Hoppa till huvudinnehåll

Två språk i en skola fungerar i Sjundeå

Elever i Sjundeå svenska skola sitter på bord och stolar. Här syns Leia Seppä (längst bak), Wilma Holmberg, Walter Forsén och Robert Siro.
Leia Seppä (längst bak), Wilma Holmberg, Walter Forsén och Robert Siro tycker att det är bra att elever från Päivärinteen koulu finns i deras skola, Sjundeå svenska skola. Elever i Sjundeå svenska skola sitter på bord och stolar. Här syns Leia Seppä (längst bak), Wilma Holmberg, Walter Forsén och Robert Siro. Bild: Yle/Marica Hildén leia seppä

Det är en aning trångt och ljudnivån är tidvis ganska hög. Men det kommer att bli tomt den dagen eleverna i Päivärinteen koulu inte längre finns i Sjundeå svenska skola. Det tycker Robert Siro, Walter Forsén, Wilma Holmberg och Leia Seppä som delar sin skola med finska elever sedan höstterminens början.

Det är bra med två skolor tillsammans, man lär känna folk, säger Leia Seppä.

Karelia Hekkala, Artturi Koivu och Ilona Lillman från Päivärinteen koulu trivs i Sjundeå svenska skola. De tycker att skoldagen är rolig och de har fått många nya kamrater.

Det är ganska livligt och trångt i skolan, men de trivs i alla fall. Koivu och Hekkala skulle ändå gärna vara kvar i Päivärinteen koulu eftersom de har naturen nära skolan på det stället.

Ilona Lillman tycker att det är bra att gå i en skola som är mera centralt belägen.

- Jag är hellre här eftersom det är närmare till allt. Päivärinteen koulu är så långt från allting. Nu kan man gå till biblioteket och över allt.

Helt okej med två språk

Det är inget märkvärdigt med att det finns en svensk och en finsk skola under samma tak, tycker de. Ilona Lillman kan svenska, men pratar inte så mycket svenska i skolan eftersom hon mest umgås med sina egna skolkamrater.

Artturi Koivu och Karelia Hekkala säger att de mest pratar finska i skolan eftersom de inte kan så bra svenska.

- Men här kan vi öva, och det går riktigt bra, säger de.

Elever i Päivärinteen koulu går i Sjundeå svenska skola så länge deras skola är i dåligt skick. Här syns Karelia Hekkala, Artturi Koivu och Ilona Lillman.
Karelia Hekkala, Artturi Koivu och Ilona Lillman från Päivärinteen koulu säger att det är trångt i Sjundeå svenska skola, men de trivs. Elever i Päivärinteen koulu går i Sjundeå svenska skola så länge deras skola är i dåligt skick. Här syns Karelia Hekkala, Artturi Koivu och Ilona Lillman. Bild: Yle/Marica Hildén ilona lillman

Siro, Forsén, Holmberg och Seppä brukar svänga om till finska då de pratar med de finskspråkiga eleverna.

- Det är lättare att prata med dem då, säger Robert Siro.

Men visst prövar de finskspråkiga eleverna också på att prata svenska.

Varmt mottagande

Rektor Katarina Lodenius i Sjundeå svenska skola säger att det känns bra att ha lärare och elever från Päivärinteen koulu med i samma byggnad.

Problemen med inomhusluften är så pass stora i Päivärinteen koulu att personal och elever måste flytta. De rymdes in i Sjundeå svenska skola genom att ta hjälp av en skosked, som Lodenius säger.

Sjundeå svenska skola har också problem med luften inomhus. Ett klassrum är ur bruk medan man undersöker varför betongen i golvet verkar vara våt.

Rektorerna för Sjundeå svenska skolan och Päivärinteen koulu står i svenska skolans korridor. Katarina Lodenius till vänster och Anu Hausen till höger.
Sjundeå svenska skolas rektor Katarina Lodenius och Anu Hausen, rektor för Päivärinteen koulu. Rektorerna för Sjundeå svenska skolan och Päivärinteen koulu står i svenska skolans korridor. Katarina Lodenius till vänster och Anu Hausen till höger. Bild: Yle/Marica Hildén katarina lodenius anu hausen

Anu Hausen är rektor för Päivärinteen koulu och säger att lärare och elever togs mycket varmt emot av Sjundeå svenska skola.

- Klassrummen var färdigt möblerade och det fanns material framme. Eleverna kommer bra överens. Visst finns det en del tvister mellan eleverna, men det är normalt när man umgås med varandra.

Hausen tycker att samarbetet fungerar bra också mellan de vuxna.

- Det är trivsamt och alla gör sitt bästa, men det är klart att det är mycket mera ljud och rörelse än vad vi är vana vid på vårt vanliga ställe.

Förvånansvärt få problem

Svenska skolan har 180 elever och finska skolan nästan 150 elever. Päivärinteen koulu har fyra klassrum bredvid varandra och två klassrum i Lilla Lotta där det ännu i juni fanns ett daghem.

Eleverna har gemensamma raster. Lodenius säger att alla elever ryms bra på skolgården.

- Det har varit förvånansvärt litet strul med gungor och fotbollsplanen. Det har eleverna klarat jättebra.

En snöig gård framför Sjundeå svenska skola.
Eleverna i Sjundeå svenska skola och Päivärinteen koulu har gemensamma raster och har klarat det bra. En snöig gård framför Sjundeå svenska skola. Bild: Yle/Marica Hildén västnyland

Lodenius beskriver lunchen som ett löpande band och säger att antalet elever och lärare sätter press på kökspersonalen.

Rektorerna Katarina Lodenius och Anu Hausen delar på Lodenius rum, medan lärarrummet är gemensamt för båda skolorna.

- Vi ryms i lärarrummet eftersom alla aldrig är på plats samtidigt. Vi använder ett klassrum om vi ordnar något för alla lärare.

Skolorna har sina egna lektioner, men skolorna har bjudit in varandra till sina projekt.

Eleverna umgås med varandra i skolan, enligt Lodenius, eftersom många har gemensamma hobbyer på fritiden.

"Rädslan kan vara befogad"

Åtminstone Robert Siro, Walter Forsén, Wilma Holmberg och Leia Seppä byter språk när de pratar med sina finskspråkiga skolkamrater. Både Lodenius och Hausen anser att det fungerar bra med två språk i en skola.

Någon pratar svenska, får ett svar på finska, diskussionen fortsätter på svenska och fylls i på finska, förklarar Hausen vardagen i den gemensamma skolan.

- Eleverna i årskurs 4 har skrivit brev till varandra på sitt eget modersmål och har på det sättet hittat nya kamrater, berättar Hausen.

I till exempel Svartå har man länge diskuterat hur den finska och svenska skolans framtid kunde se ut. Tjänstemän, politiker och Svartåbor funderar på om skolorna ska renoveras skilt för sig, om skolorna ska stängas eller om det borde byggas ett gemensamt skolcentrum.

Det verkar som om i synnerhet SFP-politiker har svårt att smälta att det skulle finnas en finsk och en svensk skola under samma tak i Svartå. Katarina Lodenius säger att rädslan kan vara befogad eftersom de tvåspråkiga eleverna ofta byter till finska.

Det tror hon också att många elever i Sjundeå svenska skola gör.

Det fungerar bra på två språk, säger rektorerna

Lodenius anser att det är inställningen bland de vuxna som är avgörande. I Sjundeå beslöt skolorna genast att alla pratar det språk som det känns bra att tala.

- Och det är okej att prata båda språken. Vi var öppna inför det här och inställda på att det kommer att fungera.

Det fungerar bra på två språk, säger Anu Hausen. Inställningen är bra, båda språken ryms i skolan och man övar på det andra språket.

- Det här är en unik möjlighet. Vi har tidigare pratat om mera samarbete mellan skolorna, men det har inte blivit av på grund av avståndet. Nu har vi gemensamma händelser och ser till att tvåspråkigheten fungerar.

Lodenius konstaterar att Sjundeå är en starkt tvåspråkig kommun, men att det ena språket kan bli svagare i en kommun som är mera enspråkig.

- Här finns inbyggt hos alla att man fungerar på två språk.

Bristen på plats är ett större problem

Både Hausen och Lodenius tycker om tanken med en finsk skola och en svensk skola under samma tak. Det är bristen på plats som bekymrar dem, inte språket.

- Man kan göra så här om skolan är tillräckligt stor och om man tänker igenom det på förhand. Det fungerar, så jag ser inte två skolor under samma tak som en katastrof, säger Lodenius.

Hausen säger att man kan göra så här och man kan gå i skola på det här sättet.

- Men just nu är det för trångt för att eleverna ska få den ro och den plats de behöver så som läroplanen förutsätter.