Hoppa till huvudinnehåll

Jobben försvinner - största skurken är robotarna - inte frihandeln

Robot som drar en rickshaw i Kina.
Robot som drar en rickshaw i Kina. Robot som drar en rickshaw i Kina. Bild: EPA/WU HONG robotar,Riksha,automation,farkoster,transportmedel,transport

Det har talats mycket - inte minst i samband med presidentvalet i USA - om förlusten av jobb inom industrin. Handelsavtalen får lätt skulden för nedgången. Studier i USA pekar dock på att det är automatiseringen som är den främsta orsaken till förlorade jobb - och att fenomenet inte gäller enbart tillverkningsindustrin.

Det finns ett problem i de berättelser som USA:s nyvalda president Donald Trump sprider. Trump hävdar att avtalen om frihandel är den främsta orsaken till att jobb går förlorade och att produktionen lider, men faktum är att tillverkningsindustrin klarar sig rätt bra, skriver The Guardian.
Hoppa över Twitterpostning

Handel har utmålats som ett medel mot konflikter

Global handel har traditionellt ansetts bidra till ökad nationell välfärd. Priset på varor sänks, tullar och avgifter avlägsnas. Och tillväxten ökar.

Handel innebär dock inte automatisk trygghet för alla.

Segrarmakterna i andra världskriget kämpade för globalisering - ett medel mot konflikter i framtiden. Regimer med olika slag av ideologisk övertygelse i Asien, Europa och Nordamerika har fokuserat på handelsrelationer och sett handel som en ledande ekonomisk riktlinje.

Handel innebär dock inte automatisk trygghet för alla. Det handlar inte om en rättvis fördelning av resultatet. I en stor del av den industrialiserade världen är det en liten välutbildad elit som kammar hem vinsterna.

Vanliga arbetare har burit kostnaderna och har brottats med oro över färre jobb och ekonomiska problem.

Miljontals arbetstagare förlorar sina jobb till följd av den internationella konkurrensen men kompenseras inte för det. Ilskan har tagit sig uttryck i politiska val och omröstningar i Europa och Nordamerika.

Det finns många förlorare

- Vi behöver nog globala handelsavtal, säger handelsexperten Chad P. Brown i en artikel i New York Times. Men vi måste också vara medvetna om att det kommer att finnas förlorare, och att vi måste kunna förhålla oss till dem.

Omfattningen av den skada som dessa "förlorare" drabbats av har lett till en allt mer bristande tilltro till frihandel och frihandelns möjlighet att skapa välfärd. En djup skepticism har slagit rot i många av de största handelsnationerna, bland annat USA, Frankrike, Italien och Japan.

Vi behöver nog globala handelsavtal, men vi måste vara medvetna om det kommer att finnas förlorare― Chad P. Brown, handelsexpert

Ledningen i USA har på både demokratiskt och republikanskt håll anser fortfarande att en liberalisering av handeln är den centrala komponenten i utrikespolitiken.

Ändå tror bara 19 procent av de amerikanska väljarna att handel med andra länder skapar mera jobb i USA, visar en mätning som New York Times/CBS News publicerade i juli.

Ekonomisk statistik visar å sin sida att arbetare som är anställda inom exportindustrin har högre löner än de som jobbar i branscher som är fokuserade på hemmamarknaden. Låginkomsthushåll gagnas av lägre priser på basvaror.

Ett stort antal arbetare har förlorat sina jobb i takt med att importerade varor från låglöneländer kommer in på marknaden. Fabriker stängs medan köpcentren fylls med dyra butiker.

Arbetstagare
Arbetstagare Bild: KUVA skruvmejsel

I samband med nedgången har USA bibehållit de begränsade arbetslöshetsersättningarna vilket innebär att amerikanska arbetare är sårbara då deras levnadsvillkor försämras.

Sociala välfärdssystem har minskat på andelen utslagna i Europa men där har den ekonomiska tillväxten varit svag och det finns inte tillräckligt med jobb.

Tillverkningsindustrin i USA har förlorat miljontals jobb på tio år

Enligt The Guardian har USA inga problem med att fortsätta att inneha positionen som världens största ekonomi. Trots import från låglöneländer är marknaden för USA-tillverkade varor ändå massiv på grund av den stora hemmamarknaden. (Liknande fenomen inom industrin i mindre ekonomier som Australien leder dock till problem på hemmamarknaden.)

Amerika har förlorat närmare en tredjedel av jobben inom tillverkningsindustrin sedan handelsavtalet Nafta togs i bruk och 50 000 fabriker sedan Kina gick med i den internationella handelsorganisationen WTO, säger USA:s tillträdande president Donald Trump med hänvisning till ekonomiska rapporter från år 2007, skriver The Financial Times.

Trumps syn innebär ett skuldbeläggande av USA:s handelspolitik. Ökat underskott i handeln med Mexiko och Kanada samt Kinas "orättvisa subventionsbeteende" anklagas för att stå bakom "deindustrialiseringen" av USA och landets utdöende medelklass.

Vi producerar helt enkelt mera med färre människor

Faktum är att 5,6 miljoner jobb försvann inom tillverkningsindustrin i USA under perioden 2000-2010.

Men enligt en studie som gjorts vid Ball State Universitys ekonomiska forskningsinstitut förlorades 85 procent av de jobben mer på grund av tekniska förändringar - till stor del omfattande automatisering - än på grund av internationell handel.

Vid tankesmedjan konstaterades det samtidigt att tillverkningssektorn blev mer produktiv och att industriproduktionen ökade trots den branta nedgången i sysselsättningen.

Vi producerar helt enkelt mera med färre människor.

3D-printern kan också skriva ut champagneglas.
En 3D-printer kan skriva ut champagneglas. 3D-printern kan också skriva ut champagneglas. Bild: Yle/Lotte Krank-van de Burgt 3d-printrar

Människor ersätts gradvis av robotar

Industrin i USA får framgångsrikt sitt arbete gjort genom att gradvis ersätta människor med robotar. Automatiseringen har omvandlat de amerikanska fabrikerna vilket har lett till att många lågkvalificerade arbeten har blivit onödiga.

Trenden fortsätter i rask takt i och med till exempel 3D-printning och robotteknik. I framtiden går det att printa ut väldigt unika saker.

En forskningsgrupp i Boston har gjort beräkningar där man jämför kostnaderna för en människa med kostnaderna för en robot. Till exempel en svetsare förtjänar cirka 25 dollar per timme inklusive förmåner medan driftskostnaderna per timme för en jämförbar robot är ungefär 8 dollar.

Man med ryggen till svetsar. Det syns eld och gnistor.
Är det en robot som står och svetsar det här i framtiden? Man med ryggen till svetsar. Det syns eld och gnistor. Bild: Yle/Helena Rosenblad svetsare,Karis,Västnyland,svetsning,svetsare

De extra kostnader som installeringen och upprätthållandet av en robot samt driftskostnaderna innebär ska fördelas på en femårsperiod. På 15 år har gapet vidgats ännu mer dramatiskt, sägs det i studien. Många har konstaterat att den här processen är oundviklig.

Den här processen är oundviklig.

Det här behöver dock inte betyda att handeln med Kina och andra länder inte skulle ha bidragit till att jobben försvinner. Forskning vid Ball State University har visat att 13 procent av alla förlorade jobb inom tillverkningsindustrin är en följd av handel.

I en annan studie (MIT) bedöms det att den tilltagande importen från Kina under perioden 1999-2011 har inneburit 2,4 miljoner förlorade amerikanska jobb.

Mycket tyder ändå på att en ökad protektionism - vilket den tillträdande presidenten har som ett av sina främsta mål - troligtvis ändå inte kan kämpa emot den enorma kraft som automation och övergången till digital ekonomi innebär.

Robotarnas revolution har inletts

Det har grovt taget förflutit fyra decennier sedan industrirobotarna såg dagens ljus. Då talar man om robotar med mekaniska armar som kunde programmeras till att svetsa och måla, eller plocka upp och omplacera saker med en viss regelbundenhet.

Robotar är fortfarande dyra och i många fall blir det billigare med mänsklig arbetskraft. Detta håller dock på att förändras. Robotarnas revolution har inletts.

Robotarmar som kan packa livsmedel förevisas vid en teknikmässa
Robotarmar förevisas vid en teknikmässa i Taiwan Robotarmar som kan packa livsmedel förevisas vid en teknikmässa Bild: EPA/ Ritchie B. Tongo automation,robotar

Man förutspår att den andel uppgifter som utförs av robotar kommer att stiga från dagens globala medeltal på cirka 10 procent inom all tillverkningsindustri till ungefär 25 procent år 2025.

Robotar äter upp gammal rotad kompetens och lämnar arbetarna åt sitt öde

I framtiden kommer det att behövas arbetstagare med specialkompetens. Nyckeln för konkurrenskraften i tillverkningsindustrin kommer att ligga hos skickliga arbetare som har specialkunskap i programmering och automation. Dessa arbetstagare kommer ersätta de människor som i dag utför låglönearbeten.

Den forna arbetarens kompetens behövs inte längre

De jobb som traditionellt har varit svåra och som krävt precision, finess och oavbruten koncentration kunde utföras av arbetare som utvecklade sin skicklighet på sitt eget område i många år. Nu tas just denna typ av jobb över av allt mer sofistikerade robotar som breder ut sig inom många olika sektorer.

Den forna arbetarens kompetens behövs inte längre.

Det handlar om en övergång till arbeten som kräver ny kunskap - datorkompetens och teknisk kunskap. De arbetstagare som inte har utbildning eller har haft en möjlighet att skaffa sig den kompetens som behövs hamnar utanför.

Händer
Sofistikerade robotar kan ta över det som tidigare gjordes av mänskohand. Händer Bild: Yle/Magnus Hansén slit

"Det finns inget förhållningssätt till robotar"

Mätningar har visat att amerikanska fabriker i fjol tillverkade mer produkter än någonsin. Produktionen skapades av 12,3 miljoner arbetstagare - vilket är ungefär samma mängd människor som arbetade år 2009 då produktionen var
ungefär tre fjärdedelar av vad den är i dag.
ungefär tre fjärdedelar mindre än i dag.

Av de 74 maskiner som opererar i hamnen i Rotterdam sköter 63 sig själva utan mänsklig inblandning.― APM Terminals i Rotterdam.

Det finns ingen allmän policy då det gäller robotar. Vi har inget förhållningssätt till automationen, säger Douglas A. Irwin, ekonom vid Dartmouth College i en artikel i New York Times.

- Trots att robotar utgör ett betydligt större hot mot löntagarna så är det svårare att anklaga robotar än låglönearbetare i fabriker bortom havet.

Man borde kanske fråga sig om robotarna borde betala skatt.


Ökad protektionism kommer sannolikt inte att kunna övervinna den kraft som automationen för med sig.
― Financial Times

Korrigering 11.12 kl.16.59. Produktionen skapades av 12,3 miljoner arbetstagare - vilket är ungefär samma mängd människor som arbetade år 2009 då produktionen var
ungefär tre fjärdedelar av vad den är i dag. ( I stället för: Produktionen skapades av 12,3 miljoner arbetstagare - vilket är ungefär samma mängd människor som arbetade år 2009 då produktionen var
ungefär tre fjärdedelar mindre än i dag.)

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes