Hoppa till huvudinnehåll

Växande brödköer kräver mer än mat – ”Vi borde se på fattigdomsfrågan, inte bara hungern”

Matutdelning i Esbo
Matutdelning i Esbo Bild: Yle / Ann-Charlotte Åkerholm manna-apu

Den strukturella fattigdomen kräver mer av dagens biståndsorganisationer. Bland annat höga hyror, låga pensioner och bristande kunskap tvingar allt fler att ställa sig i kö efter mathjälp. En av frivilligorganisationerna som försöker utveckla sitt biståndsarbete är Operaatio Ruokakassi i Åbo.

Sedan 2013 har Operaatio Ruokakassi satsat på ett projekt med syfte att hjälpa de fattiga ur brödkön.

- Det är alltid bättre att försörja sig själv. Vi har kontakter med olika instanser. Till exempel går vi med kunden till socialbyrån och hjälper till där, säger René Honkanen, som ansvarar för matdonationer vid Operaatio Ruokakassi.

Operaatio Ruokakassi (operation matkassen) är ett nätverk för biståndsorganisationer i Åbo. I dagsläget förser nätverket 22 olika församlingar och föreningar med mat. I fjol delade man ut 600 ton mat.

- Den utdelade mängden mat ökar med 15 procent varje år. Det är så konstigt: när köerna växer får vi just så mycket mat att det räcker åt alla. Jag tror att det är Gud som ser efter oss, säger Honkanen.

Rene Honkanen står vid en lastbil.
René Honkanen. Rene Honkanen står vid en lastbil. Bild: Yle/Adrian Perera rene honkanen

Enligt Honkanen är det inte enbart mängden mat och antalet munnar som vuxit. Allt fler frivilliga söker sig till mathjälpen.

- Jag tror det beror på att vi talar mera om det i dag.

Honkanen förklarar att den största utmaningen för mathjälpen är ekonomin. Till exempel Operaatio Ruokakassi har 70 000 euro att röra sig med årligen. Pengarna kommer bland annat från frivilliga donationer och Åbo stad.

- Vi får väldigt lite pengar. Som du ser är våra lastbilar gamla och det kostar massor att reparera dem. Vi behöver också mer utrymme. I år har social och hälsovårdsministeriet gett ett bidrag på 1,1 miljoner euro till mathjälpen och vi får en liten del av det. Vi är mycket tacksamma.

Bristande insyn i brödköerna

Det är svårt att få tag på officiell, nationellt omfattande fakta angående hur mycket brödköerna har vuxit eller vem som behöver mathjälp. Den första breda rapporten framställdes år 2014, innan de gjordes enbart lokala rapporter som beaktade en stad, som till exempel Åbo eller Lahtis.

- Varken Folkpensionsanstalten eller Institutet för hälsa och välfärd forskar i brödköer för det har inte att göra med den officiella sociala sektorn. Det är församlingar och föreningar som står för det arbetet, förklarar Maria Ohisalo, blivande doktor i statskunskap.

Ohisalo var med och skrev den första rapporten om brödköerna i 2010-talets Finland – ”Kuka seisoo leipäjonossa?” (Vem står i brödkön?).

Brödköerna är bara plåster
Maria Ohisalo. Brödköerna är bara plåster Bild: Yle/Antti Lempiäinen maria ohisalo

Enligt henne finns det flera orsaker till att köerna växer. Bland annat har majoriteten av befolkningen ingen uppfattning av hur det är att vara fattig eller varför människor blir fattiga.

- Folk trillar allt lättare från arbetslöshetsunderstöd till den allra sista formen av socialbidrag: utkomststödet. Det är problematiskt för ingen ska leva på utkomststöd.

Enligt Ohisalo finns det många strukturella orsaker till att folk söker mathjälp. Arbetsplatser och yrkesroller försvinner, eller också visar sig pensionen vara allt för liten. Pensionen är ett särskilt problem för äldre kvinnor som ägnat en stor del av livet åt att uppfostra sina barn.

När pengarna inte räcker till för mat och hyra tvingas man ta till ett lapptäcke av olika socialbidrag.

- En tredjedel av de som står i brödkön är beroende av tre olika socialbidrag. Ändå har de inte råd med mat. Det säger något om hur olika levnadsvillkor människor i det här landet har, säger Ohisalo.

Vem förtjänar mathjälp?

I dag finns det över 400 olika organisationer som sysslar med mathjälp. Biståndsarbetet koncentreras till större städer som Helsingfors, Åbo och Vasa. De flesta aktörer samarbetar inte med varandra, och exakt hur mathjälpen ser ut varierar från organisation till organisation.

- Det finns inga gemensamma regler. De bestämmer vem de ger mat åt, och vem som inte får mat. Får till exempel alkoholister mathjälp? Det kan man inte garantera för varje aktör kan göra hur de själv tycker, säger Ohisalo.

Blanketter
Allt fler är beroende av flera olika socialbidrag för att klara livhanken. Blanketter Bild: Yle socialbyrå

Enligt Ohisalo har brödköerna gett upphov till en ny typ av samhällsdebatt: Vem förtjänar mathjälp? Ohisalo menar att debatten är ovanlig i ett välfärdssamhälle där varje människa ska ha rätt till en grundtrygghet.

- Vi borde se på fattigdomsfrågan, inte bara hungern. Man kan ju alltid ge mat, det hjälper mot hungern. Men i en välfärdsstat borde man avskaffa fattigdomen, se vilka skäl som förorsakar fattigdomen. I Helsingfors till exempel finns det två socialarbetare som går till brödkön för att ge folk möjlighet att få olika socialbidrag. Vissa människor hamnar i brödkön för att de inte vet vilka socialbidrag de kan få.

Av den orsaken är det särskilt viktigt att biståndsorganisationerna samarbetar med Folkpensionsanstalten och skuldrådgivare, menar Ohisalo.

Operaatio Ruokakassi ställer inga krav på de som är behov av mathjälp.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland