Hoppa till huvudinnehåll

Sjukhusen i Villmanstrand och Rovaniemi uppfyller inte kraven på omfattande jour

Ambulans med blinkers
Det är långa avstånd mellan patienterna och sjukhusen i Rovaniemi och Villmanstrand. Omfattande jourvård ska dygnet runt kunna erbjuda hjälp vid svåra och brådskande sjukdomsfall till exempel hjärtinfarkter. Ambulans med blinkers Bild: Yle/Fia Doepel ambulans

Centralsjukhusen i Villmanstrand och Rovaniemi ska om ett drygt år ansvara för närmare en halv miljon finländares jourvård. Enligt social- och hälsovårdsministeriet kan sjukhusen bli tvungna att ta i bruk distansvård för att klara sina uppgifter.

Då riksdagens social- och hälsovårdsutskott på måndagen fortsätter att behandla sjukhusjourreformen är det Vasa centralsjukhus som står i centrum.

Men också centralsjukhusen i Rovaniemi och Villmanstrand står inför stora utmaningar nästa år. Innan januari 2018 är båda sjukhusen tvungna att bygga upp neurologiska och kardiologiska jourer för att klara av kraven som ställs på omfattande joursjukhus.

- Nästan alla har redan en bred jour och sådan volymer att de inte behöver göra någonting. Men Villmanstrand och Rovaniemi är båda sist och slutligen ganska små centralsjukhus, säger Timo Keistinen, medicinalråd vid social- och hälsovårdsministeriet.

Läkarbrist och långa avstånd försvårar

Båda sjukhusen dras med samma problem.

- Lapplands centralsjukhus har långa avstånd och bristen på läkare är stor. Sjukhuset ansvarar för nästan en tredjedel av landets areal men en ganska liten befolkning, säger Keistinen.

Då fulljouren i Kemi försvinner i står sjukhuset i Rovaniemi för hela Lapplands jour.

Villmanstrands situation är inte bättre. Den omfattande jouren slopas i Kotka, S:t Michel och Nyslott, så Villmanstrand blir det enda sjukhuset med omfattande jour i Sydöstra Finland.

- Från Villmanstrand är det ganska lång väg till Helsingfors och man måste ha något sjukhus i sydöstra Finland.

Videokonferens med Uleåborg en möjlig lösning

Jourlagen ska enligt regeringens planer träda i kraft i början av 2017, helst den 1 januari. Sjukhusen ges ändå tid till januari 2018 att uppfylla kraven på bland annat brådskande vård.

För att Villmanstrands och Rovaniemis centralsjukhus ska klara av det tror medicinalråd Timo Keistinen att de behöver hjälp.

- Där måste nog universitetssjukhuset i Uleåborg hjälpa till så att man också i Lappland kan erbjuda en omfattande jour, säger Keistinen.

Medicilarådet Timo Keistinen på besök i Jakobstad
Medicinalrådet Timo Keistinen Medicilarådet Timo Keistinen på besök i Jakobstad Bild: YLE/ Kjell Vikman keistinen

På kort sikt skulle universitetssjukhusen i Uleåborg och Helsingfors kunna bidra med vård på distans. I praktiken kunde läkare i Rovaniemi ringa läkare i Uleåborg om de får in ett brådskande fall mitt i natten.

- Vi har ju telemedicin. Det betyder att man kan ha en videokonferens med andra sjukhus för att diskutera vården av patienten. Man måste hitta olika alternativ, till exempel har Vasa i neurologiska patientfall använt telemedicin.

"Inte fråga om pengar"

Keistinen är övertygad om att allting kommer att gå bra. För de närmare 500 000 människor som från och med 2018 ska förlita sig på Rovaniemis och Villmanstrands omfattande jour finns ingen orsak att oroa sig.

- Jag tror att man kommer att klara av det. Det fordrar nog arbete men sist och slutligen handlar det bara om att öka jourkapaciteten i två av tolv sjukhus, säger Keistinen.

Att det skulle krävas mycket extra resurser får att klara målet tror han inte.

- Målet med reformen är ju att spara upp till 350 miljoner euro till år 2020.

Enligt experter som tidningen Iltalehti intervjuat finns det ändå inga garantier för att jourreformen skulle spara in så mycket på kostnaderna.

- Det är egentligen inte så mycket frågan om enbart pengar. Det är brist på personal som är det värsta problemet.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes