Hoppa till huvudinnehåll

Katariina kan inte leva på sin lön - att bara klara sig är inte att leva

Porträtt på skolgångsbiträdet Katriina Richter
Katariina Richter vill inget hellre än att försörja sig på sin lön Porträtt på skolgångsbiträdet Katriina Richter Bild: Antti Lähteenmäki/ YLE katriina richter

Skolgångsbiträdet Katariina Richter får inte lönen att räcka till och utan bostadsbidrag skulle ekonomin helt enkelt inte gå ihop. I framtiden kommer allt fler att tvingas försörja sig på en kombination av lön och stöd, förutspår både facket och arbetsgivarna.

Katariina Richter jobbar som skolgångsbiträde i Helsingfors. Det är ett deltidsjobb på 30 timmar i veckan.

- Jag får 1303 euro i handen och hyran för lägenheten är 959 euro. Det säger väl ganska mycket, utan bostadsbidrag skulle det inte gå, säger Richter.

Katariina Richter är ensamförsörjare. Det äldsta barnet har nyligen flyttat ut, medan 17-åringen fortfarande bor kvar hemma. Han studerar till kock och går samtidigt i gymnasiet, och den här hösten blev han tvungen att ta lån för att ha råd med gymnasieböckerna.

- Det sägs att alla i Finland har lika möjligheter till utbildning, men det är inte sant. Mina barn har inte fått samma möjligheter som andra, för jag har helt enkelt inte haft sådana resurser, säger Richter.

Richter har varit tvungen att tumma på barnens hobbyer och hon minns inte heller när hon skulle ha unnat sig själv någonting, utöver det mest nödvändiga.

Katriina Richter stickar yllesockor.
Katariina Richter stickar sockor för att dryga ut försörjningen Katriina Richter stickar yllesockor. Bild: Yle katriina richter

Hon har blivit van att leva knappt. Utgifterna för telefonen och elen går inte att pruta på, så det enda hon kan spara in på är matkostnaderna. Det har också hänt att hon har låtit bli att köpa dyra receptbelagda mediciner.

- Jag köper bara mat på erbjudande och gör all mat själv. Ibland känns det som ett heltidsjobb att hålla koll på alla erbjudanden och springa till olika affärer, säger Richter och skrattar till lite.

Deltid mot sin vilja

Tidigare fick Richter extra strötimmar så att hon kom upp till en heltidslön och då klarade hon sig nätt och jämnt. De senaste åren har det inte funnits resurser för extra stöd i skolorna och därför jobbar hon nu bara deltid.

- Jag är född i Helsingfors, jag bor i stadens hyreslägenhet och jag jobbar i stadens skola. Jag tycker det skulle vara rättvist och rimligt att jag skulle kunna leva på min lön, men det går inte. Jag är beredd att jobba mera, bara jag fick flera timmar.

Varje sommar är skolgångsbiträdena utan lön en månad och varje gång får Richter förklara sig för Fpa.

Det är inte roligt att ha att göra med Fpa. Jag skulle så gärna klara mig utan det.― Katariina Richeter

Bland dem som jobbar i låglönebranscher är det vanligt att få olika sociala stöd från Fpa för att klara sig ekonomiskt. Den egna lönen räcker helt enkelt inte till.

Ensamförsörjare hamnar ofta i flitfällor

Vår sociala trygghet är egentligen uppbyggd så att det skall finnas bidrag vid sidan om lönearbetet, påpekar Penna Urrila, ledande ekonom på Finlands Näringsliv EK.

- Barnbidraget får alla, som exempel. Bostadsbidrag får många låg- och medelinkomsttagare. Så vi har egentligen inte haft ett system där man måste klara sig på enbart lönen, utan det har funnits kompletterande mekanismer.

Porträtt av Penna Urrila, ledande eknonom på Finlands näringsliv
Penna Urrila vid EK understryker att man inte heller tidigare tvingats klara sid enbart på låg lön i Finland Porträtt av Penna Urrila, ledande eknonom på Finlands näringsliv Bild: YLE ek,Finlands Näringsliv (Organisation),Penna Urrila

Däremot har förändringarna som skett på arbetsmarknaden, med en ökning av deltidsarbete, snuttjobb och nollavtal lett till situationer där helheten lön, bidrag och beskattning leder till ekonomiska fällor för människor. Det som ofta kallas flitfällor.

Speciellt ensamförsörjare är hårt utsatta för inkomstfällor, menar Penna Urrila.

- De har den högsta effektiva skattegraden, som vi kallar det. Alltså tjänar en ensamförsörjare en euro extra, mister hen mest, jämfört med andra grupper, säger han.

Ralf Sund, ledande ekonom på tjänstemännens fackcentral STTK ser två stora orsaker till Katariinas situation, båda stora problem i samhället i dag.

- Hon har en låg lön, som är mycket vanligt inom den kommunala sektorn och jobbar dessutom deltid. Dessutom har hon höga boendekostnader.

Just boendekostnaderna är en viktig orsak till att människor har svårt att klara sig på lönen, speciellt i huvudstadsregionen, menar Ralf Sund.

Allt fler får bostadsbidrag

I Helsingfors var det ifjol 40 000 hushåll som fick bostadsbidrag, och nästan en tredjedel av dem som får bostadsbidrag jobbar och får lön.

Flervåningshus i förort
Höga boendekostnader speciellt i huvudstadsregionen blir omöjliga för låginkomsttagare Flervåningshus i förort Bild: Mikael Crawford/Yle kela,folkpensionsanstalten,flervåningshus,Hyreshus,förorter

- Hyrorna har stigit mera än lönerna de senaste åren, men det är också en politisk fråga. År 2015 gjordes förändringar i bostadsbidraget så att flera lågavlönade ska kunna få bostadsbidrag, säger Pasi Moisio, forskningsprofessor vid THL.

Enligt Fpa:s statistik var det allt som allt 246 357 hushåll som fick allmänt bostadsbidrag i december i fjol. Under 2015 ökade andelen med 22 procent, och den stora ökningen beror just på att fler lågavlönade fick möjlighet att ansöka om bostadsbidrag.

Trots att arbetslivet förändrats arbetar fortfarande majoriteten av finländarna med fasta heltidsjobb.

Och kan försörja sig på sin lön – en viktig princip, värd att hålla fast vid, menar Ralf Sund.

Porträtt av Ralf Sund, ledande ekonom vid STTK
De lägsta lönerna borde upp, menar Ralf Sund vid STTK Porträtt av Ralf Sund, ledande ekonom vid STTK Bild: YLE sttk,Finnish Confederation of Salaried Employees,Ralf Sund

- För det första borde man vidta åtgärder under en längre period för att kostnaderna för boende skulle sjukna. För det andra borde de lägsta lönerna höjas, för att människor skall kunna försörja sig på sina löner också i framtiden, säger Ralf Sund.

Han hyser inga stora förhoppningar att någondera genomförs inom en snar framtid. Tvärtom kommer vi åtminstone på kort sikt tvingas acceptera kombinationer av lön och bidrag för att människor skall klara sin försörjning, förutspår Sund.

Nya låglönejobb på väg?

Under hösten har flera ledande politiker talat för att det behövs flera låglönejobb för att få Finland på fötter, men Richter kan inte alls förstå hur det skulle gå till.

- Jag har förstått att det endast är konsumtion och efterfrågan som får ekonomin att växa. Men jag kan inte konsumera, för jag har inga pengar. Det skulle vara roligt att någon gång kunna gå på bio eller prenumerera på en tidning, säger Richter.

Om och hur kraftigt arbetsmarknaden kommer att polariseras i framtiden är det ingen som vet. Globalt ställs frågan i fall medelklassen håller på att minska eller kanske försvinna helt?

Speciellt i USA förs en diskussion, om vi är på väg in i en tid där arbetsmarknaden består av å ena sidan idel vinnare och å andra sidan dem som hela tiden balanserar på gränsen till att klara sig.

Invandrare sköter många låglönejobb
Många invandrare har låglönejobb i Finland redan i dag Invandrare sköter många låglönejobb Bild: Yle / Antti Lempiäinen låglönejobb

- Vi ser mindre av det här i Europa. Men om vi är på väg åt det hållet, om 10 eller 20 år, då måste systemet med socialbidraget ses över med tanke på dem som har det svårare på arbetsmarknaden. Så att det blir möjligt att bygga sin försörjning från olika källor och där på kompletterande bidrag, säger Penna Urrila på Finlands Näringsliv.

Ett framtidsscenario där allt fler människor tvingas söka bidrag för att överleva under hela sin karriär får Ralf Sund, på fackcentralen STTK att rysa.

- Om hela samhället byggs på att en stor mängd löntagare inte klarar det utan socialstöd, då kan vi med fog säga att samhället inte funkar, säger han.

Uppdatering 15.12.2016 kl. 13.32: Tidigare stod det felaktigt att Katariina Richter skulle heta Katriina Richter. Felet är nu rättat.

  • Boris Johnson i Berlin - beredd att kompromissa kring brexitavtal

    Merkel uppgav att EU är beredda att förhandla kring handeln.

    Storbritanniens premiärminister Boris Johnson sade i dag att Storbritanniens nuvarande utträdesavtal med EU är oacceptabelt under en gemensam presskonferens med Tysklands förbundskansler Angela Merkel under Johnsons besök i Berlin.

  • 40 kor på vift i skogen i Laukas - nu ska de avlivas

    Expert: Djur förvildas snabbt ute i skogen.

    I Vehniätrakten i Laukas har en hjord på cirka 40 nötkreatur varit på fri fot i skogen sedan våren. På tisdagen ställdes läget på sin spets då djuren, som trängt sig in på gårdar och vägar, började utgöra en fara för folk i området. Just nu håller hjorden till i skogen nära bondgården.

  • Sopkärl vid rastplatsen i Horsbäck efterlyses

    Problemet lyfts fram i ett invånariniativ.

    Raseborgs stad kommer nu vända sig till Trafikledsverket Väylä med en önskan om att det skulle placeras sopkärl på rastplatsen invid riksväg 25 i Horsbäck.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes