Hoppa till huvudinnehåll

Havet har frusit till utanför Helsingfors - farligt att röra sig på isen utan rätt utrustning

Eva-Lotta Backman Wingqvist står på en grå våt is med stavar i näven och långfärdsskridskor på
Eva-Lotta Backman Wingqvist står på en grå våt is med stavar i näven och långfärdsskridskor på Bild: Yle/Helena von Alfthan eva-lotta backman-winquist,långfärdsskridskoåkning,Långfärdsskridskoåkning,skridskoåkning,Munksnäs

Att åka långfärdsskridskor ger härliga naturupplevelser, men rätt utrustning är a och o. Eva-Lotta Backman-Winqvist älskar turerna ute på isen utanför Helsingfors.

I fjol vintras var det många som gick igenom isen på Bodom träsk i Esbo, en person drunknade.. Många skridskoåkare rörde sig på isen som var bedrägligt tunn.

Eva-Lotta Backman-Winqvist från Finlands långfärdsskrinnare berättar att de tänkt på att folk kan se långfärdsskridskoåkarna och tro att det är tryggt att fara ut på isen utan säkerhetsutrustning.

- Det är en risk som vi talar om inom klubben. Vi försöker åka skridskor på ställen som inte är så offentliga. När säsongen börjar är det oftast på små sjöar, till exempel de små sjöarna i Noux. Sedan fryser det till efterhand, det kan komma snö på sjöarna och havsisen börjar frysa till. Men vi rör oss alltid i grupp, så händer det någon nånting kan de andra hjälpa till. Det är en viktig sak. Bege dig aldrig ensam ut på isen, utan ha någon med dig som kan hjälpa, säger Backman-Winqvist.

Eva-Lotta Backman-Winquist klädd för skridskofärd utanför Munksnäs
Eva-Lotta Backman-Winqvist har isdubbar kring halsen - om något händer kommer hon upp på isen igen med hjälp av dem. Eva-Lotta Backman-Winquist klädd för skridskofärd utanför Munksnäs Bild: Yle/Helena von Alfthan eva-lotta backman-winquist

Det räcker inte att skaffa sig ett par långfärdsskridskor. Resten av utrustningen är minst lika viktig. Det första Backman-Winqvist gör är att försiktigt gå ut på den hala våta isen och knacka med sin stav i isen.

Det som ser ut som skidstavar är två ispikar. Utan dem ger hon sig inte ut på isarna.

- Stavarna är mina känselspröt. När jag rör mig på isen hackar jag med stavarna i isen. Går staven igenom isen är isen för tunn, då ska jag backa. Utan mina stavar tar jag mig inte med långfärdsskridskor på isen, säger Eva-Lotta Backman-Winqvist.

Runt halsen har Backman-Winqvist två isdubbar och en visselpipa. Med isdubbarna kan hon ta sig upp ur havet, om det värsta skulle hända och hon åkte i. På ryggen har hon en ryggsäck med ett ombyte av kläder.

Skridskoåkare på grå blank is utanför munksnäs, kägeluddens skyskrapor skymtar i morgondiset
Backman-Winqvist visar hur det går till vid mattbryggan i Munksnäs. Det är mycket vatten på isen, det är inte idealiskt före. Skridskoåkare på grå blank is utanför munksnäs, kägeluddens skyskrapor skymtar i morgondiset Bild: Yle/Helena von Alfthan eva-lotta backman-winquist,långfärdsskridskoåkning,Långfärdsskridskoåkning,skridskoåkning

Efter att ha knackat på isen med ispiken och kollat att den håller drar Backman-Winqvist på sig långfärdsskridskorna. Dem knäpper hon på kängorna.

Eva-Lotta Backman-Winqvist tycker de finaste skridskoställena i huvudstadsregionen finns vid kusten.

- Förra vintern stod jag utanför Skanslandet och såg inåt mot Sveaborg. Det var en häftig känsla. Då hade vi Gråhara fyr ganska nära också på andra sidan farleden. Det var en magisk känsla, säger Backman-Winqvist.

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen