Hoppa till huvudinnehåll

Varför använder vi fortfarande kontanter?

Sedlar i valörerna 20 euro och 50 euro.
Kontanter är fortfarande vanliga i Finland. Sedlar i valörerna 20 euro och 50 euro. Bild: All Over Press euro,sedlar,pengar,valuta,ekonomi,bank,köpkraft,priser,Sedel

Betalningssätten kommer att förändras radikalt inom en snar framtid – så ser det åtminstone ut nu. Nya betalningssätt kommer in på marknaden, bankerna mister kanske sin ensamrätt till transaktionerna och det vi köper kommer vi allt oftare att betala med mobilen i stället för sedlarna i plånboken. Med vad händer åt konsumenten när allt förändras? Vi samlade ihop tio centrala punkter om betalning och kontanter.

1. Finland skiljer sig från övriga Norden

Finländarna släpar efter de övriga nordiska länderna när det gäller nya betalningsmetoder. Enligt en nordisk undersökning gjord av Nets i augusti 2016 säger 40 procent av svenskarna, norrmännen och danskarna att de så gott som aldrig har kontanter med sig. I Finland är motsvarande siffra 20 procent.

Den svenska betalningsinnovationen Swish, som möjliggör pengaöverföring endast med ett mobilnummer, används redan av ungefär hälften av svenskarna. Från Swish säger man att de ändå inte har något intresse av att ta sig in på den finländska marknaden.

Finländares avvikande inställning till kontanter märks också i att finländare anser att kontantbetalningar är lätta och smidiga. Enligt andra nordbor är viljan att bli av med pengarna den viktigaste orsaken att använda kontanter.

I Finland betalar ungefär en procent med mobilen, i övriga Norden betalar drygt 6 procent helst med mobilen.

Kvinna betalar med mobilappen Shwish i stället för med kontanter.
Varannan svensk använder sig av mobilapplikationen Swish. Kvinna betalar med mobilappen Shwish i stället för med kontanter. Bild: Swish. app

2. Kort och kontanter gäller fortfarande

Finländare betalar fortfarande sina dagliga uppköp i huvudsak med kort eller kontanter, visar en färsk utredning av Finsk Handel. Under 35-åringar är intresserade av nya betalningsmetoder som närbetalning, mobilappar eller direkta kontoöverföringar – de anser att de är snabba och lätta sätt att betala. Problemet är att små affärer inte har kunnandet eller resurserna för att ta ny betalningssätt i bruk.

Ungefär 40 procent av alla betalningar är kontantbetalningar. Små summor såsom en kopp kaffe, en bussbiljett eller parkeringsavgiften betalas hellre med mynt eller små sedlar än med kort eller betalningsappar.

Enligt en konsumentundersökning gjord av Finlands Bank betalar 13 procent av finländarna sina uppköp med kontanter. Det är ändå omöjligt att få fram exakt statistik om hur kontanter används, till exempel vem som betalar vad och till vem, eftersom alla köp nödvändigtvis inte registreras någonstans.

3. Digijättarna inte intresserade av Finland just nu

De största inhemska bankerna har egna mobilappar för betalning, men telefon- och telekommunikationsjättarna Apple, Samsung, Android och Google har inga betalningsappar ute på den finska marknaden. Inget av företagen har heller meddelat att de tänker utvidga betalningsverksamheten till Norden eller med en hurdan tidtabell den nya marknadserövringen i så fall skulle ske.

Det har också funnits snack om att till exempel Apple kunde grunda en egen bank och den vägen komma in på finansmarknaden.

Enligt Kari Takala på Finlands Bank är en orsak de inhemska bankernas ovilja att komma överens om provisioner med telefonjättarna. Att förmedla betalningar är en bra business för bankerna och de vill så klart inte släppa in andra parter in på marknaden för att tävla om samma vinster.

Kvinna går på stan och kollar på sin smarttelefon.
Mobilbetalningar är fortfarande rätt ovanliga i Finland. Kvinna går på stan och kollar på sin smarttelefon. Bild: Yle/Larissa Inkala Helsingfors,Kvinna,telefoner,smarttelefoner,iPhone,Kajsaniemiparken,Mobiltelefoner och -apparater,mobiltelefoner,mobiltelefon

4. Mobilbetalningar passar inte för alla

Fastän det skulle finnas ett intresse för mobilbetalningar är de inte alltid möjliga. Därför blir det knappast heller en betalningsmetod för alla – det finns nämligen flera specialgrupper som skulle ha svårt med mobilbetalningar i sin nuvarande form. För barn, åldringar och synskadade skulle mobilbetalningar vara fysiskt omöjliga eller bara opålitligt.

Också kortbetalningar kan vara problematiska för specialgrupper, säger Konkurrens- och konsumentverkets jurist Paula Hannula. Bankkortets PIN-kod ska under inga omständigheter ges åt någon utomstående. Om detta har gjorts och pengarna försvinner från kontot är det enligt lagen kontots ägare som gjort sig skyldig till grov vårdslöshet. Då kan det vara svårt att få pengarna tillbaka, fastän det skulle handla om ett minderårigt barn eller en åldring som inte själv kan ta hand om sina bankärenden.

Då nya betalningsappar sägs vara väldigt lättanvända växer ändå riskerna för en betalning för personer som har svårt att hålla koll på sin ekonomi. Om man måste ha koll på flera olika betalningssätt kan helhetsbilden bli svår att uppfatta. Nya betalningsmetoder och betalningar överlag är i regel lätta för dem som har pengar på kontot och regelbundna inkomster.

5. Betalning på nätet inte tillräckligt smidigt

Det är inte endast betalningsmetoderna som står inför förändringar, också shoppingen flyttar allt mer ut till webben. På webben handlar vi för avsevärt mycket större summor än med bankkort i fysiska affärer. Under 2015 var ett medelköp på webben i snitt 56 euro, i dagligvaruhandeln cirka 31 euro.

I näthandeln är känslan av smidighet vid betalning en avgörande faktor. Enligt Finsk Handels enkät avbryts till och med 40 procent av webbköpen vid betalningsskedet. Orsaker till avbrutet köp är antingen en teknisk störning eller att konsumenten inte erbjuds något betalningsalternativ som hen föredrar. Ifall näthandeln ska utvecklas ytterligare måste betalningsmöjligheterna göras ännu säkrare, lättare och snabbare. Ett krav på att registrera sig på sajten eller komma ihåg lösenord gör shoppandet långsammare.

Person handlar på nätet.
Person handlar på nätet. Bild: Copyright Rex Features Ltd 2012/All Over Press näthandel,nätbutiker

6. Finländare köper inte på kredit

Att köpa på kredit hör inte till vår betalningskultur. Fastän allt fler av oss har ett kreditkort i plånboken väljer de flesta att betala med debit-kortet. Bara 8,5 procent av värdet av alla uppköp betalades med kredit under 2015. Och också då man väljer att köpa på kredit, betalar de flesta bort kreditkortsräkningen redan i slutet av månaden utan ränta. Enligt Finlands Bank registreras betalningen inte då som en kreditbetalning.

Orsaker till vår ovilja att använda kreditkortet finns både i idealet att leva skuldfritt och att vi redan i ett tidigt skede blivit vana vid kortbetalningar. Finland var en av föregångarna med kortbetalningar och vi finländare vande oss att kortuppköpen debiterades direkt från kontot.

Över huvud taget gillar européer inte att använda kreditkort. Kreditbetalningar är vanligast i Kanada och USA där 19 procent av kortbetalningarna betalas med kreditkortet.

7. Det kostar alltid att betala – kontanter är inte dyrare

Betalningar har alltid kostat i och med att systemet kräver sin egen infrastruktur som naturligtvis genererar utgifter. Då en konsument kan välja mellan olika betalningsmetoder och jämföra deras avgifter kan man säga att själva betalningen blivit en handelsvara.

