Hoppa till huvudinnehåll

Behovet av socialvård på svenska ökar - flyktingar via Sverige orsaken

Person vid bord i solnedgång.
Flyktingar som flyttat från Sverige till Helsingfors gör att efterfrågan på sociala tjänster på svenska har ökat. Person vid bord i solnedgång. Bild: All Over Press / Ismo Pekkarinen depression,Psykisk störning,ungdomar,Barn och ungdom,ensamhet,utanförskap

Efterfrågan på svenskspråkiga socialtjänster för unga har nästan fördubblats i Helsingfors i år. En orsak är den ökande mängden unga med flyktingbakgrund som flyttat till Helsingfors från Sverige.

I början av 2016 hade stadens svenskspråkiga socialtjänster 40 klienter under 25 år. I september hade siffran stigit till 73. Den betydande ökningen framgår av en rapport av social- och hälsovårdsverket i Helsingfors.

Enligt rapporten är en orsak den ökande mängden unga med flykting- eller invandrarbakgrund som har flyttat från Sverige till Helsingfors. Av de svenskspråkiga klienterna i december har ungefär en fjärdedel invandrarbakgrund.

Framtiden oviss

Tills vidare har staden klarat av den växande efterfrågan, uppger specialplanerare Säde Pitkänen vid social- och hälsovårdsverket i Helsingfors. Hur situationen kommer att se ut i framtiden vet hon inte.

- Det är svårt att säga i det här skedet. Då beviljandet och betalandet av det grundläggande utkomststödet i årsskiftet överförs till FPA kommer en del av kunderna att uträtta sina ärenden där. Därför är det svårt att uppskatta hur det kommer att se ut framöver.

Enligt Pitkänen har staden för tillfället tillräckligt med resurser för de svenskspråkiga socialtjänsterna.

- Men vi kommer att rekrytera svenskspråkiga socialarbetare vid behov i framtiden, säger hon.

"Problem att hitta svenskspråkig personal"

Social- och hälsovårdsnämnden behandlade rapporten om stadens svenskspråkiga social- och hälsovårdstjänster på tisdagen. Nämndmedlem Gunvor Brettschneider (SFP) tror att ökningen av antalet klienter också hänger samman med att socialtjänsterna för unga har centraliserats till en byrå i Haga.

- Det finns tillräckligt med resurser i Haga, vilket är positivt. Däremot är det negativt att de unga som behöver sociala tjänster oftast är i behov av utkomststöd. De har med andra ord inte möjlighet att försörja sig själva utan behöver ekonomiskt stöd av samhället, säger Brettschneider.

Social- och hälsovårdsverket har tillsatt en arbetsgrupp som ska se till att det finns tillräckligt med resurser för att möta behovet av svenskspråkig socialvård.

- Ett problem är ändå att hitta personal som kan svenska, säger Brettschneider.

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen