Hoppa till huvudinnehåll

Österbottniska barn ska få bättre självkänsla

Två barn sitter i en snödrivar och pratar.
Arkivbild. Två barn sitter i en snödrivar och pratar. Bild: Yle/Rolf Granqvist sjuåringar

Barn har allt svårare att visa respekt och även empatin och självkänslan är bristfällig. Det här vill forskare vid Åbo Akademi råda bot på genom att stöda pedagoger i sitt dagliga arbete med barn.

Christin Furu, universitetslärare vid Åbo Akademi, och forskaren Märta Sandvik har sedan augusti 2015 jobbat med varsin grupp pedagoger som utvecklat en handlingsberedskap när det gäller att stöda barns utveckling av självkänsla respektive empati.

- Vi hade båda ett intresse av relationernas betydelse i lärandet, säger Furu.

Furu och Sandvik var med och startade ett nordiskt nätverk kring relationell pedagogik. De planerade även ett forskningssamarbete och ur det föddes tanken på att starta ett fortbildningsprojekt tillsammans med österbottniska pedagoger.

Pedagogerna efterlyste en plan

Orsaken var att pedagogerna själva ansåg att det behövdes en handlingsberedskap när det gäller att stöda barns utveckling av självkänsla och empati.

- Vi lever i ett samhälle där vi inte alltid har tid att mötas och att utveckla empatiska förmågor och självkänsla tar tid. De utvecklas i samspel och i relation med andra människor som är närvarande, lyssnande och kan både bekräfta och utmana.

Hur gör man i praktiken för att förbättra barnets förmåga att känna empati?

- Vi bildade två stycken forskningscirklar där den ena gruppen med pedagoger fokuserade på hur man kan stöda självkänslan. I den andra gruppen jobbade man med empatiutveckling. Det handlar mycket om pedagogen själv som förebild, förmågan att reflektera och sedan omsätta kunskapen i praktiken, säger Furu.

Och omsättandet handlar mycket om att vara närvarande, kunna lyssna och kunna bekräfta barnet på ett bra sätt, fortsätter Furu.

Problem kan undvikas med lyhördhet

Det är inte alltid lätt att upptäcka barn som lider av dålig självkänsla.

- Människor som jobbar med barn varje dag upptäcker mönster, men det är oftast då det uppstår problem av något slag som vi börjar reflektera över de här sakerna. Men lyhördhet gör att vi ser och hör när ett barn inte trivs. Målet är ju att ett barn ska vara tryggt, glatt och kunna visa sina känslor, säger Furu.

Har vi resurser att upptäcka de här barnen som behöver hjälp?

- Det här är något som pedagogerna själva har tagit upp under projeketets gång. En pedagog räcker inte alltid till för hela gruppen. Man måste hitta ett "good enough"-förhållningssätt och acceptera att du inte alltid kan vara den som lägger märke till allt och styr upp allt. Men lyhördet behöver inte nödvändigtvis vara tidsödande. För vi är där vi är - hela tiden. Det kanske kräver mer energi att öppna sig för att vara närvarande, men inte mera tid.

På torsdagen presenteras projektet och resultaten för dagvårdsledarna i kommunerna vid Campus Allegro i Jakobstad.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten