Hoppa till huvudinnehåll

15 år med Johan Storgård, men vad händer nu?

svenska teaterns fasad, tillsammans med ett frågetecken.
svenska teaterns fasad, tillsammans med ett frågetecken. Bild: Yle / Johanna Grönqvist och Rolf Granqvist Svenska Teatern

Efter 15 år som chef för Svenska Teatern väljer Johan Storgård nu att ta ett steg åt sidan, men som kommande VD för teaterns agentur ACE-production kommer han också i fortsättningen att spela en roll i teaterns verksamhet. Tomas Jansson kommenterar vinterns stora finlandssvenska teaternyhet.

Det var många som höjde på ögonbrynen när Johan Storgård 2002 gick från uppstickaren Teater Viirus till Nationalscenen. För killarna på Viirus hade Svenska Teatern alltid stått för det man inte ville, hela idén med att grunda Viirus var ju att inte bli en del av etablissemanget.

De som hoppades att Storgård på allvar skulle röra om riktigt ordentligt i den finlandssvenska teaterns högborg blev för all del snabbt besvikna. Det blev ingen revolution, det som – utåt sett – istället blev det mest synliga var satsningen på jättelika musikalkoncept. Är det något som den stora publiken kommer att minnas Storgård för, så är det för produktioner som Mamma Mia och Kristina från Duvemåla.

Själv vill jag istället minnas året efter Kristina, då produktioner som Förvandlingen och Titanic och Sånger vid randen av ett grått hav fick spela huvudrollen. Då bjöd teatern på något som konstnärligt sett var en nationalscen värdig, en repertoar som med finlandssvenska mått mätt smakade föregångare, lämpligt oförutsägbar och spännande och utmanande.

Då gjorde också Johan Storgård själv den rollprestation som jag kommer att minnas länge, som självutlämnande vild teaterchef/kapten i Akse Petterssons Titanic-regi.

Foto från Titanic på Svenska Teatern.
Johan Storgård i Akse Petterssons uppsätttning av Titanic, Storgårds tillsvidare sista och enligt många den mest minnesvärda rollprestationen på Svenska Teatern. Foto från Titanic på Svenska Teatern. Bild: Yoshi Omori titanic,Johan Storgård,Svenska Teatern

Johan Storgård själv säger att hans jobb nu är gjort. Han har med andra ord uppnått allt som var möjligt att uppnå som chef för nationalscenen, och konstaterar samtidigt att han nu lämnar efter sig en teater med tre livskraftiga scener.

Man kan bara hoppas att det är sant. Faktum är ändå att den lilla Nicken-scenens verksamhet har varit beroende av ett externt tillfälligt tilläggsstöd. Ska Storgårds efterträdare hålla lika mycket liv i denna tredje scen, krävs det en hel del pusslande.

Efterträdaren, ja.

På Svenska Teatern har man nu rekordlitet tid på sig att vaska fram en ny kapten. Senast den sista mars vill Storgård stiga åt sidan, vilket kunde tyda på att det någonstans finns en plan som inte har läckt ut i offentligheten.

När jag ringer upp garantiföreningens styrelseordförande Sten Palmgren, hävdar han för all del att ”inga trådar ännu har kastats ut”. Istället har man satt ihop en liten rekryteringsgrupp, en annons ska publiceras så fort som möjligt, ”och vi räknar nog med att det här jobbet väcker stort intresse”.

Ja det handlar ju faktiskt om ett jobb som inte har någon motsvarighet i Svenskfinland.

På finskt håll finns det ingen motsvarande teaterchefspost. Finska Nationalteatern, kunde man tänka sig, men på finskt håll finns det gott om andra stora institutioner som är tillräckligt resursstarka för att man som chef ska kunna göra nästan vad som helst. På finlandssvenskt håll är Svenska Teatern det enda ligalaget – om det är tillåtet att ta till ett sportbegrepp.

Så, dags att börja spekulera. Vem kommer att ta över Svenska Teatern våren 2017?

Mycket beror förstås på vad teaterns styrelse vill ha. Nya vindar? Någon som fortsätter på stigen som Storgård dragit upp? Något konstnärligt utmanande? Någon med musikalkunnande?

Vill man fortsätta i samma spår kunde mannen som ledde in Åbo Svenska Teater på stormusikalmotorvägen vara ett hett namn; Joachim Thibblin, som för tillfället leder Esbo Stadsteater.

Johan Storgård har i sin tur själv sagt att det nu kunde vara dags att teatern skulle få sin första kvinnliga chef.

Sten Palmgren kan förstås inte börja spekulera kring namn i det här skedet, diskussionen om en första kvinnlig chef kommenterar han med att ”det sku vara jättekiva, men det är förstås bästa mannen eller kvinnan som ska ha jobbet”.

Teatersvenskfinland har aldrig varit så bra på kvinnliga chefer, även om tre av fem institutioner faktiskt kommer att ledas av kvinnor när Marina Meinander tar över Lilla Teatern efter nyår. Men någon som skulle hålla för Svenska Teatern? Maria Lundström, som idag leder Viirus?

På frågan vad det är som teatern önskar av den nya chefen, svarar Sten Palmgren att man lutar mot en ganska öppen annons.

- Vi vill inte binda upp det för hårt. Vi ska i första hand lyssna på folks visioner, och sedan gå vidare från det.

En intressant krydda i soppan är förstås det faktum att den kommande teaterchefen också ska kunna kommunicera med den förra chefen. I rollen som VD för Svenska Teaterns agentur ACE-production kan Johan Storgård komma att påverka teaterns repertoar, eller?

- Ja på något plan ska den nya chefen samarbeta med Johan i framtiden, bekräftar Sten Palmgren.

- Men det är naturligtvis teaterchefen som ska stå för repertoarpolitiken, inte ACE-production.

Läs också