Hoppa till huvudinnehåll

Dyk in i människokroppen – ny teknologi revolutionerar undervisningen

Vr-hjälm
Nytta av virtuell verklighet i studierna? Vr-hjälm Bild: EPA/JEROME FAVRE virtuell verklighet,virtuell verklighet

Se glaciärerna på Grönland eller vrid och vänd på planeterna i vårt solsystem. Det här har barnen i Kuopio klassiska gymnasium fått göra efter att skolan köpte in 360-graders kameror och virtuella glasögon. Finska skolor utreder nu hur man kunde använda ny teknologi i undervisningen. Problemet är att det fortfarande finns väldigt lite virtuellt utbildningsmaterial.

Kuopio klassiska gymnasium började skaffa teknologi för virtuell verklighet redan under hösten 2015. Gymnasiet är med i FinEduVR-projektet, finansierat av Utbildningsministeriet. Syftet är att testa vilken nytta och eventuellt nöje man kan ha av virtuell verklighet i gymnasiestudierna.

Om Utbildningsstyrelsens VR-projekt

Vad är FinEduVR?

Utbildningsstyrelsen har under åren 2015 och 2016 finansierat fyra projekt kring virtuell verklighet. Statsunderstödet ges för att befrämja innovativa utbildningsmiljöer.

FinEduVR:s tanke har varit att forska i användningen av virtuell verklighet och utreda hurudana upplevelser man kan uppnå av dem i undervisningen.

I praktiken betyder det här att man skaffar den allra nyaste virtualverklighets teknologin till gymnasier. Det kan vara allt från de allra simplaste kameror och billiga pappglasögon till Play Stations spelkonsol som bedöms bli en riktigt hit.

Efter det funderar man hur man kan använda sig av de här i gymnasieundervisningen.

Enligt Jukka Sormunen, rektor vid Kuopio Klassiska gymnasium, har projektet inte stött på motstånd i skolan. Pengarna till apparaturen går inte från gymnasiets utan från utbildningsstyrelsens kassaskrin. Intresserade lärare har frågat rektor Sormunen om vad man kan använda apparaterna till.

- Sätt glasögonen på dig och fundera på vad du kan göra med dem, säger rektorn att han då svarat.

- Vi pådyvlar ingen varken lärare eller elever någonting då vi ännu inte vet tillräckligt mycket. Det här är en forskningsresa.

Med i projektet är utöver Klassiska gymnasiet, gymnasiet i Muurame, Jyväskylä gymnasium och Schildtska gymnasiet.

Projektet har ett aktivt Instgram konto.

Enligt rektor Jukka Sormunen har eleverna själva producerat material och också bekantat sig med Valvet Steam-butiken som säljer spel och videor. Skolan har också kameror för 360-graders filmande samt ett par av marknadens mest framgångsrika virtuella glasögon, HTC Vive.

Oculus Rift
Virtuella glasögon Oculus Rift Bild: Oculus oculus rift,virtual reality,virtuell verklighet

För att testa på virtuell verklighet behöver du inte köpa en hel hög olika apparater. Du kommer redan långt med en smarttelefon.

I Kuopio började man testa med ett så kallat VR-headset. Den är en enkel byggsats med tydliga instruktioner.

En kvinna med virtuella glasögon och ett par virtuella handskar.
Vissa tillverkare har utvecklat ett par handskar som ska förstärka upplevelsen av den virtuella verkligheten. En kvinna med virtuella glasögon och ett par virtuella handskar. Bild: Wikimedia commons Virtuell miljö,virtuell verklighet,virtuell värld

Det räcker alltså med att skaffa sig ett headset med tillräckligt täckande synfält som har linser i vilket det går att få in smarttelefonen på ett tillräckligt avstånd från ögonen. En del av glasögonen/headseten påminner till sitt utseende om dyra virtualglasögon, en del ser ut som kikare och vissa liknar mest en ViewMaster som man håller upp framför sina ögon. Den billigaste varianten av papp får man för några euro.

Man kan också pyssla ett par virtualglasögon själv. Tidningen Make visar hur enkla VR-headseten är att göra och de fixade till ett par ätbara glasögon av knäckebröd (Allt förutom linsen gick att äta).

Från skolbänken till Grönlands glaciärer

Klassiska gymnasiet i Kuopio har gjort VR-samarbete med bland annat institutionen för tillämpad fysik vid Östra Finlands universitet. Universitetets laboratorium har filmats från många olika vinklar med 360-kameror. På det sättet har de gymnasieelever som är intresserade av fysik och kemi kunnat se laboratoriet och kunna röra sig där trots att de inte fysiskt varit ens i närheten av universitetet.

Man kan också lägga till hotspots, det vill säga länkar till de 360-bilder man tagit i laboratoriet. Genom att klicka på länkarna kommer man åt mera information och kan förflytta sig från ett ställe till ett annat.

En 360-graders bild på ett laboratorium vid Östra Finlands universitet
Laboratoriet filmat med 360-graders kamera En 360-graders bild på ett laboratorium vid Östra Finlands universitet Bild: FinEduVR 360 grader,inlärning,laboratorier,Östra Finlands universitet

Syftet med det virtuella laboratoriet är att gymnasieeleverna kan bekanta sig med hur det är att arbeta i ett laboratorium. De har också haft möjlighet att göra kursprov så att säga på ort och ställe. Resultat från samarbete får man på våren 2017.
En panoramabild från Gräsviken i Helsingfors med vy över havet.
En 360-graders bild tagen i Gräsviken i Helsingfors. En panoramabild från Gräsviken i Helsingfors med vy över havet. Bild: Yle/Leo Kosola 360,Google Maps,inlärning,Panorama

Också utomlands har man experimenterat med virtuell inlärning som har gjort det möjligt för eleverna att besöka platser som är svåra eller rentav omöjliga att besöka i verkligheten. Exempelvis har de bekantat sig med gatukonst i Rom och besökt Grönlands fantastiska glaciärer.

Dyk in i kroppen eller åk ut i rymden

I skolans entré finns skolans enda HTC Vive -apparatur. I Vive finns det förutom glasen också styrspakar, en för var hand. På det sättet får man utöver ögon och öron också händerna med.

Skip Instagram post

Lets play! #highschool #HTCvive #pingpong at @kuopion_klassikka #Finland #fineduvr #virtualreality #edtech

A post shared by Virtual Reality (@fineduvr) on

En hisnande upplevelse var att röra sig i landskap som kändes väldigt äkta, enligt abiturienten Topi Ruotsalainen. Det här kan man enligt honom använda sig av i bland annat geografi-undervisning.

Ruotsalainen ser ändå att man kanske har störst nytta av virtuell verklighet inom naturvetenskaperna där man studerar abstrakta ting som exempelvis atomens uppbyggnad.

Man kan inte se de här sakerna (i människokroppen) med blotta ögat men med hjälp av 3D kan man bättre föreställa sig hur det ser ut.― Topi Ruotsalainen, abiturient

Han har testat spelet The Body där man kan studera människokroppen i en 3D-datoranimation. Ruotsalainen, som ska skriva biologi i studentskrivningarna, tror att han har fått ökad insikt om människokroppen tack vare den virtuella resan.

- Man kan inte se de här sakerna med blotta ögat men med hjälp av 3D kan man bättre föreställa sig hur det ser ut, säger Ruotsalainen.

Sexualiteten är ett tema i både biologin och hälsokunskapen i skolorna.
Elever i Kuopio klassiska gymnasium tycker det är intressantare att studera människokroppen genom virtuell verklighet. Sexualiteten är ett tema i både biologin och hälsokunskapen i skolorna. biologi,biologiundervisning
Man kan jämföra till exempel jordens och Jupiters storleksskillnad. Det är verkligen intressant och gestaltningsförmågan utvecklas.― Topi Ruotsalainen, abiturient

Han blev också imponerad av Solar Systems spel. I spelet kan man lyfta på planeterna och vända på dem för att bättre kunna gestalta rymden.

- Man kan jämföra till exempel jordens och Jupiters storleksskillnad. Det är verkligen intressant och gestaltningsförmågan utvecklas.

Trots det har skolan ännu inte använt virtuell verklighet i vanlig timundervisning säger Ruotsalainen.

En konstnärs uppfattnng om hur Proxima b kunde se ut.
Eleverna kan studera rymden genom ett VR-spel. En konstnärs uppfattnng om hur Proxima b kunde se ut. Bild: Wikimedia commons exoplaneter,Proxima Centauri,rymden
Utöver människokroppen och rymden finns det dåligt med virtuellt undervisningsmaterial.

De här spelen finns i Steam-spelbutiken och de är planerade att användas via datorn med högresolutionsglasögon. Det här har varit utmanande i Kuopio då skolan endast äger ett par brillor med hög resolution.

Dessutom finns det begränsat med VR-material som kan användas i utbildningssyfte. Skolan har hittills hittat material endast om människokroppen och rymden.

Inlärning genom 360 graders filmning

Jukka Sormunen som är rektor vid skolan är imponerad över materialet som eleverna har producerat. Eleverna har bland annat filmat Emiliä hembygdsmuseum med 360-graders kameror i stil med Google Street View.

Eleverna filmade hembygdsmuseet både utifrån och inifrån. Man förenade sedan de här 360-graders bilderna med varandra till ett landskap där man kan röra sig i luften och på marken och från gårdsplanen in i byggnaderna. Till landskapet lade man till länkar med videor som eleverna filmat och information om hela området.

Här kan du se materialet som eleverna har producerat.

En virtuell bild på Eemilämäksi hembyggdsmuseum
Eleverna filmade hembygdsmuseets miljö och interiör och lade till länkar till videon som de själva har filmat En virtuell bild på Eemilämäksi hembyggdsmuseum Bild: FinEduVR/Viwer, muokkaus Leo Kosola hembygdsmuseer,hotspot,Virtuell miljö,virtuell verklighet

Men kan man verkligen kalla självgjorda Google Street View-aktiga landskap och resor in i en datorgjord människokropp för virtuell verklighet? Det är inte lätt att definiera termen. Det som är det centrala är hur stark känsla av verklighet användaren får av den virtuella upplevelsen.

Skillnaden mellan VR (virtuell verklighet) och AR (augmented reality, ökad verklighet) är att med VR strävar man efter att verkligen fördjupa sig i ämnet medan man med AR tillför digitalinformation till den vanliga verkligheten.

Skillnaden mellan VR, virtuell verklighet och AR (augmented reality), ökad verklighet är att med VR strävar man efter att verkligen fördjupa sig i ämnet medan man med AR tillför digitalinformation till den vanliga verkligheten.

Trampa dig fram i genom virtuella landskap

I Kuopio Klassiska gymnasiums entré har man också en virtuell konditionscykel, Virzoom. Det är en riktig konditionscykel, men med den här kan man cykla i en virtuell verklighet.

Cykeln är den första apparaten som kombinerar fysisk aktivitet med virtuell verklighet. Cyklande igenom virtuella landskap har varit populärt under rasterna menar rektor Jukka Sormunen.

- Under rasterna trampar eleverna sig genomsvettiga, säger Sormunen.

Skip Instagram post

VirZoom in action here in Klassikka Finland.

A post shared by Virtual Reality (@fineduvr) on

Ett problem inom VR är att många blir illamående. Man kan känna av svindel och yrsel när man genom glasögonen färdas i de virtuella världarna. Då rör man sig mycket i olika riktningar i den virtuella verkligheten men på riktigt sitter eller står användaren stilla. Illamående uppstår av konflikten mellan det vad ögat ser och det som balansorganen upplever.

Särskilt när det gäller spel är det viktigt att kombinera rörelse med den virtuella verkligheten. På det här sättet känns innehållet inte tråkigt. Konditionscykeln är ett exempel. I cykelsadeln sitter spelaren på plats men trampar samtidigt; det här känns som ett naturligt sätt att röra sig på.

Artikeln är en versionering av Leo Kosolas artikel "Avaruusmatkailua ja anatomiaa - virtuaalimaailmoista apua opiskeluun?" på Yle Oppiminen.

Läs mera:

Logo 1

Besök Lappvikens sjukhus i virtuell verklighet

Lappvikens sjukhus har under sin 160-åriga historia vårdat såväl vanliga människor som många berömda personer som lidit av mentala problem. Den veckra byggnaden ritad av Carl Ludwig Engel har sett och hört många historier. Nu bjuder Radioteatern er på några av dem.

  • Klocka på skolvägg i rödtegel.

    Beslut om svenska skolnätet i Esbo skjuts upp

    En invånarkväll skulle ordnas på onsdag, men den inhiberas.

    Beslutet om framtiden för det svenska skolnätet i Esbo skjuts upp. Planen var att ordna en invånarkväll om skolnätet på onsdag, men nu meddelar Svenska bildningstjänster att invånarvkällen är inhiberad.

  • Snö på strandgräset.

    Snöfall på kommande - håll vinterdäcken på

    Ingen vår under de närmaste dagarna.

    Snöslask och snöfall gör vägarna opålitliga under de närmaste dagarna. Väglaget är dåligt natten till tisdag i Egentliga Finland, Nyland och Egentliga Tavastland på grund av snöfall och snöblandat regn.

  • lunchportion med potatis och köttfärssås

    Pargasstyrelsen remitterade förslag om att låta Arkea ta över kosthållet

    Pargasstyrelsen remitterade förslag om stadens kosthållning.

    Stadsstyrelsen i Pargas remitterade enhälligt förslaget om huruvida bolaget Arkea tar över kosthållet i staden från och med augusti. Det blir nya fullmäktige som får sista ordet i frågan, säger styrelseordförande Mikael Holmberg (SFP).

Läs också

Vetamix

  • Närbild av stackmyra

    I myrstacken har alla en uppgift

    Myran gillar honungsdagg som faktiskt är bladlusbajs.

    Myran är en insekt som har sex ben och är ungefär 1 cm lång. De vuxna myrornas favoritföda är den söta avföringen från bladlöss som kallas honungsdagg.

  • En citronfjäril på en tussilago

    Citronfjärilen är en turfjäril

    Citronfjärilen är inte alltid citrongul.

    Förr i tiden ansåg man att det året skulle bli lyckosamt om den första fjärilen man såg om våren var en citronfjäril. Citronfjärilen Gonepteryx rhamni är en av våra vanligaste dagfjärilar.

  • Grodan lägger tusentals ägg

    Av 3000 ägg utvecklas bara omkring 5 till vuxna grodor.

    Grodorna samlas i vattensamlingar för att leka i april-juni. De lägger sina ägg i form av stora romklumpar. En groda lägger omkring 1000-3000 grodägg samtidigt, men fienderna är många och bara omkring 5 av 3000 utvecklas till vuxna grodor. Äggen ser ut som genomskinliga geléklumpar med svarta prickar i mitten. Prickarna är de egentliga äggen. Grodrommen sjunker först till bottnen.

  • Två tranor

    Tranan dansar in våren

    Tranplogar är ett säkert vårtecken.

    Då tranplogarna dyker upp i april kan ingen längre undvika att inse att våren är här. Plogarna är högljudda, väl synliga och rör sig långsamt framåt, så man hinner studera dem i lugn och ro. Många andra fåglar flyger också i plogformation, men tranplogarna är lätta att känna igen. Tranan är en stor fågel som flyger med både halsen och de långa benen utsträckta och slår lugnt med vingarna.

  • Stare vid sitt bo

    Staren är en skicklig härmare

    Är det en mobiltelefon, ett tåg eller en stare?

    Staren hör till våra tidigaste vårfåglar. Den övervintrar främst i Västeuropa. Redan i mars kan man se starar på snöfria områden, där de delar på födan med sånglärkor och tofsvipor.

  • Pekplatta, tangentbord och hörlurar.

    Digiträning 3: Använd e-postens adressfält rätt

    Tänk på datasäkerheten när du skriver e-post.

    Då man sänder e-post är det bra att minnas datasäkerheten: kan det vara till skada om mottagarna kan se varandras e-post? Är det ok för alla mottagare att deras adresser är synliga?

  • Pekplatta, tangentbord och hörlurar.

    Digiträning 5: Så här frigör du minne på din telefon

    Så här frigör du minne på din telefon.

    När du köper telefonen kan det verka som att den har ett enormt minne. Men efter att du laddat ned ett antal appar är minnet redan betydligt fullare. I den här artikeln får du tips på hur du kan frigöra lagringsutrymme på din mobilapparat.

  • Pekplatta, tangentbord och hörlurar.

    Digiträning 9: Spåra din försvunna apparat

    Tips för hur du kan spåra din försvunna telefon eller iPad.

    Glömde du telefonen på jobbet eller trillade den kanske ur fickan i bussen på väg hem? Eller misstänker du att den kan ha blivit stulen? Du kan förhindra att någon annan kan använda din försvunna apparat genom att ta kontakt med operatören per telefon eller via deras hemsida på nätet.

  • Pekplatta, tangentbord och hörlurar.

    Digiträning 10: Ladda kartor till din telefon offline

    Det är värt att göra i förväg, med god uppkoppling.

    Om du ska åka till en plats där internet är långsamt, mobildata är dyrt eller du inte kan koppla upp dig alls, kan du spara ett område från Google Maps på telefonen eller surfplattan och använda det offline.

  • Pekplatta, tangentbord och hörlurar.

    Digiträning 13: Koppla datorn till nätet med telefonen

    Så här delar du smarttelefonens internetuppkoppling.

    Om du är på tåget, sommarstugan eller annars bara på en plats där det inte finns fungerande trådlöst nätverk så kan du använda din telefon som uppkopplingspunkt till nätet.

  • Pekplatta, tangentbord och hörlurar.

    Digiträning 14: Hitta bilder du får använda fritt

    Det kryllar av bilder på nätet, men vilka får du använda?

    Det finns massor med bilder på nätet som du med vissa restriktioner kan använda. När du känner till principerna kan du använda bilder som upphovsmannen har definierat som fria att använda.

  • Pekplatta, tangentbord och hörlurar.

    Digiträning 15: Säg hej med en emoji!

    Lär dig att ta i bruk emojier.

    Får du underliga meddelanden från din kompis? Det här kan bero på att din mobil saknar ett tangentbord som stöder emojier. I den här digiträningen lär du dig att installera emoji-tangentbordet.

  • Digiträning om Instagram.

    Digiträning 19: Instagram - fokusera på bilderna

    Så här fungerar Instagram.

    Instagram är ett socialt medium som växer i snabb takt. I fjol växte Instagrams användning med 10 procent. I den här digiträningen får du veta hur du skapar ett konto på Instagram och kommer igång.

  • Huvudbild för Digiträning 20 om webbläsare

    Digiträning 20: Uppdatera din webbläsare för datasekretessens skull

    Så här uppdaterar du din webbläsare.

    För att skydda din dator är det viktigt att du regelbundet uppdaterar alla de program som har installerats i datorn. Lättast uppdaterar du programmen genom att använda automatiska uppdateringsfunktioner. Datorn smittas i allmänhet av ett skadligt program genom ett icke-uppdaterat webbläsartillägg.

  • Pekplatta, tangentbord och hörlurar.

    Digiträning – testa din digikompetens

    Ta digitestet och se om du är utrustad för en digital värld.

    Skulle du klara dig i en värld utan butiker, banker och biljettkassor där allt sköts på internet? Gör vårt digitest så vet du hur väl utrustad du är för en digital värld.

  • Solsystemet

    Planeterna i vårt solsystem

    Det finns åtta planeter i vårt solsystem

    Det finns åtta planeter i vårt solsystem: Merkurius, Venus, Tellus, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus. Planeterna kretsar runt solen som är den stjärna som ligger närmast oss.

  • Dvärgplaneten Plutå med månen Charon.

    Jakten på Planet 9 är igång - du kan hjälpa till med att leta!

    Det finns gott om kandidater där ute i mörkret.

    Drygt tio år efter att Pluto blev av med titeln som planet pågår nu letandet efter en himlakropp som kunde inta dess plats som den nionde planeten. Och för att leta genom teleskopbilderna av solsystemets mörka utkanter med sina otaliga ouptäckta världar, har astronomerna vänt sig till allmänheten för hjälp.

  • En vit duva

    Gnomens guide till fysiken

    Gnomen söker svar på fysikens lagar.

    I serien Gnomens guide till fysiken vandrar gnomen omkring I trollkarlens stora hus och söker svar på fysikens lagar. Kan svaren hittas hos trollkarlen, hos forskaren, hos astronauten i rymden eller i programmet Fysiksport på den gamla teven i städskrubben?

  • Galaxgruppen Abell 1689

    Välkommen till Kraftens mörka sida

    Sjuttio procent av universum består av den, "The dark side".

    Är du någon gång på en fest där de övriga gästerna är fysiker, förstör inte stämningen genom att fråga vad mörk energi är för någonting. De har nämligen ingen aning, trots att den sägs utgöra sjuttio procent av hela universum. Nu har ännu ett försök gjorts att förklara bort den här elefanten i vetenskapens vardagsrum.

  • Edith Södergran

    Edith Södergran - en poet före sin tid

    Edith Södergran var en av sitt sekels stora poeter.

    Edith Södergran ses som en av Nordens största poeter. Hennes nyskapande dikter och deras för tiden ovanliga innehåll och fria form gjorde att man inte riktigt förstod henne medan hon levde. I dag har hon påverkat flera generationer av författare.

  • Still från programmet grymt härligt i norden.

    Grymt härligt i Norden

    Här kan du se alla avsnitt av serien Grymt härligt i Norden.

    Professor Stranglövs assistent Grisen har ätit upp bilderna till bibliotekets mest dyrbara bok. Nu måste Grisen resa runt i Norden och ta nya bilder så att Stranglöv skall kunna återlämna boken till biblioteket.

  • Professor Stranglöv och Grisen ur programmet Grymt härligt i Finland.

    "Grisens resa i Finland" visar historiska platser

    12 avsnitt med "Grisen" som reser runt i Finland.

    Den bekanta grisen från serien "Grymt härligt i Norden" reser i den här serien runt i Finland och bekantar sig med olika historiska platser. Serien är lämplig för lågstadieklasser.

  • Thomas Silén, Luoise Rosenlew, Oscar Rosenlew och Viktor Seppälä vid Norsen.

    Kom med i Yle Nyhetsskolan

    Nu kan man anmäla sig till våren 2017!

    Vill ni göra egna nyheter och nå ut till en stor publik? Gå då med i Svenska Yles projekt i mediefostran, Yle Nyhetsskolan. Där får man chansen att bli ung nyhetsreporter och lära sig mer om till exempel källkritik, rubriksättning och intervjuteknik.

  • Viveca Hansson är scout och ivrig miljövän.

    “Återvinning är viktigt för att få en hållbarare miljö”

    Högstadieelev: vad är återvinning?

    Slänger du dina gamla kläder i skräpkorgen? Återvinning är viktigt för en hållbarare miljö, säger Esboscouten Viveca Hansson. Bland högstadieeleverna i Storängens skola i Esbo är det många som ger tummen upp för återvinning medan andra inte ens hört ordet.

  • En bild med texten "rubriken har makten".

    En bra webbrubrik är inte mystisk eller för finurlig

    "Handlar det om potatis ska ordet potatis finnas med."

    En rubrik på webben måste stå för sig själv eftersom man ofta ser den utanför sitt sammanhang, t.ex. på Facebook eller Twitter. Vi sysslar inte heller med klickjournalistik, säger Johanna-Törn Mangs på Svenska Yle. Rubriken får inte lura läsaren.

  • En kvinna parkerar sin cykel.

    Nyheter på 30 sekunder

    Tips på hur du filmar ett videoklipp med din telefon.

    Vi på Svenska Yle förmedlar ofta våra nyheter med hjälp av korta videoklipp. Du som reporter på Yle Nyhetsskolan kan också testa på det här! Det enda du behöver är din smarttelefon.

  • Frivilliga hjälper barnen ur båten

    Varför blir någon flykting?

    Över 40 000 människor blir flyktingar varje dag.

    Inte sedan andra världskriget har så många människor varit på flykt i världen. Det finns idag över 60 miljoner människor på flykt i världen. Hälften av dem är barn. Den här artikeln försöker åskådliggöra situationen just nu.

  • Vad betyder asyl?

    Hajbo Nytt: Vad betyder asyl?

    Kolla in senaste Hajbo Nytt.

    Också vuxna har svårt att hålla reda på vad orden har med flyktingar att göra betyder. Ord som asyl, flykting och familjeåterförening. Det är viktigt att veta vad de betyder. Gör man inte det är det svårt att tala om saken och följa med nyheter. Därför frågade Hajbo Andreas von Weissenberg pa Röda Korset vad de viktigaste orden betyder.

  • Uno Cygnaeus och en grupp skolelever.

    Finländska pedagoger som reformerade skolan

    Hur fick vi finländare lika möjlighet till utbildning?

    Uno Cygnaeus, Viktor von Wright och Mikael Soininen var tre betydelsefulla och inspirerande pedgoger under 1800-talet och 1900-talets början. De verkade alla för jämlikhet i samhället och för bättre utbildning.

  • Räv

    Räven - ett anpassningsbart rovdjur

    Där det finns mat, finns ofta också rävar.

    Rävar kan man träffa på nästan överallt. De anpassar sig väl till olika miljöer och är inte särskilt kräsna med sin föda. Där det finns mat, finns ofta också rävar.

  • Björnen är Europas största rovdjur

    Björnen är Finlands nationaldjur

    Brunbjörnen är det farligaste rovdjuret i Finland.

    Björnen (Ursus arctos) är Finlands nationaldjur och Europas största rovdjur. Brunbjörnen är också det farligaste rovdjuret i Finland, men lyckligtvis är den skygg och undviker närkontakt med människor. Den stiliga och kraftiga brunbjörnen har genom tiderna fascinerat oss människor.

  • Progamledaren Line Jansrud pekar på en ritning på en naken kvinnomage.

    Kroppen, snoppen och snippan i en serie om puberteten

    Serien Pubertet är en avklädd resa i den växande kroppen.

    Hormonerna skapar förvirring och den egna kroppen kan kännas främmande och konstig. I "Newtons serie om puberteten" går programvärd Line Jansrud igenom vad som händer i kroppen under puberteten på ett lättfattligt, handgripligt och humoristiskt sätt.

  • Ett hjärta

    Hjärtat - livets motor

    Hjärtat är vår viktigaste muskel.

    Hjärtat är vår viktigaste muskel. Det pumpar outtröttligt blod till kroppens alla delar så länge vi lever. När hjärtat slutar slå tar livet slut - och därför förknippas också hjärtat med känslor och kärlek.

  • Smörgåsens väg genom matsmältningen.

    Matens väg genom kroppen

    Vi följer matens väg från munnen till toaletten

    Vad händer med Kalles ostsmörgås efter att den försvinner in i hans mun? Vi följer smörgåsens väg genom matsmältningen. Genom magsäck, till tunntarmen, och vidare till tjocktarmen där den sista vätskan sugs upp. Allra sist åker den in i ändtarmen och vidare ut ur kroppen, ner i toalettstolen.

Nyligen publicerat - Vetamix