Hoppa till huvudinnehåll

Simo Häyhä - den mest effektiva prickskytten någonsin

krypskytt, skytte, vinterkriget, skottlossning, gevär
Simo Häyhä med sin "Pystykorva" krypskytt, skytte, vinterkriget, skottlossning, gevär simo häyhä

"Belaja Smert", den vita döden. Under det smeknamnet var Simo Häyhä känd och fruktad av den sovjetiska Röda arméns soldater under vinterkriget. Och inte utan orsak direkt. Han dödade, beroende på källa, mellan 500 och 742 sovjetiska fiender under det 105 dagar långa kriget 1939 - 1940.

Häyhä föddes i Rautjärvi, helt nära den nuvarande gränsen till Ryssland, i Karelen 1905. Nästyngst i en syskonskara om åtta barn i en jordbrukarfamilj. Efter genomgången folkskola bedrev han jordbruk på hemgården tillsammans med äldste brodern. Redan i unga år sysslade han mycket med jakt och fiske.

Skyddskåren kallar

Häyhä var sjutton år när han enrollerade sig i den lokala skyddskåren. Han tränade flitigt upp sina skyttekunskaper och nådde också framgångar inom Viborgs skyddskårsområdes tävlingar. År 1925 fullgjorde han sin militärtjänst i Raivola, och efter underofficersskolan tjänstgjorde han som korpral i Terijoki.
Nio år senare fick han genomgå prickskytteutbildning i Uttis.

Vinterkriget bryter ut

När så Vinterkriget bröt ut den 30 november 1939 tillhörde korpral Häyhä JR 34, som grupperade sig nära Loimola vid gränsen mot Sovjetunionen. Därifrån drog sig regementet snabbt tillbaka till försvarsställningar nära Kollaanjoki. Och det var där som Simo Häyhä inledde sin verksamhet som prickskytt, iklädd vit snödräkt i järnhård köld. Temperaturen rörde sig oftast mellan 20 till 40 minusgrader.

Karl-David Långbacka researchar prickskytten Häyhä
Lektor Långbacka researchar Simo Häyhä Karl-David Långbacka researchar prickskytten Häyhä Bild: Yle/Peter Fahllund lektor långbacka researchar

Han fick snabbt uppmärksamhet för sin effektivitet, och man började bokföra hans resultat. Enligt en inofficiell siffra från slaget vid Kollaa sköt Häyhä bara med sitt gevär 542 fiendesoldater. Den 21 december, enbart, noterades han för 25 dödande skott. En siffra som på julafton stigit till 51.

Propagandan trummar på

Häyhä var bara 153 centimeter i strumplästen och dessutom blygsam och tystlåten. Här trädde kompanichef Aarne Juutilainen in i bilden. Han kallades "Marockos skräck", efter att han tjänstgjort i Främlingslegionen. Juutilainen var både hårdför och oförvägen och förstod vilket värde prickskytten Häyhä hade när det gällde att boosta moralen. Han såg till att journalister som besökte fronten började beskriva Häyhä som en hjälte. I propagandasyfte lät man förstå att "Vita döden" orsakade så svåra förluster för motståndarna, att ryssarna utlovat en stor belöning för den som kunde ta hans liv.

En häst drar en släde med soldater i vinterkriget.
pluton transporteras med häst En häst drar en släde med soldater i vinterkriget. Bild: Yle vinterkriget

Order från Röda armèn - Ta ner "Vita döden"!

Röda Armèn skickade egna snipers med bara ett enda uppdrag, att döda Häyhä! Det började osa katt för honom, och flera gånger kom han från sina uppdrag med kulhål i snödräkten. Hemmafronten skickade honom presenter och gåvor. Häyhä erbjöds också specialgjorda prickskyttegevär med kikarsikte, men han föredrog alltid gevär med öppna riktmedel. Enligt legenden kring honom stoppade han snö i munnen, så att ingen andedräkt skulle avslöja var han gömt sig.

Pystykorvagevär framifrån
"Pystykorva" framifrån Pystykorvagevär framifrån Bild: Yle/Peter Fahllund pystykorvagevär sedd framifrån

Som prickskytt använde han en M/28 med serienummer 60974, vilket var den finländska varianten av det sovjetiska Mosin-Nagant-geväret. På finska kallades geväret "pystykorva", spetsöra, då siktet liknade ett par stående hundöron

Soldater vid Hangöfronten, SA-bild 1941
Soldater vid Hangöfronten, SA-bild 1941 Bild: SA 1941

Turen tar slut

Den 6 mars 1940 hann ödet ifatt Häyhä. Under reträtt och i kaotiskt läge träffades han i vänstra sidan av ansiktet. Det var troligen en explosiv kula på närhåll som hittade sitt mål. Häyhä fördes medvetslös mot de bakre linjerna. Det var en svår skada och han hamnade i koma och svävade ett tag mellan liv och död. Han återfick medvetandet den 13 mars, samma dag som kriget tog slut

Krigsskadan kom att kräva långvarig vård och flera operationer. Käken formades och byggdes upp igen med bendelar från höften. Trots skadan ville han delta i fortsättningskriget, men fick nej. Hans värde som legend hade troligen andel i det beslutet.

Frihetskorsets orden Bild: ritarikunnat.fi frihetskorset

Inte läge för Mannerheimkorset efter kriget

Häyhä tilldelades Frihetskorsets orden många gånger om. Han fick första och andra klassen av Frihetsmedaljen och tredje och fjärde klassen av Frihetskorset. Han skulle givetvis varit som klippt och skuren för att bli riddare av Mannerheimkorset, men i den kaotiska situation som fortsättningskriget utvecklade sig till glömdes det bort. Och i den sovjetskugga som ändå föll över Finland var det heller inte riktigt "comme-il-faut" att utnämna Mannerheimriddare.

Kort efter kriget befordrades han direkt från undersergeant till fänrik av fältmarskalk Mannerheim. Varken förr eller senare i finländsk militärhistoria har någon befordrats så snabbt. Efter kriget arbetade Häyhä som bonde i Ruokolax. Sitt stora fritidsintresse för jakt delade Häyhä med besökare, däribland president Urho Kekkonen.

När Häyhä 1998 i en sällsynt intervju tillfrågades hur han hade kunnat bli en så bra skytt hävdade han att det endast var genom träning. Häyhä var ju en anspråkslös person som inte gjorde någon stor sak av sitt rekord . På frågan som han blev ställd strax innan sin 96-årsdag, om han har haft några samvetskval efteråt, svarade han.

- Jag gjorde bara min plikt och vad jag blev tillsagd, så bra som jag kunde.

Simo Häyhä toppar alltså listan på de mest dödliga prickskyttarna genom tiderna.

Historiens vingslag, Yle Vega lördag, kl 12'07

Läs också

Nyligen publicerat - Vega