Hoppa till huvudinnehåll

Slutet nära för "solsystemets mästerfotograf"

Saturnus ringar och månar.
Saturnus ringar och månar. Bild: NASA / ESA Saturnus (planeter),rymden

Många rymdfans blev genuint ledsna då de hörde häromdagen att slutet nu är nära för rymdsonden Cassini, min personliga favorit bland de många obemannade expeditionerna ut till solsystemets bakgård. Rymden blir ännu lite tommare utan Cassini.

Saturnus är alltså planeten som rymdsonden Cassini-Huygens (som dess hela namn lyder) har ägnat de senaste tolv åren åt att utforska. Och inte bara utforska, utan här finns en genuint folklig och nästan konstnärlig aspekt av det hela. Cassini är nämligen något av solsystemets mästerfotograf.

Cassini är ju förstås utrustad med alla de sedvanliga vetenskapliga mätinstrumenten, men det är dess kamera som har gjort den till någonting man minns.

Saturnus ringar och månar.
Jo, pricken som den lilla pilen nere till höger pekar på är jorden. Saturnus ringar och månar. Bild: NASA / ESA Saturnus (planeter),rymden

Rymdens Cartier-Bresson

Det är ju förstås människor som bestämmer vad den ska fotografera, men jag har kommit att tänka på Cassini lite som en Henri Cartier-Bresson i yttre rymden, så häftiga och slående är bilderna som sonden har levererat under årens lopp, bilder av Saturnus och dess månar. Många av dem kunde när som helst platsa på Moderna museet.

Det beror ju förstås till en stor del på att Saturnus är en så oerhört fotogenisk planet. Saturnus, jätteplaneten med de slående ringarna och de många månarna, inalles sextiotvå stycken (varav Cassini har upptäckt sju), gör sig helt enkelt exceptionellt väl på bild. Det är lätt att glömma bort att vi har att göra med en jättelik gasplanet, nästan hundra gånger större än jorden. Den kunde vara ett örhänge.

Saturnus ringar och månar.
Saturnus ringar och månar. Bild: NASA / ESA Saturnus (planeter),rymden

Och i tolv års tid har Cassini alltså kretsat kring Saturnus, sedan 2004 då den anlände dit efter en färd på sju år. På vägen passerade den också Jupiter, som den passade på att studera och fotografera.

Saturnus: Ringarnas härskare

Cassini är ett gemensamt projekt för NASA, ESA och den italienska rymdstyrelsen ASI, och den har fått sitt namn efter den italienska astronomen Giovanni Domenico Cassini som på 1600-studerade Saturnus ringar och upptäckte bland annat hur de är indelade i olika segment.

Just att studera Saturnus ringar har varit ett av de huvudsakliga vetenskapliga målen med Cassinisonden.

Men Cassini skrev ju också historia 2005 då dess landare, Huygens, blev det första föremål tillverkat av människohänder som landade på en himlakropp i det yttre solsystemet, Saturnus största måne Titan, den enda månen i solsystemet med en egen atmosfär. Sjöar av flytande metan finns där också! Huygens levererade massvis med unika bilder, för att inte tala om värdefulla mätdata från Titan.

Saturnus ringar och månar.
Saturnus måne Titan ur tre olika bildvinklar. Saturnus ringar och månar. Bild: NASA / ESA Saturnus (planeter),rymden

Till Cassinis framgångar hör också studierna av månen Enceladus med sina gejsrar som sprutar ut vattenånga hundratals kilometer ut i rymden. Vi vet nu att Enceladus sannolikt har en djup ocean av vatten under sitt tjocka istäcke, vatten som hålls flytande tack vare månens geologiska aktivitet. Det är gejsrarna på Enceladus som tros ha skapat en av de breda ringarna runt Saturnus, den så kallade E-ringen.

Tack och godnatt!

Men nu ska Cassini alltså slutligen, efter tolv ytterst produktiva år, gå sitt öde till mötes, och det ska ske i september nästa år, då kommer man att låta sonden störta in i själva Saturnus.

Orsaken till det är helt enkelt att Cassini börjar ha slut på bränsle. De ombordvarande plutoniumbatterierna börjar vara tomma, och så länge sonden har någon sorts manövreringsförmåga kvar så vill man störta in den i Saturnus.

Man vill inte ta risken att Cassini störtar till exempel på månen Enceladus, som enligt vissa experter är en tänkbar hemvist för liv, för där finns som sagt flytande vatten. Och då finns risken för att man förorenar miljön där med skrot från jorden som dessutom kan innehålla mikrober som har åkt snålskjuts hela vägen från jorden.

Saturnus ringar och månar.
Gejsrarna på Enceladus. Saturnus ringar och månar. Bild: NASA / ESA Saturnus (planeter),rymden

Ett sista kamikazeuppdrag

Men innan Cassini slutgiltigt biter i gräset så ska den alltså utföra ett sista uppdrag, något av ett kamikazeuppdrag faktiskt, vilket antagligen är orsaken till att man har lämnat det till sist. Cassini ska göra våghalsiga dykningar förbi och till och med genom de yttre ringarna. Först klättrar den högt upp ovanför Saturnus nordpol och sedan störtar den ned mot ringarna. Magnifika bilder är att vänta också från de här förbiflygningarna, tjugo stycken flygningar inalles, varje varv tar en vecka att fullborda.

Vi har redan fått in de första bilderna från varvet som inleddes den 30 november. Där kan vi se den fascinerande hexagonformade permanenta stormen kring Saturnus nordpol, en storm på åtta tusen kilometer i genomskärning.

Men som sagt, sedan är Cassinis saga all. Som Cassiniprogrammets chef Carolyn Porco sade i ett pressmeddelande, ”This is it, början på slutet för vår historiska utforskning av Saturnus.”

Slutet är nära för solsystemets mästerfotograf. Tack för allt visuellt godis under de gångna åren, Cassini!

Fler bilder från Cassini hittar du genom att klicka här!

Saturnus ringar och månar.
Saturnus ringar och månar. Bild: NASA / ESA Saturnus (planeter),rymden
Saturnus ringar och månar.
Saturnus ringar och månar. Bild: NASA / ESA Saturnus (planeter),rymden
Saturnus ringar och månar.
Saturnus måne Dion. Saturnus ringar och månar. Bild: NASA / ESA Saturnus,rymden
  • Raseborg sväljer inte Nordkalks stora planer i Svartå

    Miljö- och byggnadsnämnden vill begränsa maximimängden.

    Företaget Nordkalk vill bryta nästan fyra gånger mera kalksten i framtiden vid sitt kalkbrott i Svartå. Miljö- och byggnadsnämnden i Raseborg vill att myndigheterna begränsar maximimängderna kalk- och sidosten som bryts och krossas.

  • Rysk OS-vinnare livstidsavstängd

    IOK fortsätter att straffar ryska idrottare.

    Fyra ryska skidåkare är avstängda på livstid från OS. Nu har Internationella olympiska kommittén (IOK) stängt av fyra skeletonåkare, också de på livstid, skriver IOK på sin webbplats.

  • AV-teatern skvallrar om blodig fars

    Det skrattas åt överklassen i AV-teaterns nya pjäs Skvaller.

    Det skrattas åt överklassen i AV-teaterns nya pjäs "Skvaller". På scenen ses i år också bekanta ansikten från sommarteatrar i södra Finland.

Läs också

Vetenskap

Nyligen publicerat - Vetenskap