Hoppa till huvudinnehåll

Åbo Svenska Församling står upp för dem som nekats asyl

Församlingspastor Malena Björkgren ser glad ut
Prästen Malena Björkgren från Åbo Svenska Församling Församlingspastor Malena Björkgren ser glad ut Bild: Yle/Nilla Hansson malena björkgren

Åbo svenska församling står upp för flyktingar som nekats asyl av myndigheterna. Konflikten mellan kyrkan och våra myndigheter kan bli tydligare när de "sista" asylbesluten kommer.

Församlingspastor Malena Björkgren är en av dem som tidigt konkret engagerade sig i Åbo svenska församlings arbete med asylsökande. Engagemanget har haft många olika sidor för henne. Både som präst och privatperson.

I början betydde det hopsamlande av hygienartiklar. Hon blev genast överraskad av hur lätt det gick att få ihop dem. Och så har det fortsatt. Det finns gott om hjälpsamma människor till hands i församlingens arbete för flyktingar. Om det så har handlat om att åka pulka och skidor eller spela spel med barnen, eller att öva finska med de boende på församlingens lägergård Heinänokka.

- Det handlar inte om vem som hjälper vem utan mer om att vara tillsammans och dela det liv som är nu.

Man måste fråga sig: Vad räcker jag till?

Hon vill inte dra gränser mellan prästen och privatpersonen Malena Björkgren. Gränsen mellan arbetstid och egen tid är också svår att dra.

Efter ett år med flyktingarna är läget i viss mån annorlunda. Hon har lärt känna vissa av dem.

- Vissa personer kommer i ens väg och andra inte.

De som har stannat kvar i Åbo är de som Malena Björkgren har kontakt med.

- Man kan ju inte vara överallt eller vara till för alla. Man måste värna om sig själv och fråga sig: Vad räcker jag till?

Ingen uttalad flyktinglinje

Kyrkan har tagit en aktiv roll i flyktingfrågan exempelvis genom ärkebiskop Kari Mäkinens uttalanden. Malena Björkgren har upplevt en genomgående linje i kyrkan gällande inställningen till flyktingar.

- Den behöver inte vara så uttalad. Det är inte så att vi har fått några direktiv. Så fungerar det inte.

- Jag tror att det ju är så förbundet med vad kristen tro är. Och att där är vi kanske ganska lika ändå.

Kärleken till nästan och att välkomna främlingar är gemensamt trots många andra olikheter inom kyrkan.

Kyrkoasyl är också asyl

Att bevilja kyrkoasyl är ingenting nytt inom kyrkan. Den möjligheten har funnits i hundratals år. Nu behövs den ändå mer än förut. Församlingarna i Åbo och St Karins kyrkliga samfällighet delar på ansvaret för dem som har sökt och beviljats kyrkoasyl. Det är flyktingar som inte har beviljats asyl av våra statliga myndigheter. Flyktingar vars negativa asylbeslut enligt kyrkan måste omprövas. Finns det saker gällande flyktingen som inte har beaktats? Något som kunde tala för asyl som inte myndigheterna har upptäckt?

Kyrkoasyl är ingen liten angelägenhet. Den är en gemensam sak för hela församlingen. Man stöder, hjälper och vänder på alla stenar för att se om något har förbisetts av myndigheterna. Kyrkorna erbjuder inte kyrkoasyl i offentligheten och gör inte reklam för den.

Inom ett år har många av de "sista" statliga asylbesluten behandlats. Då kan konflikten mellan våra myndigheter och kyrkan bli ännu tydligare:

- Det finns en underliggande spänning som man känner av.

Om det gäller någon som har kyrkoasyl och församlingen anser att det finns någonting i processen eller personens historia som talar för asyl och personen ändå inte beviljas asyl av myndigheterna. Då kommer det att bli svårare, förutspår Malena Björkgren:

- Kommer kyrkoasylen då att respekteras, eller inte?

Läs också

Åboland

Bekanta dig med hur vi jobbar med Ansvarsfull journalistik

Nyligen publicerat - Åboland