Hoppa till huvudinnehåll

Pisa-undersökningarna - ett relevant mått på kunskap?

Ungdomar spelar Pokémon Go i Åbo centrum.
Ungdomar spelar Pokémon Go i Åbo centrum. Bild: Yle / Mattias Simonsen Pokémon Go,mobiltelefoner,smarttelefoner,ungdomar

Pisa-undersökningarna bland 15-åringar har väckt stor uppmärksamhet på olika sätt under de senaste åren. Också motståndet mot Pisa-undersökningen har ökat och Norge sägs till och med överväga att dra sig ur helt. Å andra sidan har helt nya länder kommit med.

Industriländernas organisation för ekonomiskt samarbete och utveckling OECD har sedan år 2000 vart tredje år låtit mäta 15-åringars kunskaper i matematik, naturvetenskap och läsförståelse.

Den här gången var det kunskaperna i naturvetenskap som utreddes bland 500 000 skolelever. Ungefär 9 000 slumpvis utvalda elever från Finland deltog i utvärderingen. Dessutom har föräldrar, lärare och rektorer intervjuats.

Nu var det första gången som hela provet genomfördes digitalt på dator vilket också möjliggjorde interaktiva uppgifter i naturvetenskap.

Pisa-fenomenet Finland - bland de bästa i världen för 15 år sedan

Finland har alltid klarat sig bra i Pisa-undersökningar (Programme for International Student Assessment) men under de senaste åren har det skett försämringar.

Under åren 2000, 2003 och 2006 var Finlands resultat som högst - och hörde i praktiken till de bästa i världen. Efter det har man kunnat iaktta en jämn nedgång, vilket Lärarförbundet OAJ oroas av.

Också andra undersökningar har pekat på samma trend.

Bromarv skola.
Bromarv skola Bromarv skola. Bild: Yle/Linus Westerlund skolbyggnad,Bromarv

Men samtidigt kan man konstatera att resultaten i Finland fortfarande befinner sig på en mycket hög nivå.

Varför har Finland varit så framgångsrikt i Pisa-test?

Den enhetliga skolan anses vara den främsta orsaken till de finländska framgångarna i Pisa-studier. Oavsett skola har den finländska eleven åtnjutit högklassig undervisning.

Traditionellt har Finland uppvisat de allra minsta skillnaderna i kunskap mellan sämre presterande och bättre presterande elever. Också de svaga eleverna har hängt med i svängarna. Det har inte heller rått någon större skillnader mellan skolorna.

Finländska elever har inte heller stressats av den stora mängd riksomfattande prov och test vilket elever till exempel i Storbritannien utsätts för.

Också de svaga eleverna har hängt med i svängarna.

Mycket högt utbildade lärare har varit en avgörande faktor för undervisningen. Skolor och lärare har också åtnjutit en omfattande pedagogisk frihet.

- Då man ser tillbaka på Pisa-prestationerna i naturvetenskap är det två länder som hela tiden har stuckit ut: Japan och Finland, enligt professor Jouni Välijärvi som uttalat sig i Helsingin Sanomat. Sydkorea klarade sig bra i början, backade lite emellanåt, men har nu igen presterat bättre. Av nykomlingarna är det Hongkong, Singapore och framför allt Shanghai som varit mycket framgångsrika. De asiatiska länderna har lyckats hålla sig på hög nivå.

Eleverna följer med en fysiklektion
Asiatiska länder gick om Finland 2013 i den internationella Pisa-undersökningen. Eleverna följer med en fysiklektion Bild: EPA/HOW HWEE YOUNG kinensiks skolklass

Varför sjönk nivån i Finland?

De finländska elevernas resultat i Pisa-undersökningarna har sjunkit stadigt sedan 2006. OAJ bedömer att det här tyder på att skolan i Finland inte längre lika starkt kan erbjuda en utjämnande undervisning för elever med olika bakgrund.

Också inlärnings- och skolmotivationen har minskat klart.

Andelen elever som klarar sig allra sämst har fördubblats då man jämför resultaten i matematik år 2003 (6 procent) och 2012 (12 procent). Förändringen är dramatisk även om resultatet i internationell jämförelse inte är så dåligt.

OAJ anser att den här förändringen är oroväckande med tanke på dessa elevers studier och arbete i framtiden.

Försämring i prestationer syns i alla grupper - också bland de elever som klarar sig bättre i skolan.

"Eleverna har blivit mindre engagerade"

Christer Holmlund, ordförande för Finlands svenska lärarförbund FSL, har konstaterat att energin och engagemanget sätts på prov då resurserna ständigt krymps.

Permitteringar, vikarieförbud, för stora undervisningsgrupper och hot om ytterligare nedskärningar anstränger hela skolsamfundets krafter. Jag känner oro för utbildningens och undervisningens ställning överlag, konstaterade Holmlund för två år sedan.

Dan Johansson, som år 2013 var ordförande för FSL, sade då att han observerat att eleverna blivit mindre engagerade i skolan än tidigare.

Fyran Annika Vokkolainen löser matematikuppgifter på skolansn dator i Mattliden.
Fyran Annika Vokkolainen löser matematikuppgifter på skolansn dator i Mattliden. Bild: Niklas Evers matematik,Matematikundervisning,datorer,elever,Klassrum,undervisning,bärbara datorer,informationsteknik,Informationsteknik,lågstadiet,grundskolans lågstadium,klasskamrater,barn och datorer

- Men jag tror ändå inte att vi kan tävla med de asiatiska länderna, framför allt därför att samhället, attityderna och tänkesättet är helt annorlunda i jämförelse med vårt samhälle. I Europa lever vi i ett individualistiskt samhälle och våra elever lever ett friare liv. Vi har en annan ambitionsnivå och det är ingen stor katastrof.

Johansson påpekade också att Pisa-undersökningarna inte alls mäter allting; där finns ingenting om språkinlärning, ingenting om hur man uppfattar sig själv och kollektivet, eller om konfliktlösningar.

- Pisa-undersökningarna mäter en slutledningsförmåga som visar hur eleverna kan utnyttja allt det som de har lärt sig. Och det är naturligtvis en mycket viktig funktion, oberoende av i vilken världsdel man lever i.

Skolgården vid Virkby gymnasium och Källhagens skola i Virkby.
Skolgården vid Virkby gymnasium och Källhagens skola i Virkby. Bild: Yle/Marica Hildén skolgård

Mycket kritik riktas mot Pisa

Är det vettigt att jämföra väldigt olikartade skolsystem med varandra? Det är väl knappast ett självändamål att placeras högst på Pisa-listan?

Kritiken handlar främst om att Pisa-studien ses som det främsta måttet för effektivitet, och att skolorna samtidigt börjar följa kriterierna i undersökningen. Det betyder att skolorna inte nödvändigtvis riktar sig in sig på elevernas behov eller sina egna mål.

Kritikerna anser att Pisa-undersökningen inte mäter kunskap och att den leder till att skolorna bryr sig mer om att klara sig bra i testerna än att ge eleverna den bästa undervisningen. Pisa-resultat har lett till förändringar i undervisningen i en del länder.

Ytterkläder och skolväskor ligger på golvet utanför matsalen i Ströhö
Ytterkläder och skolväskor ligger på golvet utanför matsalen i Ströhö Bild: Yle/Madeleine Boström matsvinn

Är det en nationell katastrof om man rankas lågt på listan?

När den första Pisa-studien publicerades år 2000 låg Tyskland på ungefär 20:e plats i både matematik, läsförståelse och naturvetenskap - vilket på vissa håll sågs som "en nationell katastrof", konstaterar Thomas Steinfeld i en analys i Svenska Dagbladet. En sak som studien pekade ut var att tyska lärare lätt gav upp i ett tidigt skede då det gällde engagemanget för vissa grupper av elever.

Tyskland började efter det satsa betydligt mera resurser på läsundervisning på låg- och mellanstadiet. Tyskland har sedan dess placerat sig högre upp på listan, och har legat på 9:e plats.

Det konstateras dock att den högre placeringen inte nödvändigtvis behöver ha någon koppling till den omlagda undervisningen utan att det lika väl kan handla om att tyska skolor lärt sig att förhålla sig till Pisa-proven, och att undervisningen anpassats till dem.

Tyskland har kritiserats för att förstärka sociala skillnader genom att ha ett skolsystem som skiljer eleverna efter prestationsförmåga redan som tioåringar.

Fel frågeställningar i matematik och ingen senare mätning av läsförståelse

Pisa-mätningarna handlar om standardiseringar som omformats till prov.

Enligt tyska forskare kan Pisa-testerna i matematik inte anses giltiga eftersom de bland annat ställer felaktiga frågor och belönar märkliga lösningar.

Också i Frankrike kritiserar man matematikmätningen. Den franska skolan prioriterar metodisk bevisföring framom resultatet vilket är motsatsen till anglosaxiska prioriteringar som bättre motsvarar det sätt som Pisa-mätningarna är konstruerade.

telefon, penal, MAOL:s tabell och hand tillhörande tonårsflicka.
telefon, penal, MAOL:s tabell och hand tillhörande tonårsflicka. Bild: Yle/Amanda Mylläri matematik

Kritik riktas också mot provet i läsförståelse. Man kan ganska lätt mäta elementär läsförståelse i de lägre klasserna – men äldre elever - som visserligen kan läsa innantill - förstår kanske inte i alla avseenden innebörden av det som de läser.

En annan aspekt är skolplikten. I vissa länder är skolplikten bara åtta år och till och med mindre. Kritiker påpekar att i dessa länder har 15-åringar med dåliga betyg ofta redan lämnat skolan medan de sitter kvar i länder med längre skolplikt och försämrar resultaten där, säger Thomas Steinfeld i SvD.

SvD hänvisar också till ett öppet brev som i maj riktades till Andreas Schleicher, ansvarig för OECD:s utbildningsfrågor. Brevet är skrivet av professorer och lärare - framför allt från den engelskspråkiga världen.

Skribenterna oroar sig över den vikt en Pisa-undersökning får trots att det handlar om "en enskild, snäv och ickeneutral måttstock som kan leda till svåra skador på skolor och elever". Brevet, som publicerats i The Guardian, har på nätet undertecknats av över 1 700 personer.

Bok
Bok Bild: Creative Commons / sunlight cardigan läsa

Mycket i skolan är ickemätbart

Det finns mycket som inte är mätbart. Man kan fråga sig varför Pisa-undersökningarna alls finns. Har begreppet konkurrens blivit ett mål i sig?

OECD har egentligen ingenting med undervisning eller utbildning att skaffa. Testerna utformas på uppdrag av OECD av kommersiella företag enligt standardiserade rutiner.

Enligt kritikerna riskerar Pisa-undersökningen, med dess ständiga krav på förbättringar, att beröva skolan den lilla stabilitet som fortfarande finns där.

Bäst att jämföra Finland med länder som har ett liknande utbildningssystem

Om man vill göra jämförelser mellan länderna är det kanske mest fruktbart att fokusera på länder som har ett liknande utbildningssystem som Finland - till exempel länder i Norden och Europa, anser Lärarförbundet OAJ

I Finlands konkurrensländer satsas det hela tiden mera på utbildning - medan man i Finland dessvärre gör det allt mindre.

PISA som text, vit text på röd bakgrund
PISA som text, vit text på röd bakgrund Bild: Yle / Rivet ur arkivet PISA-undersökning,pedagogik
    Pisa undersöker 15-åriga elevers
  • förmåga att sätta kunskaper i ett sammanhang, förstå processer, tolka information och lösa problem.
  • förmåga att förstå, använda och reflektera över texter för att bland annat kunna delta i samhället och utveckla sin egen kunskap.
  • förmåga att formulera, använda och tolka matematik i olika sammanhang.
  • kunskaper om naturvetenskapens begrepp och förmåga att tillämpa ett naturvetenskapligt förhållningssätt
  • engagemang och motivation att lära sig ämnena.
    Pisa mäter också
  • Rektorers uppfattning om hur undervisningen organiseras, lärandemiljö, lärarnas kompetens och engagemang samt elevernas inställning och beteende.
  • Nationella skillnader och likheter i utbildningssystem och styrdokument.
  • Utbildningssystemets förmåga att ge elever en likvärdig utbildning.

(Källa: Skolverket i Sverige)

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes