Hoppa till huvudinnehåll

Svenska Yles serie om julmusik: Luciasången

En av lucias symboler är ljuskronan hon bär på huvudet.
En av lucias symboler är ljuskronan hon bär på huvudet. Bild: Yle/Cecilia Wikman lucia 2012

Trodde du att luciasången är en hyllning till luciahelgonet? Inte alls, sångtexten handlar om vågor och vind och vackra hamnkvarter i Neapel i Italien. Först 90 år efter att sången skrevs ändrades texten till att handla om ljusbringerskan.

Luciasången kommer från Neapel i Italien. Där bodde den italienska tonsättaren Teodoro Cottrau och han är fadern till luciasången, både då det gäller melodi och text. Sången skrev han år 1835.

Cottrau skrev ursprungligen texten på napolitanska men tänkte att sången kunde bli populärare om den översattes till italienska. Enrico Cossovich skrev den italienska texten.

Sångtexten handlar inte alls om helgonet Lucia utan om Neapels hamnkvarter som heter Borgo Santa Lucia. Översätter man man den italienska texten Sul mare luccica l’astro d’argento blir det ungefär:

På havet skiner silverstjärnan,
lugna är vågorna,
mild är vinden.
Kom till min lilla båt,
Santa Lucia! Santa Lucia!

Sången lär ha sjungits av gondolförare och texten i luciasången är lagd i munnen på skepparen till en liten utfärdsbåt, som ligger vid kajen i Neapel. Han ropar in passagerare genom att lyriskt beskriva hur fager stadsdelen om Santa Lucia är från havet.

Sången fick ny text då lussandet kom igång i Sverige

Det berättas att melodin sedan har kommit till Sverige med tonsättaren Gunnar Wennerberg i medlet av 1800-talet.

Den första svenska texten fick sången i början av 1900-talet och då började den: Aftonens stjärna havet bestrålar, uti dess skimmer allt nu sig målar...

Aftonens stjärna havet bestrålar

Aftonens stjärna havet bestrålar,
uti dess skimmer, allt nu sig målar.
Stormarna tystnat, vågen ej brusar,
och uti löven västan blott susar.
Skynden till aftonfärd på vågen den fria!
Sancta Lucia! Sancta Lucia!

Härliga Napoli! Drottning du sköna,
med dina stolta slott, och lunder gröna!
Ej något annat land äger din like,
blott dig jag kalla vill skönhetens rike.
Skynden till aftonfärd, på vågen den fria!
Sancta Lucia! Sancta Lucia!


Men då sången började sjungas i samband med luciafirandet skrevs nya texter.

Den text som mest används mest i finlandssvenska sammanhang börjar med Sankta lucia ljusklara hägring... och skrevs av den svenska författaren Sofia Elmblad och publicerades 1924.

Sankta lucia

Sankta Lucia, ljusklara hägring,
sprid i vår vinternatt ljus av din fägring.
Drömmar med vingesus under oss sia,
tänd dina vita ljus, Sankta Lucia.

Kom i din vita skrud, huld med din maning.
Skänk oss, du julens brud, julfröjders aning.
Drömmar med vingesus, undret oss sia,
tänd dina vita ljus, Sankta Lucia.

Trollsejd och mörkermakt ljust du betvingar,
signade lågors vakt skydd åt oss bringar.
Drömmar med vingesus, undret oss sia,
tänd dina vita ljus, Sankta Lucia.

Stjärnor som leda oss, vägen att finna,
bli dina klara bloss, fagra prästinna.
Drömmar med vingesus, undret oss sia,
tänd dina vita ljus, Sankta Lucia.

Bara några år senare kom en ny text: Natten går tunga fjät runt gård och stuva…. den sjungs oftast i Sverige och den skrev läroboks- och sångtextförfattare Arwid Rosén i de tider då lussandet tog ordentligt fart i Sverige i slutet av 20-talet.

Natten går tunga fjät

Natten går tunga fjät
runt gård och stuva.
Kring jord som sol´n förlät,
skuggorna ruva.
Då i vårt mörka hus
stiger med tända ljus
Sancta Lucia, Sancta Lucia

Natten är stor och stum.
Nu hör det svingar
i alla tysta rum
sus som av vingar.
Se, på vår tröskel står
vitklädd, med ljus i hår
Sancta Lucia, Sancta Lucia

Mörkret skall flykta snart
ur jordens dalar.
Så hon ett underbart
ord till oss talar.
Dagen skall åter ny
stiga ur rosig sky.
Sancta Lucia, Sancta Lucia.


Dessutom finns ännu en tredje text till luciasången som kom till i slutet av 50-talet. Den kallas ibland för dagisversionen. Ute är mörkt och kallt i alla husen lyser nu överallt de tända ljusen. Hela texten är betydligt lättare för barn att förstå om man jämför med de två andra texterna. Den författade förskolläraren Halldis Ljungqvist

Ute är mörkt och kallt

Ute är mörkt och kallt, i alla husen lyser nu överallt de tända ljusen.
Nu kommer någon där, jag vet nog vem det är: Sankta Lucia, Sankta Lucia.
Nu kommer någon där, jag vet nog vem det är: Sankta Lucia, Sankta Lucia.

Sjungande fram hon går, vitklädda flicka, krona hon har i hår, bär på en bricka.
Nu är Luciadag, och jag är väldigt glad. Tänker på julen, tänker på julen.
Nu är Luciadag, och jag är väldigt glad. Tänker på julen, tänker på julen.

Ute är mörkt och kallt, i alla husen lyser nu överallt de tända ljusen.
Nu kommer någon där, jag vet nog vem det är: Sankta Lucia, Sankta Lucia.
Nu kommer någon där, jag vet nog vem det är: Sankta Lucia, Sankta Lucia.

Mer om låten kan du höra i Vega kväll tisdag med start kl 17.30

Men vad tycker du om julmusiken? Börjar man i allmänhet spela den för tidigt eller för sent? Borde den vara helt förbjuden på vissa platser? Hur mycket julmusik vill du höra i radion? Och har du någon speciell favorit som sällan spelas?

Skriv ner dina tankar här nedan och skicka till oss. Och har du en bild med någon form av julmotiv så publicerar vi gärna en sådan i anknytning till artiklarna. Kom ihåg att kolla att vi har rätt att publicera bilden. Skicka per mail till vega.musik@yle.fi

Kontakta musikredaktionen

Formuläret är stängt, tack till alla som deltog.

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje