Hoppa till huvudinnehåll

Bokrecension: Tre böcker att sluka

pärmen till pinsamt och livsviktig
Annika Sandelin: Pinsamt och livsviktigt, Yokos nattbok 2 pärmen till pinsamt och livsviktig Bild: Förlaget M pinsamt och livsviktigt yokos nattbok,Annika Sandelin

Det finns en stor efterfrågan på böcker för den så kallade slukaråldern sisådär 9 till 12 år och här får du tips på tre av höstens böcker. Alla tre är ganska olika men passar för både för pojkar och flickor.

En empatisk och klok tioåring

Även pojkar kan vara nyfikna på vad som rör sig i en flickas huvud. Pinsamt och livsviktigt Yokos nattbok heter den andra delen i Annika Sandelins bok om flickan Yoko som skriver dagbok om nätterna. Hon har redan fyllt ett skrivblock; Yokos nattbok (2014) och nu fortsätter hon med nästa skrivblock. Linda Bondestam har illustrerat berättelsen med vinjettartade teckningar som stöder berättelsen på ett sympatiskt vis.

I början får vi veta vilka som är de viktiga personerna i Yokos liv, så den andra nattboken går alldeles utmärkt att läsa fristående.

Kompisen som påstår att hon är köpt

Yoko har en dominerande väninna, Anna, som är adopterad. När hon får veta att hennes föräldrar väntar ett biologiskt barn blir hon rasande. Yoko tvingas lova att hon ingenting berättar, trots att de vuxna undrar vad som hänt. Det här en typisk bild av hur väninnelojaliteten kan vara tung i en viss ålder.

Andra aspekter i den förpubertala tillvaron är att vara hemligt kär i någon, men för blyg för att tala om det. Det pinsammaste av allt är när någon annan avslöjar det. Annika Sandelin är uppmärksam på de psykologiska aspekterna av att knyckvis utvecklas från barn till ungdom. Hur det sker i olika takt och hur dynamiken i klassen ändrar allteftersom vännernas intressen skiftar.

Farfar i fara

Yokos farfar får en stroke och alla påminns om livets sårbarhet. Men hans make Harry slösar med en kärlek som övertygar alla som tvivlat på förhållandet. Det är en av de saker som går från pinsamt till coolt.

Medan Yokos mamma som fortfarande behandlar sin dotter som ett barn, i all välmening, framstår som dödligt pinsam. Det duger inte längre med skattjakter på födelsedagskalaset, inte när risken finns att klasskamraterna ska tycka det är barnsligt.

Känslig huvudperson

Speciellt slås jag av Yokos uppmärksamhet och goda vilja. Hon är en mycket sympatisk person som skulle vara en god vän för vilken läsare som helst. Det är lätt att ta del av hennes oro för utanförskap och blyghet inför sexualitet och annat som hör vuxenlivet till.

Hon lever i en välvillig och varm familj som trivs tillsammans. De trivs faktiskt så bra att de klarar en sommar halvt isolerade på en ö utan bekvämligheter medan huset de bor i rörsaneras. När sommaren är slut skulle Yoko helst stanna kvar. Familjens kärleksfulla famn lockar alltmedan ungdomstidens krav känns lite skrämmande. Det är en situation de flesta tänkande och kännande elvaåringar kan känna igen sig i.

pärmen till Yvonne Hoffmans bok I Kungens tjänst
pärmen till Yvonne Hoffmans bok I Kungens tjänst Bild: Scriptum Yvonne Hoffman,i kungens tjänst

På äventyr i historiens vändpunkter

Yvonne Hoffman tar i I kungens tjänst läsaren med på ett historiskt äventyr i berättelsen om Jöns som varit fånge hos Tsaren under Stora ofreden och nu tillsammans med sin vän Lisen återvänder till Finland. Berättelsen om Jöns och Lisen är en fristående fortsättning på Fånge hos Tsaren.

På sätt och vis kan man också säga att de tidigare böckerna om Erik och Emma som hamnar i förgången tid tack vare ett rött bokmärke hör till samma serie. Men medan Emma och Erik i Det röda bokmärket och senare i Tsarens galejor vill återkomma till vår tid från år 1714 så hör Jöns till den tiden.

Oroliga tider i Svea rike

Det ger Yvonne Hoffman en möjlighet att koncentrera sig på de äventyr som historien bjuder. Tiden är alltså Stora ofreden 1713 – 1721 när ryssarna ockuperade den finska rikshalvan under Stora nordiska kriget. Vägarna är farliga. Den man möter kan vara en fiende eller en våldsam landsstrykare.

När Lisen återbördas till hemmet i Hankmo är glädjen stor för alla de andra som förts iväg av kosackerna har blivit på den vägen. Men Jöns vill veta hur det är med hans mamma och småsyskon som ju inte vet att han är vid liv. Fast sedan kommer andra äventyr i vägen för det besöket…

Apostlahästarna var färdmedlet

För en nutida läsare är det hisnande att tänka sig att alla på den tiden tog sig fram till fots eller med häst. Att det som idag tar några timmar då kunde ta veckor och att den resande var beroende av att vänliga människor gav husrum eller tak över huvudet i en lada och kanske mat. Annars var det skogen som gav skydd. Finland på 1700-talet var dessutom ett bergigt och svårforcerat land.

Pojke i krigets malström

Hoffman är noga med de historiska detaljerna och tar sig friheter i berättelsen där det behövs. Ett mysterium kring en skatt som grävts med för att plundrare inte ska komma åt den tvingar Jöns att fly till huvudstaden Stockholm. Där får han erbjudandet att delta i Karl den XII:s krigståg mot Norge. Även om det är i egenskap av stövelputsare så dras han snabbt in i de dramatiska händelserna.

Gustav Cederström: Karl den tolvtes likfärd
Gustav Cederström: Karl den tolvtes likfärd Bild: Creative Commons gustav cederström: karl xii:s likfärd

Att krigarkungen blev övermodig och fälttåget ett nederlag vet vi som sett Gustav Cederströms tavla från 1878. På samma sätt som Cederström i tavlan tagit sig friheter (kungen bars enligt uppgift i kista, inte öppet) har även Hoffman skrivit sin version av hur det kan ha gått till vid belägringen av Fredrikstens fästning år 1718.

Berättelsen är spännande och håller god marschfart. Jöns är en sympatisk huvudperson som engagerar läsaren. Överhuvudtaget är I kungens tjänst en riktigt intressant och välskriven historia. Jag kan mycket väl tänka mig att det finns många barn- och ungdomar som gillar kombinationen av historisk tid och äventyr. Det hade jag själv gjort. Nu får vi hoppas att Jöns återser sin familj i nästa äventyr.

pärmen till Den fantastiske Alfredo
pärmen till Den fantastiske Alfredo Bild: Schildts & Söderströms den fantastiske alfredo

Pensionärsmakten på solsemester

I den fjärde boken om Pensionärsmakten, Den fantastiske Alfredo, möter vi gamla bekanta från tidigare. Den här gången har Malin Klingenberg tagit berättelsen till en ny miljö. Patrik och Irene åker till Kanarieöarna med Irenes mamma och Patriks farmor. Det är samma farmor som tidigare visade sig vara en agent för det hemliga sällskapet Pensionärsmakten. Det är ett sällskap som är ägnar sig åt att bekämpa skurkar.

Även andra medlemmar ur Pensionärsmakten följer med på resan, bland annat ordföranden Bengta -Louise af Pärlemor som även passat på att ta med sig sina medaljer och ordnar. Kring dem blir det en viss uppståndelse ska det visa sig.

Semester från skurkar?

Men innan det kan sällskapet njuta av ett av Europas största nöjesfält och värmen kring poolkanten. Allt är upplagt för en lugn semester. Men så blir det ju såklart inte, för skurkar finns det ju överallt om man har ögon för det.

Irenes pappa ärke-skurken Bi-keps som borde sitta säkert i fängelse dyker upp med sitt gäng, men bara på semester även de. Den semestern får sig en törn när den fantastiske Alfredo dyker upp omgiven av beundrande blickar. Upplagt för avundsjuka och skurkstreck, alltså.

Farsartade vändningar

Malin Klingenberg skriver flyhänt, nästan för flyhänt. Komplikationer i intrigen tar hon med en klackspark. Stilen kunde sägas vara fars för unga. Jag kan riktigt höra dörrarna smälla när alla som har ärende till någon annans hotellrum smyger runt. Fast den här gången är det inte romantiska intriger som gäller utan det är glittrande guld och epåletter som lockar och redan stulet gods som tas tillvara. Joanna Vikström Eklövs illustrationer med sin svängiga linjeföring följer fint Klingenbergs text.

Idén med äldre människor som är handlingskraftiga och som tar till agentgrepp för att följa sina värderingar och höga ideal är betagande och rolig. Men lite mindre övervarv och halsbryteri i berättelsen hade nog gett den mera stadga.

bild ur den fantastiske alfredo
bild ur den fantastiske alfredo Bild: Joanna Vikström Eklöv joanna vikström eklöv

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje