Hoppa till huvudinnehåll

I Finland är vi formella också på svenska - avhandling belyser skillnader i myndighetsspråk

En ny webbplats ska hjälpa myndigheterna.
En ny webbplats ska hjälpa myndigheterna. Bild: Yle/Rolf Granqvist finsk-svensk

Myndigheter i Finland använder sig av ett mera officiellt och distanserat tonfall i sina texter, medan man i Sverige skriver mera ledigt. Det visar en färsk doktorsavhandling vid Åbo universitet.

Det är språkvetare Eveliina Tolvanen, doktorand i nordiska språk, som undersökt texter på svenska och finska i Finland och i Sverige. Tolvanen har undersökt och jämfört finländska Folkpensionsanstaltens och svenska Pensionsmyndighetens informationstexter som handlar om pension. Texterna är från 2012.

Tolvanen har forskat i ett hur förhållandet mellan myndighet och läsare byggs upp i texten. Det visade sig att myndigheterna har en ganska traditionell roll i det finländska myndighetsspråket. Folkpensionsanstalten betalar ut pensioner och beviljar stöd. Textens läsare ses som en, oftast rätt så passiv, förmånstagare.

- I Finland är man lite mera distanserad och formell, och kanske lite auktoritär. I Sverige är man mera informell, säger Tolvanen.

I texterna som Pensionsmyndigheten i Sverige publicerat är förhållandet mellan avsändaren och mottagaren klart annorlunda. Myndigheten hjälper pensionstagaren att räkna pensionen, medan utbetalande av pensionen och myndighetens makt att fatta beslut sällan nämns. Maktförhållandet blir alltså mindre tydligt än i Finland. I finska och finlandssvenska texter används också ett mer formellt språk än i svenska och sverigefinska texter.

Enligt Tolvanen går det inte att rangordna myndigheternas sätt att kommunicera och säga att ett slags tonfalll skulle vara bättre än ett annat. Båda har sina positiva sidor.

- Människor har också olika åsikter om saken. Vissa vill inte att myndigheterna kommer för nära, andra tycker att det är bra med ett mera direkt tilltal, säger Tolvanen.

Ett uppslag i SAOL.
Ett uppslag i SAOL. Bild: Yle/Hedda Jakobsson saol

Att dua har blivit vanligare

Både i Finland och i Sverige duas läsaren i texter om pension. Skillnaderna i tilltalet ligger i detaljer, och det var också där Tolvanen fann de intressantaste upptäckterna.

- Det var intressant att se att även om vi har infört du-tilltalet också i Finland, åtminstone vid FPA, så finns det väldigt många andra aspekter som påverkar hur läsarens roll skapas i texten, säger Tolvanen.

Att dua gör inte automatiskt texten mera informell eller begriplig, istället är det väldigt många faktorer som påverkar hur en text ser ut och hur den kan läsas, säger Tolvanen och ger ett exempel.

- FPA talar väldigt mycket om att ”du får det här”, men i Sverige talar man inte lika mycket om att få. Man säger ”du har” pension. Det handlar om mindre saker som, då det finns många av dem, påverkar hur texten uppfattas.

Tolvanen tror att myndighetsspråket i Finland kommer att utvecklas åt det mera informella hållet, men att kulturella skillnader kommer att kvarstå.

- Det går nog åt det hållet också i Finland, och man arbetar ganska mycket för att myndigheter ska skriva tydliga och begripliga texter. Men man kan nog förvänta sig att en del skillnader kommer att finnas kvar. Vi skriver på ett annat sätt i Finland och det är helt okej, konstaterar Tolvanen.

Eveliina Tolvanen
Språkvetare Eveliina Tolvanen. Eveliina Tolvanen Bild: Yle/Lotta Sundström eveliina tolvanen

Minoritetsspråk i speciellt läge

Eveliina Tolvanen har också undersökt finska texter i Sverige och svenska texter i Finland.

I Sverige har finskan inte samma ställning som svenskan i Finland. Svenskan är huvudspråket och finskan är ett nationellt minoritetsspråk. Medan man i Finland har lika mycket tillgänglig information om pensionen både på svenska och finska, har man i Sverige endast översatt en liten del av alla publicerade texter till finska.

Det visade att de finländska myndighetstexterna på svenska hade mera gemensamma drag med de finska texterna. Detsamma gällde finska texter som Pensionsmyndigheten i Sverige producerat: de påminde mera om de svenska texterna än om finska texter som finländska myndigheter författat. Det betyder att den kulturella kontexten där texten skapas har ett inflytande över tonfallet.

- De sverigefinska texterna är ganska lika de svenska texterna i Sverige. Också i Finland har vi tendensen att landet påverkar tonfallet mera än språket, konstaterar Tolvanen.

Oberoende av språk är det vanligare i Finland att myndigheterna använder ett mera formellt språk och framhäver sin auktoritet. Samtidigt har man också i Finland blivit mindre formell, till exempel har det blivit vanligare att dua läsaren i myndighetstexter. I Sverige har språket i myndighetstexter börjat utvecklas mot ett mer informellt håll redan på 1960 och 70-talet.

Enligt Tolvanen har just finlandssvenskan och sverigefinskan ett speciellt läge då man tänker på förhållandet mellan kultur och språk.

- Dels måste de följa standardspråkets normer och myndighetsspråkets utveckling i grannlandet, dels måste de fungera i det samhälle och i den kultur man riktar sig till. Språkvård är alltså av stor betydelse för myndighetsspråkens kvalitet, speciellt då det gäller finlandssvenska och sverigefinska, anser Tolvanen.

Avhandlingen kan läsas på Åbo universitets webbplats.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland