Hoppa till huvudinnehåll

Eget vårdbolag intresserar Pargas och Kimitoön

Marcus Henricson.
Marcus Henricson redogjorde för Åbolands olika alternativ inför vårdreformen, i Dalsbruk på onsdag. Ett trettiotal personer deltog i informationsmötet. Marcus Henricson. Bild: Yle/Monica Forssell marcus henricson

Ett bolag för tvåspråkig social- och hälsovård med Pargas, Kimitoön, Kårkulla samkommun och en eller flera privata aktörer som aktieägare, det är ett alternativ som man i Åboland vill utreda närmare.

En arbetsgrupp bestående av Pargas stadsdirektör Patrik Nygrén, Kimitoöns kommundirektör Anneli Pahta och strategikonsult Marcus Henricson har sedan i somras funderat på hur det lönar sig för Pargas och Kimitoön att tackla vårdreformen.

Olika alternativ presenterades för förtroendevalda och tjänstemän på ett seminarium den 7 december i Pargas, och på onsdag ordnade tankesmedjan Agenda i Dalsbruk ett möte med rubriken "Så borde vårdreformen göras".

Politikerna intresserade

Enligt Henricson har Åboland tre alternativ inför vårdreformen: Det första går ut på att landskapet grundar ett bolag som erbjuder social- och hälsovård på två språk. Enligt det andra alternativet sköter marknaden om att det finns tjänster på båda språken, och enligt det tredje alternativet grundar Pargas och Kimitoön, tillsammans med Kårkulla samkommun och en eller flera privata aktörer ett aktiebolag för tvåspråkig social- och hälsovård.

Människor lyssnar under ett möte.
Ett trettiotal personer deltog i mötet i Dalsbruk. Människor lyssnar under ett möte. Bild: Yle/Monica Forssell möten

Henricson betonar att inga alternativ är uteslutna men att responsen från de åboländska politikerna på mötet den 7 december var att åtminstone det tredje alternativet bör undersökas närmare.

Den beredning som nu pågår går ut på att skapa så bra lösningar som möjligt, som landskapet sedan ska vilja ta över.― Marcus Henricson

Tanken är alltså att Kimitoön, Pargas, eventuellt Kårkulla samkommun och en eller flera privata aktörer tillsammans grundar ett aktiebolag som tar över Pargas och Kimitoöns social- och hälsovård. Bolaget som går under arbetsnamnet "Tvåspråkiga ab" skulle också erbjuda vård på svenska åt invånare i övriga Egentliga Finland, bland annat S:t Karins och Åbo.

Bolaget skulle skapas före reformen träder i kraft år 2019 med förhoppningen att landskapet sedan vill anlita bolaget.

- Kommunerna besluter vad man gör fram till år 2019. Efter det besluter landskapet vad man gör med den verksamhet som sedan finns. Den beredning som nu pågår går ut på att skapa så bra lösningar som möjligt som landskapet sedan ska vilja ta över, sammanfattar Henricson.

Några garantier för att landskapet anlitar ett aktiebolag som kommunerna grundat finns inte, men om det nya bolaget är konkurrenskraftigt och krav på kompetens och kvalitet uppfylls, tror man att landskapet ska vara intresserat.

Möjligt att påverka strukturerna nu

Fördelen med att skrida till verket innan reformen träder i kraft är att kommunerna på det här sättet, enligt Henricson, har bästa möjligheter att påverka framtida strukturer.

En annan orsak till att man vill skrida till verket nu, är att det åtminstone hittills sagts att kommunerna inte efter reformen kan vara delaktiga i bolag som sysslar med social- och hälsovård.

Det här kan ändå ännu ändras, och det bidrar till att aktiebolagsmodellen är intressant för kommunerna.

Risk för att den svenskspråkiga servicen går förlorad?

Gör kommunerna ingenting före reformen finns det en risk för att den kommande landskapsorganisationen formellt nog är tvåspråkig, men att den på riktigt inte har en beredskap att erbjuda social- och hälsovårdstjänster på invånarnas eget modersmål.

- Och sedan blir det sämre än vad det är i dag, och det är ju inte acceptabelt, säger Henricson.

Men om det åboländska vårdbolaget inte är konkurrenskraftigt, finns det då en risk för att man förlorar hela den tvåspråkiga servicen?

- Ja, om man inte klarar av att vara konkurrenskraftig så går man i konkurs, så i teorin finns det en risk för att man då förlorar den tvåspråkiga servicen, medger Henricson men fortsätter:
- Landskapet kommer ju oberoende att ansvara för att alla får de tjänster de har rätt till enligt lag och att de får dem tillräckligt nära och på sitt eget språk, så oberoende av hur de här olika tjänsteproducerande strukturerna ser ut så kommer landskapet att ha det ansvaret.

Aktiebolagsidén har inte ännu diskuterats i de politiska organen i Kimitoön och Pargas, och innan lagarna gällande landskapsreformen samt social- och hälsovårdsreformen godkänts (i juni 2017) kommer inga åtgärder att vidtas, betonades på mötet.

Följande tillägg har gjorts kl 10.25 den 15.12: Bolaget som går under arbetsnamnet "Tvåspråkiga ab" skulle också erbjuda vård på svenska åt invånare i övriga Egentliga Finland, bland annat S:t Karins och Åbo.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland