Ryssland.

Socialdemokraterna i Finlands lantdag ville diskutera Finlands självständighet med den nya regeringen.

Den 27 november utnämndes en borgerlig senat, ledd av P.E. Svinhufvud, som gav Finlands självständighetsförklaring den 4 december.

Två dagar senare, den 6 december, godkände lantdagen självständighetsförklaringen. Bolsjevikerna och Ryssland erkände Finland självständigt den 31.12 1917, och följdes av många västländer.

Den unga nationen led av inre konflikter, vilka ledde till ett inbördeskrig 1918. De som stred i inbördeskriget var de röda och de vita. De röda utgjordes främst av socialdemokrater och personer med arbetarbakgrund, de vita av den konservativt ledda finländska senaten. De röda fick stöd från den nyinrättade bolsjevikiska regimen i Ryssland, medan de vita fick stöd främst från Tyskland.

Carl-Rudolf, John och Gustav Gardberg lämnade skolbänken i Åbo och drog genast ut i krig på den vita sidan 1918.

Kriget fortsatte hela våren 1918. I april 1918 fick de vita hjälp av 12 000 man från Tyskland. Och den 16 maj 1918 red den vita armén som “segrare” till Helsingfors. I kriget dog omkring 35 000 finländare.

Läs mera om inbördeskriget 1918

Läs mera:

Skadade på Röda korsets sjukhus i Tammerfors.

Finland under första världskriget

Första världskriget är ett av de mest förödande krigen i världshistorien. Kriget ledde till olika politiska förändringar såsom revolutioner i de olika länderna. Också i Finland var åren 1914–1918 en tid av förändring.

Läs mera:

Självständighetsdags ljus

Vägen till Finlands självständighet

Den 6 december 1917 godkändes Finlands självständighetsdeklaration. Den här dagen blev vår självständighetsdag.

1900-19201920193019401950196019701980199020002010

1920-talet

1920-talet var det årtionde då Finland sökte sitt fotfäste som självständig republik.

Finlands första president Kaarlo Juho Ståhlberg tillträdde i juli 1919. Han efterträddes av Lauri Kristian Relander 1925.

O.Y. Suomen Yleisradio – A.B. Finlands Rundradio inledde sin verksamhet den 9 september 1926. Bara två år senare sträckte sig Yles radionät över hela landet.

Årtiondets växande nationalkänsla styrde också bolagets vision: Yle ville bilda finländarna, förmedla essentiell information och ge folket hederlig sysselsättning.

Finland var oslagbart i olika sportsammanhang och 1920-talet var Paavo Nurmis storhetstid. Man rapporterade i radion om finländarnas framgångar i världen.

1920-talet var också den moderna jazzerans tid, med ny musik, nytt mode och världstankar.

När traktorerna kom till Finland färdades man långa sträckor för att visa upp detta tekniska under. 1925 samlade Fordsons traktorkaravan tusentals åskådare.

Det rådde förbudstid i Finland (1919-1932), men vissa gjorde sig rika genom att smuggla sprit. De som hade det väl ställt kunde vistas på stränder och hav under sin fritid.

Men motsättningarna i landet var stora. Både på landsbygden och i städerna fanns utbredd fattigdom. Vita ställdes mot röda, fattiga mot rika och nationalister mot världsmedborgare.

Patriotisk nationalism började få sitt fotfäste och drömmar om ett Storfinland började slå rot.

Konstnärer med mer europeiska sympatier sågades i pressen. Bland annat Edith Södergran och Elmer Diktonius skrev kritiskt om den finska nationalismen och om inbördeskriget och riktade blickarna mot Europa.

Kritikerna förstod sig inte heller på modern dikt som Gunnar Björling med sina språkförnyelser och Henry Parland som bejakade det moderna livet, reklamen och filmen.

Läs mera:

Gunnar Björling: modernisten med ett eget språk

"Stryk ut, stryk dig, ditt ord, stryk din kontur..." läser Gunnar Björling ur sin egen dikt Hjärtats gata. Möt en av Finlands mest radikala modernister.

Läs mera:

Elmer Diktonius – diktare, ordvrängare och sanningssägare

Att bita är ett tvång, så länge bett ger liv. Elmer Diktonius var en av de viktigaste modernisterna i det svenskspråkiga Finland.

Läs mera:

Henry Parland: modern nu och för hundra år sedan

Henry Parland var en finlandssvensk poet och romanförfattare som dog som 22-åring. Hans texter lever vidare.

1900-19201920193019401950196019701980199020002010

1930-talet

På 1930-talet var Finland fortfarande ett agrarsamhälle – 80 procent av finländarna bodde på landsbygden och 60 procent livnärde sig på jord- och skogsbruksnäringar.

Man reste runt i Finland och filmade natur och stad. Bland annat firman Aho & Soldán har förevigat Finland under 1900-talets början.

Också Finlands president Pehr Evind Svinhufvud fick besök av filmare.

Men fler och fler människor flyttade mot städerna och vår vackra huvudstad.

Välfärden började sakta byggas upp på 1930-talet. Moderskapsförpackningen introducerades som fattighjälp för de fattigaste mödrarna för att få ner barndödligheten och öka nativiteten under 1930-talet. Också dagvård började finnas i liten skala, så att mödrar kunde jobba lite.

Finland tog fortfarande hem priser i de Olympiska spelen och förbudslagen avskaffades till mångas glädje. I radion talade president Svinhufvud högtidligt till folket.

Lyssnarna fick också höra reportage om vardagsliv och moderna u-båtar.

1930-talet var också kroppsideal och en tanke om den trimmade och lyckade människan.

Drömmen om den perfekta människan hade sin avigsida. I värsta fall ledde den till rashygieniska tankar om tvångssteriliseringar och till att "icke-önskvärda personer" placerades långt bort från samhället. Bland dem fanns kvinnorna på Själö mentalsjukhus. Dessa var ofta fattiga kvinnor från lägre samhällsklasser eller sexuellt frispråkiga kvinnor som inte passade in i bilden om hur en kvinna skulle vara.

Under 1930-talet började också högerradikalismen växa sig starkare. Spänningarna mellan högern och vänstern, fascister och liberaler, var som störst i början av 1930-talet.

Lapporörelsen hade fått ett starkt fotfäste i landet. Kommunister, liberaler och socialdemokrater drogs alla över samma kam. Människor som ställde sig emot Lapporörelsen försvann eller hotades till livet, utan att någon reagerade.

Samtidigt spred sig den ekonomiska depressionen över världen. Arbetslösheten var stor och desperationen så svår att en del arbetare valde att fly till Sovjetunionen.

I Tyskland växte nazistpartiet. Men de finländare som besökte OS i Berlin 1936 såg inte de mörka sidorna, endast det ståtliga enade Tyskland.

OS-tävlingarna i Berlin var de första som radierades internationellt. Lars von Willebrand är eld och lågor då han rapporterar för finlandssvenskarna vad som sker i Tyskland. Begeistrat berättar han om ceremonier och resultat.

Vid årtiondets slut hade många mörka moln samlats över Finland.

1900-19201920193019401950196019701980199020002010

1940-talet

Torsdagsmorgon den 30 november 1939 flög bombplan in över Finland från Sovjetunionen. Decenniet inleddes med vinterkriget. Och så började åratal av krig och kris.

Den 13 mars 1940 slöts Moskvafreden, med svåra fredsvillkor. Det blev också bara en tillfällig fred.

President Kyösti Kallio, som hade ersatt Svinhufvud 1937, avgick i november 1940 av hälsoskäl. Han avled i en hjärtattack en månad senare på Helsingfors järnvägsstation. Han efterträddes av Risto Ryti.

fortsättningskriget bröt ut i juni 1941 trodde de flesta att det skulle hålla på högst till julen 1941. Ingen hade kunnat ana att kriget skulle sträcka sig över nästan fyra år och att det hårda livet på hemmafronten skulle bli vardag.

1940-talet var de patriotiska och moralhöjande talens tid. Runt om i Europa utkämpades hårda strider. Både i skyttegravarna och på hemmafronten. Talen var ett sätt att hålla andan uppe.

När marskalk Mannerheim firade sin 75-årsdag den 4 juni 1942 fick han överraskningsbesök av Adolf Hitler.

Det var strängt förbjudet att banda in Hitlers privata samtal. Rundradions ljudtekniker Thor Damen lyckades ändå kasta upp en mikrofon på hatthyllan i salongstågvagnen där Adolf Hitler och Mannerheim samtalade. Samtalet är det enda kända dokument där man hör Hitler tala inofficiellt.

Med Hitler och Mannerheim i salongsvagnen befinner sig också president Risto Ryti och generalfältmarskalk Wilhelm Keitel.

Hitlers besök på Mannerheims 75-årsdag var ett sätt att upprätthålla god diplomati med "vapenbrodern" Finland, men också en möjlighet att försöka få Finland med i ökade anfallsinsatser mot Sovjetunionen. Då Hitler besökte Mannerheim såg den tyska krigslyckan fortfarande bra ut.

Marskalk Mannerheim efterträdde Risto Ryti som Finlands president i slutskedet av kriget. Men den 19 september 1944 slöts vapenstillestånd mellan Finland och Sovjetunionen. Villkoren var mycket tunga.

En egentlig fred i Finland kom först 1945, då Lapplandskriget var över. Man måste tvångsförflytta invånare och Porkala annekterades.

President Risto Ryti och hans regering kom att få stå som de huvudansvariga. President Ryti blev dömd till 10 års tukthus. Han benådades på grund av sjukdom 1949.

Den 4 mars 1946 begärde president Mannerheim avsked från sitt ämbete, och efterträddes av Juho Kusti Paasikivi.

Man kan säga att hela 1940-talet var fullkomligt präglat av kriget. Och kriget hade verkningar i flera decennier framåt, i synnerhet för barnen som växte upp.

Nationen Finland samlade sig och började det tunga arbetet med att bygga upp.

Efter kriget börjar klädkollektioner med kläder för "vanliga" människor synas på mannekängerna. Den krigsgrå färgen har gett vika för mera starka färger, och former.

Och människors vanliga liv fortsatte i årstidernas och vädrets växlingar.

1900-19201920193019401950196019701980199020002010

1950-talet

Mycket hände i Finland under 1950-talet. Landet utvecklades i sin självständighet, men var fortfarande väldigt bundet till Sovjetunionen främst i och med det stora krigsskadeståndet som måste betalas.

President J. K. Paasikivi talar till folket inför det nya årtiondet.

Det kalla kriget gör att freden känns fjärran, säger president Paasikivi. Därför måste man befrämja fred, i synnerhet med Sovjetunionen, och utveckla VSB-pakten (VSB-pakten står för vänskap, samarbete, bistånd).

I början av årtiondet var Finland ännu ett fattigt och kluvet land. Levnadsstandarden i landet blev bättre, men det fanns fortfarande folk som levde i fattigdom på landsbygden.

Men 1950-talet var också årtiondet då Armi Kuusela korades till Miss Universum och Finland fick hålla de olympiska spelen i Helsingfors 1952.

OS hämtade internationella fläktar, Coca-Cola och idrottsmän från när och fjärran då 5000 idrottare från 69 länder intog staden.

Finland hade det knapert, men stod som en värdig värdnation för sommar-OS. Och president J K Paasikivi tog emot gästerna på sin egen engelska.

Under 1950-talet tog Finland adjö av två stora landsmän: president Mannerheim 1951 och nationalkompositör Jean Sibelius 1957.

Den 26 januari 1956 lyftes gränsbommen till Porkala, som under 11 år hade varit ett stängt område för finländarna och annekterat av Sovjetunionen.

Urho Kekkonen tillträdde som president den första mars 1956. Kekkonen hade fungerat som statsminister i fem perioder och kom att vara president i 25 år.

Presidenten fick genast ta itu med ett land i kris, generalstrejken som lamslog trafik och industri 19 dagar i mars 1956.

Sommaren 1958 försämrades relationerna med Sovjetunionen så mycket att den sovjetiska ambassadören lämnade Helsingfors. Krisen fick namnet nattfrosten och kunde avledas av den unga presidenten Urho Kekkonen.

Den 4 oktober 1957 sköt Sovjetunionen ut världens första satellit, Sputnik 1. Finland följde Sputniks färd och jublade med. USA och hela världen tog emot nyheten med blandade känslor, både beundran och fasa. USA:s president var tvungen att övertyga sitt folk att landets säkerhet inte var hotad.

Finlands första datamaskin eller "elektroniska hjärna", IBM-650, togs i bruk i oktober 1958 på Postsparbanken.

Också inom medicin och vetenskap gick Finland framåt. Spädbarnsdödligheten sjönk och Finland stod i bräschen för prematurvården. Man kunde rädda många för tidigt födda barn redan på 1950-talet.

Och människornas liv fortsatte, med glädje, resor och dramatik.

Läs mera:

Män läser FFC:s tidning om generalstrejk, 1956

Generalstrejken 1956

Generalstrejken i mars 1956 berörde närmare en halv miljon arbetstagare och lamslog trafik och industri. Finland stod stilla i 19 dagar. Rundradion vägrade rapportera om strejken.

Läs mera:

Porkala återlämnas till Finland, 1956

Porkala återlämnas i januari 1956

Den 26 januari 1956 lyftes gränsbommen till Porkala och bilkolonnerna tog sig över det som under 11 år hade varit ett stängt område för finländarna. Redaktörerna är på plats och samtalar med före detta Porkalabor om vad som finns kvar och vad som har förstörts.

1900-19201920193019401950196019701980199020002010

1960-talet

På 1960-talet tog Finland och hela världen ett stort steg framåt till det urbana och moderna livet.

I Finland genomfördes en myntreform och president Kekkonen fortsatte att hålla nationen Finland på god fot med Sovjetunionen.

Den så kallade notkrisen fick sin början 1961 då Sovjetunionen skickade en not angående VSB-pakten och den ökande militarismen i Östersjöländerna.

Att Olavi Honka ställde upp i presidentvalet såg Sovjetunionen som ett hot för man visste inte hur Honka skulle ställa sig till neutralitets- och internationellt samarbete. Kekkonen utlyste den 14 november nyval till Finlands riksdag, och tidigarelade presidentvalet, så att båda valen hölls i januari 1962. Honka drog tillbaka sin kandidatur, och Sovjetunionen drog tillbaka sin not.

Rundradion hade testat att sända ”radio med bild” redan 1957 men det var på 1960-talet som televisionen slog igenom.

Det finska folket flyttade från landsbygden till betongförorter och knäppte på sina televisioner för att se vad som hände i världen.

Man rapporterade om stora nyhetshändelser både inrikes och utrikes.

Den 3 januari 1961 skedde den största olyckan på civilflygplan i Finlands historia.Tre besättningsmän och 22 passagerare omkom då Aero oy:s DC-3 störtade i Kvevlax.

Den 28 november 1968 kolliderade två fartyg med varandra utanför Långnäs, Mariehamn. Orsaken var den tjocka dimma som låg utanför kusten. Sex personer avled.

Årtiondet innehöll också stora internationella nyheter. När USA skulle landa på månen med Apollo 11 satt alla de som hade en televisionsapparat och väntade under spänning. Rundradion sände till sent på natten och studion fylldes av nervös tobaksrök.

I televisionen förevisades också nationens uppbyggnad och de fina finländska industrierna.

Samhällskillnaderna var ännu stora, men de unga började engagera sig för dem som hade det svårt i samhället. Medan den äldre generationen tittade på president Kekkonens självständighetsbal ordnade den så kallade novemberrörelsen en fest för hemlösa alkoholister.

Finland hörde på 1960-talet till de västliga länder som hade relativt många tuberkulosfall. Sjukdomen koncentrerade sig ofta till dem som har det socialt sett svårast.

Hur såg framtiden ut för de unga? Vad skulle man bli i det snabbt framväxande välfärdssamhället?

Stora förändringar sattes i rullning och studenterna började demonstrera. Man demonstrerade för och emot, ställde till kravaller. Eller så lät man sitt hår växa i Beatles anda, klädde sig i hippiekläder och vapenvägrade. Det var lätt att utmana samhället och politikerna. Det räckte att skriva visor om riksdagen, samhället och president Urho Kekkonen som M A Numminen gjorde.

Också den moderna konstvärlden trängde sig på. ARS 61 öppnades i Ateneums konstmuseum, Helsingfors, i januari 1961. Det var den första utställningen som grundligt tog sig an samtida konst. Och 8 år senare presenterade ARS 69 ännu häftigare konst, både popkonst, med Andy Warhol i spetsen, kinetisk konst, svartvit OP-konst och samhällsinriktad konst.

Också i modet syntes nya abstrakta färger och former.

År 1969 blev mellanölet fritt i Finland och fick börja säljas utanför Alko. Men både före och efter det har försäljning av alkohol varit en ofta återkommande politisk fråga.

Läs mera:

Landgång från Wellamo, 1977

Finländare i Sverige

"Som ensamstående mamma klarar jag inte mig längre i Finland". På 1960- och 1970-talet var många finländare arbetslösa. En del flyttade till Sverige i hopp om ett jobb och ett bättre liv.

Läs mera:

Ge oss sexualupplysning!

"Jag var 14 år när jag blev gravid, jag hade aldrig hört talas om preventivmedel." Så säger en anonym kvinna 1968.

1900-19201920193019401950196019701980199020002010

1970-talet

1970-talet anses ofta vara radikalismens och upprorens tid. Finland blev starkare politiserat och olika ideologiska grupperingar tvistade om samhällsstyret.

President Urho Kaleva Kekkonen ledde den finländska politiken med stadig hand under hela 1970-talet.

Finlands riksdag stiftade 1973 en undantagslag genom vilken president Urho Kekkonens ämbetsperiod förlängdes med fyra år. Perioden skulle ha varit till ända den 1 mars 1974, men kom att sträckas ut till den 1 mars 1978.

Och 1978 var det nyval där Kekkonen igen blev vald till president.

Utrikesnyheterna fylldes med rapporter om gisslandramat under de Olympiska spelen i München 1972 och Vietnamkriget. Ögonvittnen beskriver händelser som nu förpassats till historieböcker eller Hollywoodfilmer.

Inrikesnyheterna handlade om Kekkonens undantagslag och olyckan vid patronfabriken i Lappo.

En explosion totalförstörde Lappo patronfabrik den 13 april 1976. I olyckan omkom 40 personer och 60 skadades allvarligt. 64 barn miste en förälder i explosionen.

Oljekrisen 1973 påverkade alla finländare. Medborgarna var tvungna att spara energi. Också det onödiga tv-tittandet sattes under lupp. Även de som hade köpt färg-tv måste spara.

Kalla kriget rådde och man måste hålla sig på god fot med Sovjetunionen. Också barn fick lära sig om kärnvapen, krig och terrorbalans.

Finlands första kärnkraftverk öppnades i Lovisa 1977. Kärnkraftverket beställdes från Sovjetunionen och man började bygga det 1971. Sovjetunionens statsminister Alexej Kosygin och Finlands president Urho Kekkonen tryckte igång kärnkraftverket den 23 mars 1977.

Under 1970-talet spred sig den radikala feminismen runt världen. I Finland började kvinnor organisera sig både politiskt och i så kallade kvinnogrupper. Kvinnan skulle bli medveten, hon skulle förstå förtrycket och ta sig ur det. Ur den feministiska rörelsen föddes ett jämlikare samhälle.

1975 var homosexualitet inte längre brottsligt, men hur skulle man förhålla sig till "de där homosexuella". Samhället var ännu indelat i "vi och dem". Och de homosexuella accepterades, bara de inte syntes och helst skulle de leva ensamma och gärna i celibat.

1960 och 1970-talet var de årtionden då många finlandssvenska författare gjorde upp med sin borgerliga finlandssvenska bakgrund, bland andra Henrik Tikkanen och Christer Kihlman.

För vissa medborgare var det svårt att hitta sin roll i samhället, att passa in i samhällsmaskineriet. Poeten Larry Silván tog sitt liv när han inte passade in i det lilla Ekenäs.

Grundskolan i Finland infördes gradvis på 1970-talet. Skolan ersatte den tidigare folkskolan, medborgarskolan och mellanskolan. Alla barn skulle i grundskolan ges likadana möjligheter till fortsatta studier.

Föräldrar oroade sig för att den nya skolan inte skulle vara disciplinerad och barnen inte skulle lära sig något. Därför körde Rundradion information om grundskolan. Ibland blev föräldrarna kanske mera förvirrade av informationen som Rundradion erbjöd.

Läs mera:

Elever, 1969

Grundskolan kommer!

Lagen om grundskoleförändringen i Finland stiftades 1968, men övergången skedde gradvis under 1970-talet. Många föräldrar och lärare var skeptiska när grundskolan introducerades. Med en massiv informationskampanj i tv- och radio ville man skingra oron.

Läs mera:

Skolklass lyssnar på ljudband, 1976

Här är grundskolan

Många föräldrar var skeptiska när grundskolan introducerades. Programserien "Här är grundskolan" innehöll tio radioprogram samt en två timmar direktsändning där lyssnarna ställde frågor till experter i studion.

Läs mera:

Introduktionstext till tv-programmet Vår granne Sovjetunionen, Yle 1973

Vår granne Sovjetunionen

Fråga vad du vill om Sovjetunionen! Och svar får du också. Dessutom besöker vi ett vänskapligt samarbetsprojekt i Svetogorsk.

Läs mera:

Europeiska säkerhetskonferensen i Helsingfors 1975

År 1975 samlades 35 statsöverhuvud i Helsingfors för den Europeiska samarbets- och säkerhetskonferensen. 40 år senare ordnas en jubileumsutställning om KSSE i Finlandiahuset. Blicka tillbaka på KSSE i Arkivet!

1900-19201920193019401950196019701980199020002010

1980-talet

President Urho Kekkonen avgick efter en maratonlång karriär som president hösten 1981 och Mauno Koivisto efterträdde honom.

På 1980-talet använde man märkeskläder, sov i vattensängar och gjorde snabba klipp på börsen. Konsumtionen i Finland stegrades. Människorna blev juppier och köpte brödmaskiner, freestyle, trådlösa telefoner och vattensängar. Eller var det så?

På den teknologiska fronten tog man stora steg framåt: det blev vanligt med datamaskiner, mikrovågsugnar, hemvideoapparater och elektronikspel.

Kritik riktades mot apparaterna som ansågs göra ungdomarna slappa och våldsamma på samma gång.

1983 kom en ny skrämmande sjukdom till Finland: aids. Fallen i Finland var inte så många men sexuella minoriteter och utomeuropeiska personer fick utstå homofobi och rasism.

Läs mera om de sexuella minoriteternas ställning i Finland.

Miljörörelsen växte sig allt starkare på 1980-talet. På gräsrotsnivå berörde den alternativa personer som bodde i kollektiv, ockuperade hus och åt makrobiotisk mat.

Flera av de aktivister som kedjade sig fast och protesterade mot miljöförstöring i Koijärvi bidrog till att den den gröna rörelsen kom med i politiken. I riksdagsvalet 1983 valdes två gröna ledamöter in, Kalle Könkkölä och Ville Komsi. I riksdagsvalet 1987 fick det Gröna förbundet (senare De gröna) in fyra riksdagsledamöter.

Vissa protesterade mot samhället på annat sätt, t.ex. genom performance, som gruppen Homo $ och musik.

Alternativa ungdomar kunde dansa breakdance och lyssna på rap på gatorna, om inte polisen jagade bort dem.

Eller köra runt kvarteren och höra på djävulsmusik som i de finlandssvenska småstäderna.

Den finlandssvenska rocken tog sina första stapplande steg på 1980-talet med grupper som inte kom från huvudstadsregionen. Det var bl.a. Ragnar Hare från Jakobstad, Good Evening Manchester från Åland och Viktor Hurmio från Evitskog. Svenskfinland fick en också en finlandssvensk rapsång med PaleåVilles Duckräpp.

Det kalla kriget och rädslan för atomkrig fortsatte. Natten till den 26 april 1986 inträffade en katastrof som få kunnat förutspå. Kärnkraftverket i Tjernobyl exploderade och moln med radioaktiv strålning spred sig ända till Norden.

Utanför Finlands gränser rasade murarna: Berlinmuren och hela Sovjetunionen. Detta påverkade också Finlands ekonomi.

Läs mera:

Berlinmuren i november 1961. Bygget hade startat i augusti.

Berlinmurens uppgång och fall

1961 byggdes Berlinmuren, som i väst kom att bli symbolen för järnridån till den socialistiska världen. Muren delade staden Berlin i två delar i tjugoåtta år.

Läs mera:

Jeltsin fördömer kuppförsöket 1991

Statskuppen i Moskva påskyndade Sovjetunionens fall

Moskvakuppen (även kallad Augustikuppen) kollapsade på bara tre dagar, 19 till 21 augusti 1991. Men kuppen anses ha ruckat på Sovjetunionens statsskick så mycket att man i dag ser den som avgörande både för nedläggningen av kommunistpartiet och Sovjetunionens fall.

1900-19201920193019401950196019701980199020002010

1990-talet

Recessionen slog till hårt mot Finland i början av 1990-talet.

Brödköer, bankkris, konkurser och massarbetslöshet syntes i de flesta människornas vardag.

Också världen började tränga sig på, men man tog inte emot invandrare med öppna armar. I Finland såg man snett på de somaliska flyktingarna som kom i början av 1990-talet. Somalierna hade flytt undan krig och nöd, men ansågs vara levnadsstandardsflyktingar på jakt efter finska pengar och socialskydd.

För unga radikala som inte såg på framtiden som sina föräldrar öppnades nya möjligheter: anti-globalisering och veganism som en protest mot det industrialiserade djuruppfödandet. Dessutom skrämde köttet många i och med BSE och galna ko-sjukan. Kampen för djurens rättigheter tog sig uttryck också i räder mot pälsfarmer.

På den teknologiska fronten tog Finland stora steg framåt; med mobiltelefoner, datorer och internet.

1994 hade Finland, Norge och Sverige ett svårt beslut att fatta. Skulle de ta ett steg närmare ett integrerat Europa och gå med i EU? Folkomröstningen i Finland hölls den 16 oktober och då röstade folket klart ja till ett medlemskap.

Estonia-katastrofen är en av de största olyckorna till havs i fredstid. En tidig morgon, den 28 septemner 1994, förliste Estonia och över 800 människor omkom i de kalla höstvattnen nära Utö.

När vraket efter Estonia påträffades var bogvisiret borta och befann sig längre ifrån. Det kom fram att Estonia haft problem med bogvisiret redan som Viking Sally. Fartyget borde inte ha fått köra i öppna farvatten.

Mayday Estonia - den sista timmen

Efter Estonia-katastrofen skärptes säkerheten på färjorna i Norden. Men den nationella sorgen levde kvar hos finländarna länge.

Också andra stora händelser under decenniet syntes i folks känsloliv. Reaktionerna på t.ex. prinsessan Dianas död, polismorden i Helsingfors och de finska lejonens guld i Globen förvånade många. Att också den “tillknäppta” finländaren kunde sörja och glädjas och sätta ljus och blommor på gatan.

Läs mera:

Övergivet köpcenter, 1995

Idas arkivblogg: Tillbaka till 1990-talet?

Allting tycks gå i cirklar. När jag tänker tillbaka på 2015 och 2016 märker jag mycket som påminner om 1990-talet. Och inte det bästa från 1990-talet.

1900-19201920193019401950196019701980199020002010

2000-talet

Redan nyårsnatten mellan 1999 och 2000 bjöd på spänning. Man var orolig för att all teknologi inte skulle klara av millennieskiftet. Men katastrofen uteblev.

Socialdemokraten Tarja Halonen blev Finlands första kvinnliga president 2000. Sex år senare återvaldes hon mot Sauli Niinistö från Samlingspartiet.

Nobels fredspris gick för första gången till en finländare president Martti Ahtisaari 2008.

Datateknologin kom att utvecklas otroligt under 00-talet. Den snabba it-teknologin blev viktig då stora händelser sker. Den elfte september 2001 då terrorister flög in i WTC-tornen i New York följde de flesta människor ännu med nyheten på tv och radio, men nu är internet det självklara stället att söka nyheter på.

Världen blir globaliserad, men också mera tudelad. Det är västvärlden mot resten av världen. Hur kan man tala för solidaritet, mot kapitalismen, mot multinationella företag?

Markus Drake har deltagit i många demonstrationer. 2001 var han i Göteborg på EU-toppmötet för att protestera mot den politiska eliten. Och samma år kastade han en tårta i ansiktet på Världsbankens chef James Wolfensohn.

Vid decenniets slut hade de flesta människor ett liv i cybervärlden med sociala medier.

Händelserna vid Myyrmanni, Jokela och Kauhajoki visade att hat, våld och också kriminalitet dryftas först på nätet. Sedan flyttar det över i verkligheten.

Euron, EU:s officiella valuta, togs i bruk elektroniskt 1999 och som sedlar och mynt den 1 januari 2002.

I slutet av decenniet då de flesta europeiska länder hade tagit i bruk euro stod en ekonomisk kris för dörren. Fabriker varslade om uppsägningar eller stängde helt. Byskolor, sjukhus och bibliotek stängdes.

Också för andra europeiska länder var ekonomin med euron svår, i synnerhet Grekland kämpar med stora skulder.

Men för finländarna har åtminstone Eurovisionsschlagerfestivalen i Aten 2006 en guldklang.

Lordi vann överlägset uttagningen till ESC 2006 med sin "sjung med"-hårdrock "Hard Rock Hallelujah". Många var skeptiska, men i Aten i maj 2006 gick Lordi gick till seger. Hela Finlands folk jublade: Äntligen!

1900-19201920193019401950196019701980199020002010

2010-talet

Riksdagsvalet 2011 blev Sannfinländarnas stora skräll, med Timo Soinis ord "jytky": partiet fick 19 procent av de avlagda rösterna och 39 mandat i riksdagen. Sannfinländarna fick dock inte regeringsposter, utan stannade i opposition.

"Folket har talat", blev Timo Soinis mantra.

Fyra år senare, 2015, fortsatte skrällen. Och nu kom Sannfinländarna med i regeringen, tillsammans med Centern och Samlingspartiet. Timo Soini blev utrikesminister, Juha Sipilä (Centern) statsminister och Samlingspartiets Alexander Stubb (senare Petteri Orpo) blev finansminister.

Såhär röstade finländarna i riksdagsvalet 2015

Mera om riksdagsvalet 2015

Läs mera:

Regeringsförhandlarna på informationstillfälle i Smolna.

Njuggt om flyktingar, Natomedlemskap utreds

Den blivande regeringen är inte intresserad av att dela på flyktingbördan mer än hittills och den skär i biståndsanslagen. EU-linjen förblir i stort sett oförändrad. Under regeringsperioden görs också en utredning om vad ett Natomedlemskap skulle innebära för Finland.

Läs mera:

Ministrarna Lindström, Stipilä och Stubb håller presskonferens om arbetsmarknadsuppgörelsen.

Regeringen 1 år: Oy Finland Ab hägrar

Fria öppettider, lägre bilskatt, starköl till matbutiken och skärpt flyktingpolitik. Juha Sipiläs regering kan skåla också för att vården bolagiseras. Statsvetare ger regeringen både ris och ros inför ettårsdagen.

Läs mera:

Juha Sipiläs regering tillträder.

Ministerrulett: Fyra ministrar har redan bytts ut i Sipiläs regering

I maj 2015 fick Finland en ny regering med Juha Sipilä (C) som statsminister. Nu har redan fyra ministrar bytts ut.

Den europeiska immigrationspolitiken har under de senaste åren bestått av gränskontroller och visumkrav. Män, kvinnor och barn har mist livet i sina försök att nå Europa sjövägen över Medelhavet. Människor i behov av skydd har inga lagliga vägar att ta sig till EU. Och när den lagliga invandringen minskar ökar båtflyktingarna.

Jessica Stolzmann har gjort ett reportage om Wilfred som flydde från Marocko i en liten gummibåt och nu befinner sig i Finland.Vad borde man i EU göra för flyktingströmmen som gör Medelhavet till en gravgård?

Hösten 2015 kom flyktingkrisen att beröra också Finland. I synnerhet kom flyktingar från Syrien och Irak.

Läs mera:

Demonstration mot flyktingar i Torneå.

Människomurar och demonstrationer – så har Finland hanterat flyktingkrisen

Rasistiska medborgargarden, människomurar i Torneå, Sipiläs hus i Kempele och kritiserade utvisningar har dryftats i bevakningen av Finlands flykting- och immigrationspolitik det senaste året.

Många talar om ett hårdnande klimat i Europa och Finland på 2000-talet, med högervindar och xenofobi. Rasismen i Finland har blivit vardagsmat. Det vittnar Daniela Caldararu och 12-åriga Rebecka Holm om.

"Madam har vunnit", sade gentlemannen Sauli Niinistö efter presidentvalet 2006 då sittande presidenten Tarja Halonen blev omvald. President Tarja Halonen höll sin sista självständighetsbal den 6 december 2011.

Dit kom bland annat Peter Vesterbacka vars företag Rovio gjort strålande framgångar med sitt mobila spel Angry Birds. Dagen till ära har hans fru fått klä upp sig i en Angry Birds-klänning.

Men 2012 är det Sauli Niinistö själv som flyttar in till Talludden som Finlands president.

Diskussionskulturen på internet genomgår en omvälvande förändring. All samhällsdebatt flyttar ut på nätet. Men då uppstår också problem i form av nätkränkningar. Påhoppen har blivit både synligare och obehagligare. Hatpratet riktar sig mot olika etniska, religiösa, köns-, och språkgrupper. Också politiker och forskare får ta näthat emot sig.

Juridiken hänger inte med i utvecklingen, vilket skapar stora gråa zoner.

När Musikhuset i Helsingfors planerades väcktes frågan vad man skulle göra med järnvägens gamla rödtegelmagasin framför Riksdagshuset. I maj 2006 brann magasinen ned, och nu är Musikhuset färdigt.

De finländska hockeylejonens glada och överförfriskade hemkomst och spritintaget på guldfesten på Salutorget efter VM i ishockey 2011 fick många att höja på ögonbrynen. Måste en överdriven alkoholkonsumtion verkligen höra ihop med VM-guld?

På Åland hittade man urgammal, god champagne i ett vrak. Och i Finland följde man kronprinsessan Victoria och prins Daniel; deras Finlandsbesök, bröllop och lilla prinsessan Estelles födelse.

IT-teknologin och spelindustrin gick framåt med sådana företag som Rovio och Supercell, medan Nokias mobilindustri dalade och till sist såldes till Microsoft.

Klimatet över hela vårt klot och i lilla Finland diskuterades, häftiga stormar, åskväder och temperaturskillnaderna. Klimatet påverkas av koldioxidutsläppen och den globala uppvärmningen.

Men Dora på Lammholm lever som man alltid har levt i den Åboländska skärgården.

Läs mera:

Sidhuvud för Suomi Finland 100 på Arenan

Suomi Finland 100 på Arenan

Yle Arenans egen Finland 100-kanal för oss med hjälp av arkivmaterial på en nostalgiresa genom det 100-åriga Finland. Hur har Finland byggts upp, hur har dess miljöer, kultur och medborgare förändrats genom årtiondena? På kanalen samlas också jubileumårets viktigaste program.


1900-19201920193019401950196019701980199020002010