Att ta emot kontantbetalningar är inte speciellt dyrt framkommer det ur Finlands Banks utredning. Att avstå från kontantbetalningar och i stället övergå till endast kortbetalningar skulle alltså inte leda till någon tydlig nationalekonomisk inbesparing.

Hittills har det varit gratis att ta ut kontanter men det är inte nödvändigtvis så i fortsättningen.

Också för butikerna har avgifterna för kontant- och debitbetalningar varit ungefär lika stora hela den tiden som vi hört till euroområdet. I bägge fallen är avgiften ungefär 0,03 procent per euro.

Eftersom affärerna betalar en betalningsspecifik provision för användningen av betalningsterminalerna definieras provisionen enligt hur stor summan är – ju större summa desto större avgift. I medeltal var avgiften för debitbetalningar år 2015 11 cent när den för kontantbetalningar var 4 cent, enligt uppgifter från Finlands Bank.

Det är också skäl att komma ihåg att betalkort och banktjänster innebär avgifter. Hittills har det varit gratis att ta ut kontanter men det är inte nödvändigtvis så i fortsättningen.

8. Då pengarna inte längre syns försvinner uppfattningen om priser

Enligt professor Terhi-Anna Wilska är konsumenterna redo att betala en 20 procent högre summa med kort än vad de skulle betala med kontanter. I och med att kunden inte fysiskt behöver avstå något vid en kortbetalning – i motsats till kontantbetalning – är köptillfället smärtfriare. Därför känns det logiskt att barn lär sig att använda pengar via kontanter.

Bankerna (Danske Bank, Nordea, OP-Pohjola) har ändå ingen åldersgräns för ett eget debitkort för barn. Saken avgörs alltid tillsammans med vårdnadshavaren.

9. Butiken får vägra kontanter

Butikerna har ingen skyldighet att ta emot kontanter eftersom myndigheterna inte kan tvinga någon att idka handel. Europeiska unionen rekommenderar ändå att kontanter ska duga som betalning. Om en försäljare av en orsak eller annan inte tar emot kontanter eller vissa sedlar måste det finnas tydlig information om det på till exempel affärens dörr.

Faktum är ändå att användningen av kontanter minskar konstant. Vi tar också ut mycket mindre kontanter än tidigare. Enligt Automatia som upprätthåller bankautomaterna är ett medeluttag 100 euro. Antalet uttag har minskat från toppsiffrorna vid sekelskiftet med över hundra miljoner uttag färre per år.

Insättningsmaskin
Insättningsmaskin Bild: Yle/Linus Hoffman insättningsapparat

10. Kontanter i åtminstone tio år till

Med nuvarande takt använder vi hälften mindre kontanter om sex till sju år, uppskattar Kari Takala från Finlands Bank. Trots det tror han att vi kommer att använda rätt så mycket kontanter åtminstone de tio följande åren.

Han gillar inte heller idén om att någon myndighet skulle fatta ett beslut om att vi ska sluta använda kontanter. Om kontanterna ska försvinna är det bättre att det gör det på marknadens villkor, skriver han.

Det är klart att det alltid kommer att finnas handel som vill begås anonymt. Vad som då används som betalningsmetod (om det inte längre finns några kontanter) är ett mysterium.

Skulle du köpa med kort av en hemlös?

I Stockhom har de hemlösas tidning Situation Stockholm visat att kontanter inte längre är det smidigaste sättet. Efter att tidningens försäljare fick en kortläsare till sitt förfogande steg försäljningen till och med med 30 procent.

Enligt Hannele Huhtala, chefredaktör för den finländska motsvarande tidningen Iso Numero, har man inte ännu övervägt att ge betalningsterminaler till gatuförsäljarna. Som orsak anger Huhtala bland annat att försäljarnas profil skiljer sig mycket från Sverige. Iso numero-tidningen säljs i huvudsak av romer från Rumänien och Bulgarien med svaga eller obefintliga läskunskaper.

Text: Liisa Vihmanen

Ursprungstexten på Kuningaskuluttajas sida.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle