Hoppa till huvudinnehåll

Vård på finska stressar Jenna

Jenna Vierinen
Jenna Vierinen Bild: Yle / Niclas Runeberg jenna vierinen

Hur är det att vara på sjukhus i en stressig situation utan att behärska språket? Myteriet pratade med Jenna Vierinen om hennes upplevelse att föda barn utan garantier för svensk vård.

- När man i en utsatt situation som en förlossning försöker beskriva eller förstå vad som händer på ett språk man inte behärskar så blir man osäker och rädd, säger Jenna Vierinen.

Jenna Vierinen bor i Esbo men är född och uppvuxen i Malax. För ungefär ett år sedan blev hon mamma för första gången. Inför förlossningen var hon väldigt nervös över att den skulle ske i Helsingfors, där det inte finns garantier för att få svenskspråkig vård.

De skämtade om att de borde ha farit till Vasa för förlossningen, där kan man vara säker på svensk vård. Praktiska skäl gjorde att förlossningen slutligen blev i Helsingfors, men språket var den enda orsaken till att de övervägde Vasa.

Ovisshet om språk på förlossning

När det var dags för Jenna att föda hade hon inga garantier för att sjukskötarna skulle behärska svenska. Det var ett stort orosmoment i raden av stressande saker som en förlossning innebär.

- Om det skulle bli akut, hur skulle jag då förstå vad de säger och kommer jag att känna mig trygg? Hinner nån översätta om det blir bråttom?

Väl på plats på sjukhuset fick Jenna och hennes fästman reda på att det fanns en svenskspråkig barnmorska till förfogande under förlossningen.

- Det blev en stor trygghet för mig att hon pratade svenska. Hon var min länk som förklarade vad som hände och lugnade ner mig. Hon berättade hur jag skulle göra och varför.

- Om det skulle bli akut, hur skulle jag då förstå vad de säger och kommer jag att känna mig trygg?

Speciellt mot slutet av förlossningen när de blev tvungna att hjälpa ut barnet var det extra viktigt.

- Jag förstod inte vad som hände, för plötsligt fylldes rummet av människor och en läkare måste tillkallas, då berättade hon vad som hände och intygade att det kommer att gå bra.

Språket är en viktig faktor för att behålla lugnet i en panikartad situation. Om inte den svenskspråkiga barnmorskan skulle ha varit på plats skulle Jennas fästman ha blivit tvungen att översätta åt henne. För honom skulle det ha blivit svårt att översätta i den stressiga miljön. Om paniken skulle ha trappats upp skulle det ha kunnat orsaka problem med ingreppet.

Känslospråk och engelska

Att uttrycka sig på ett språk man inte behärskar i en livsviktig situation är extremt stressande och utmanande. Risken för missförstånd gjorde att Jenna redan före hade valt att inte prata finska under förlossningen.

- Jag skulle inte ha pratat finska över huvud taget, troligen skulle jag ha bytt till engelska eftersom det är det språk efter svenska som jag kan uttrycka mig bäst på.

För unga som känner sig osäkra på finska kan engelska fungera som en gemensam grund för att förstå varandra och försäkra sig om att missförstånd inte sker.

- Min generation har ju en bättre engelska av många orsaker, men äldre människor kan ju oftast inte engelska så de har ju bara ett språk.

Mormor på sjukhuset

Jennas mormor har under många år haft hjärtproblem. Den senaste utvecklingen i jourreformen har gjort Jenna oroad över hennes hälsa.

- Hon har hjärtproblem och pratar inte finska över huvud taget. Hon kan inte uttrycka sina problem i Seinäjoki på samma sätt som i Vasa. Sen om det blir en akut situation någon gång, kommer hon då att hinna fram i tid?

- Vi pratar om hur bra det är i Finland och att alla är tryggade att få bästa möjliga vård, men så blir det ju inte nu om man inte kan få den på sitt modersmål.

Avståndet till Seinäjoki och de övriga centralsjukhusen är en viktig faktor i debatten. Lång restid och språket gör att många är oroliga.

- Jag är orolig och upprörd, man vill ju att nära och kära ska få bästa möjliga vård. Vi pratar om hur bra det är i Finland och att alla är tryggade att få bästa möjliga vård, men så blir det ju inte nu om man inte kan få den på sitt modersmål.

Rådgivningens språk varierar

Jenna har bott i Helsingfors i flera år och lär sig mer finska hela tiden. Vissa dagar flyter det på bättre medan hon andra dagar kan bli helt ställd och ha svårt att hitta orden.

På barnrådgivningen beror det lite på om de får svensk service. De gånger det är en svensk sköterska frågar de upp även mindre grejer. När sköterskan är finsk kollar de bara det som är bestämt på förhand.

- Vi har den lyxen att vår dotters farmor är barnmorska, från henne får vi de flesta svaren, säger Jenna.

Skeptisk till svensk service i Seinäjoki

Om Vasa som det nu ser ut förlorar fulljouren kommer frågan om hur svenskan i Seinäjoki ska tryggas bli ännu hetare . Tolkar och nyanställningar har bland annat diskuterats.

- Jag är väldigt skeptisk till att de kan garantera vården på svenska i Seinäjoki. Det har talats om att de skulle ta in en tolk, men jag har svårt att tro att de faktiskt skulle göra det mitt i natten då det är kris, säger Jenna.